”Sexmissbruk” & den privata sexualiteten

Vi konstaterade ju häromdagen att är det nåt man inte gillar ska man kalla det missbruk, för då blir det automatiskt stigmatiserat och ”fel”.

Ett bra exempel på hur det används, förutom för att stigmatisera människor som använder droger som inte är välsignade av staten, är människor som använder sex på ett sätt som inte är välsignat av staten (eller frun, religiösa grupperingar som feminister).

Då är det plötsligt sexmissbruk. Inte otrohet, personlig sexualitet el dyl, utan sexmissbruk.

Dagen då Anders dolda dubbelliv uppdagades för henne hade de kommit hem från semestern. Det var massor som behövde göras: packa upp, tvätta, fixa i trädgården. Men Anders satte sig framför datorn. Till slut gick Katrin in till honom.

– Jag var irriterad för att han inte hjälpte till, men han såg så himla glad ut. Jag frågade vad han gjorde. ”Ingenting”, svarade han.

När Anders lämnade datorn kollade hon historiken.

– ”Fan”, tänkte jag, ”det är det han håller på med, han sitter här och porrsurfar”. Det var första insikten.

Aldrig hade hon anat sanningen. Att alla de där timmarna framför datorn gick till nätsex. Till att se på porr, chatta och boka prostituerade.

– Det var så omstörtande. Mycket värre än att upptäcka att ens man skåpsuper. Det är ändå ett accepterat missbruk; det här är så tabu. Om min man söp hade jag kunnat berätta det. Men att han knullar horor är inget man kan säga.

DN

Sexualdrift är inte något fel, något dåligt. Det är inte en lust att begå mord vi pratar om. Det är också fundamentalt i dessa sammanhang att förstå att mäns och kvinnors sexualitet och sexdrift av naturen skiljer sig. Visst finns individuella variationer, men testosteron och östrogen har i sig fundamentala skillnader i hur det formar vår sexualdrift.

Kvinnor har ägglossning ungefär en gång i månaden. Män har sin ”ägglossning” ungefär en gång om dagen. Väsentligt oftare i puberteten. Kvinnor kan vara kåta som fan, för att de fattat att sex kan vara underbart om man bara inte skuldsätter sig själv för att någon projicerat sitt eget neurotiska förhållande till sex på en genom t.ex. en konservativ uppfostran. Men kvinnor har inte ägglossning varje dag. De producerar inte sperma som måste ut och som kommer ut i sömnen om inte ivern att lätta på trycket får gehör. Därför är killar generellt kåtare, även om det knappast hjälper att kvinnor av kristna ideal tvingats ta på sig en roll som återhållsamma för att inte stigmatiseras.

Det är förstås svårt att verkligen inse skillnaden, för de flesta har (av uppenbara skäl) aldrig upplevt bägge sidorna. Som transsexuell däremot så vet jag hur det är att vara under inflytande av både testosteron åh ena sidan, och östrogen åh andra sidan. Därför tänkte jag utveckla det lite extra.

När jag kom i puberteten, nånstans kring 10årsåldern, så började jag fantisera allt mer intensivt om olika uppenbart sexuella scenarion. Det tog dock tills jag var 11 innan jag upptäckte orgasmens välsignelse och därefter följde några år av nyfrälst förtjusning när jag i stort sett inte gjorde annat än onanerade när helst jag hade chansen. Testosteronnivån var på topp och den tid det tar att återhämta sig från en orgasm till lust för nästa var obefintlig. Det var mest en fråga om hur många orgasmer man hann med på ett dygn, inte om man hade lust till det. Även upp i åldern hade jag svårt att förstå vad min dåvarande flickvän menade, när hon sa att hon helt enkelt inte kände nåt behov av att onanera.

Det var inte alls så att hon var en frigid person utan sexlust, tvärtom. Men just onanerandet hade inget syfte för henne. Ville hon ha sex var det sex hon ville ha, inte substitutpillande på sig själv. Det var ungefär lika meningsfullt som att krama kudden när man vill ha en riktig kram, menade hon.

Det tog några år, tills jag själv äntligen fick mina efterlängtade hormoner, innan jag insåg vad hon menat. När testosteronnivån sjönk, avstannade spermieproduktionen och behovet av att ‘tömma sig’ försvann. Det var inte längre tal om att känna ett spontant sug efter att få lätta på trycket 1-2 ggr om dan. Det fanns inget tryck. Självklart kunde jag fortfarande känna sug efter sex. Men då var det just sexet jag saknade. Alla känslor det gav, inte just och enbart lättnaden av orgasmen.

Det här är den fundamentala skillnaden i män och kvinnors sexualitet. Sex är för män ett bättre sätt att lätta på trycket, för kvinnor är perspektivet annorlunda. Jag vet inte hur det är att ha ägglossning, så jag kan inte ge någon målande beskrivning för det sexsug som finns då, men jag gissar att det mer liknar mäns behov av att ”lätta på trycket” än den annars ständigt varande känslan.

Jag vet att det inte är populärt säga sånt här i statsfeminismens Sverige. Vi ska ju tyst låtsas som att män och kvinnor är biologiskt identiska. Som att skillnaderna bara är miljömässiga och kulturella. Att egentligen finns det inga skillnader. Sorry, biologin anpassar sig inte till det politiskt korrekta. Och jag säger; Kejsaren har inga kläder!

Givetvis måste varje par själva diskutera vad som är rimligt i sitt förhållande. Vill man leva i en relation där man går i burka jämt, aldrig får onanera och ska ge sin partner sex minst tre gånger i veckan, så är jag för varje individs rätt att välja ett sånt förhållande. Men det är viktigt att inte samhället lägger skuld på den man som anser att han inte klär i burka, att det är helt okej att runka till porr för att må bra och vara tillfreds, eftersom sexualdriften inte alltid nödvändigtvis synkar med sin partner.

Jag tror helt enkelt att om vi inte sätter religiösa mått tvärtemot våra naturliga drifter, så blir vi friare och lyckligare människor och då kommer också våra förhållanden fungera bättre. Det kommer inte dyka upp symptom på bristande relationer i form av nya ”missbruk”.

Därför är det ypperligt tragiskt att sexneurotiska feminister i det här landet har förstört snart sagt varenda utlopp för en sund livfull sexualitet som finns att få. Kvar återstår en trist, påtvingad, seriemonogam kultur, där självbefläckelse är synd, där sexköp är våldtäkt och att konsumera porr är ungefär lika illa som att köpa saker gjorda av barnarbetare i Kina.

Kräv din rätt till din egen sexualitet! Din fantasi är din fantasi! Din partner har ingen självskriven rätt att obehindrat vara i ditt huvud dag och natt. Alla har rätt till en egen sfär – även i ett förhållande – och en egen sexualitet, en rätt att onanera!

Gillar man inte att ens partner ser på porr så handlar det i 99 fall av 100 om att man är osäker på sig själv och låter den osäkerheten gå ut över ens partners rätt till sina fantasier. Några råd för samlivet:

  • Slappna av lite. Kommentera folk ni tycker är attraktiva och poängsätt dem tillsammans. I filmer, på stan, i tidningar. Om nån av er är bisexuell blir det förmodligen roligare (här kan erkännas att jag har lite svårt själv relatera till hetero/homosexualitet). Bara för att man tycker nån är attraktiv betyder inte det att man skulle ta första bästa chansen man fick att knulla med dem. Våga slappna av!
  • Diskutera porr! Inte om den är rätt eller fel. Diskutera innehållet! Okej att karaktärerna i en porrnovell är fantasier, men det är faktiskt porrbrudarna i porrfilmen också. Porr är sällan annat än en gestaltning av människors fantasier. Om ni verkligen inte kan tända på några saker gemensamt, oavsett om det gestaltar sig i bild eller textform är ni kanske inte så sexuellt kompatibla och eftersom sexualitet är nåt man ska dras med under en större del av sitt liv, kanske det vore klokt att ställa frågan om ni verkligen funkar ihop i längden då. I bästa fall hittar ni saker ni bägge gillar och kan prova på! (Och nej jag vet, alla tjejer ogillar inte porr. Det är en hel hög av oss som älskar Rocco-porr och somnar av lama sexnoveller.)

Egentligen kan jag tycka att åtminstone punkt 2 borde man ha klarat av redan innan man blev tillsammans, som en del av de fundamentala punkter man kollar igenom för att se att man är synkade, så ett förhållande har potential att funka i längden – men jag vet också att tyvärr är det många generationer som vuxit upp, förstörda och präglade av en neurotisk syn på sex, där man inte talar högt om sina fantasier och lustar. Det är sorgligt, men inte desto mindre nödvändigt att göra upp med det i efterhand för att få en fungerande sund sexualitet. Och med sund menar jag inte nödvändigtvis en seriemonogam, porrfri, sexköpsfri tillvaro, under täcket med lampan släckt.

Det känns som att det går en tydlig skiljelinje i samhället. Vi som porrsurfade oss genom puberteten och de som alltid skämts för att de köpt porrtidningar, smygrunkat till TV1000 medan frugan läser bok i sängen och som med skam på axlarna förtryckt sin privata sexualitet. Nu sitter det generationer av människor och försöker ta igen det som de missat, det fönster av möjligheter som öppnats genom Internet.

Plötsligt finns det ”YouTube’s” bara för porr, prostituerade annonserar sina tjänster online och det enda som behövs för att hitta en escort är att googla! Självklart kommer det väcka nyfikenhet, just därför att det aldrig fått utforskas på allvar under puberteten, som en del av den självklara processen att lära känna sig själv och sin egen sexualitet. Jag hade känt mig lurad som fan om jag var 50 och först nu insåg att halva min sexualitet legat och väntat på att bli upptäckt och först nu finns det en ocensurerad chans att utforska den! Tro fan att gubbarna porrsurfar! Och låt dem!

Människor, oavsett kön, måste ha rätt till sin privata sexualitet. Att få onanera ostört även när man har en partner. Låt gå att om onanin är intressantare än ens partner, kanske det är ett uttryck för att något inte står rätt till, men det är knappast en fråga om ‘missbruk’ bara för att makens sexfantasier inte är välsignade av frugan.

Kan vi inte gemensamt komma överens om att sluta missbruka missbruk närhelst vi har chansen?

På Internet finns massor att upptäcka för varje människas sexualitet!
På Internet finns massor roligt att upptäcka för varje människas sexualitet!