Verklig kunskap VS ordbajsande

Vetenskapen har ödmjukheten att säga ”vi vet inte” när man inte har några vettiga hypoteser eller teorier om hur något förhåller sig. Den ödmjukheten saknar religionen. För där vetenskapen lämnar tomrum ser religiösa företrädare ett fritt spelrum för att spekulera hejvilt, helt grundlöst, i bästa fall om ”hur det kan vara”, eller i sämsta fall ”såhär är det”.

Sedan lägger man till disclaimern ”tro” och menar sig med det få komma undan från skeptisk kritik. Kallar man något tro så behöver man inte motivera det, ens ståndpunkt ska respekteras bara för att man håller den, menar man. Så är det inte.

För menar man att något förhåller sig på ett visst sätt så ska det påståendet tåla kritisk granskning. Annars är allt man säger så meningslöst att man lika gärna hade kunnat hålla tyst. Ord som skapar meningar behöver inte för den skull innehålla något av värde. Vem som helst kan ordbaja ihop en abstrakt ”tro” om hur det förhåller sig, utan någon som helst grund i något annat än naivt önsketänkande. Det är inte ord värda att ta på allvar. Det är inte tro värd respekt. Att man hittar fler människor som känslomässigt fastnar för ens ordbajseri ger det inte mer validitet.

Det är väldigt talande hur 9 av 10 som intresserar sig för en konferens om medvetandet är just religiösa muppar som hoppas få sälja in just sin favoritordbajsning, inte vetenskapsmän. ”God of the gaps”-konceptet gör sig pinsamt medvetet här.

Respektera aldrig den som säger sig veta hur det är och som sedan spelar offer när du ifrågasätter dennes påstående. ”Tro” är ingen förklaring, det är just meningslöst ordbajsande institutionaliserat med en tillsats av ritualer. Det förklarar ingenting. Det bara lämnar ännu större frågor och den som köper det hamnar ännu längre ifrån en verklig förståelse av hur saker de facto förhåller sig än den som ärligt erkänner ”jag vet inte”.

I den ödmjukheten – som religiösa saknar – ligger något värt att beundra.

  • Venusian

    Jag vill bara inflika med att man inte behöver vara religiös för att förneka att mentala egenskaper supervenierar på neurofysiska egenskaper utan att vara reducerbara till dem. Se exempelvis den David J. Chalmers. Hans position må vara falsk — om det råder det delade meningar — men religiös är den inte.

    – Kognitionsvetare

    • Anonym

      Det skulle stå ”Se exempelvis direktören för ”the Centre for Consciousness” vid Australiens Nationella Universitet, David J. Chalmers.

    • supervenierar?

      • Venusian

        Begreppet superveniens förklaras på ett utförligt sätt här:

        http://plato.stanford.edu/entries/supervenience/

        Om du är intresserad av att läsa vilka skäl Chalmers anför mot reduktionismen så kan du läsa följande artiklar online:
        http://consc.net/papers/facing.htmlhttp://consc.net/papers/moving.htmlJag vet att du helst undviker böcker, men om du mot all förmodan blir så intresserad av ämnet att du vill läsa mer så kan du titta närmare på följande antologi:

        http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=026269221X

        Den innehåller artiklar från både medvetandefilosofer och naturvetenskapsmän. Många av dem är skeptiska till Chalmers slutsatser, men sympatiserar med hans grundläggande uppfattningar om vad som kommit att kallas för ”The Hard Problem”. Andra anser att till och med dessa uppfattningar är felaktiga. 

      • Venusian

        Jag vet inte varför mitt svar ovan blev så konstigt. Du får gärna ta bort det. Såhär tänkte jag att det skulle se ut: Begreppet superveniens förklaras på ett utförligt sätt här:

        . http://plato.stanford.edu/entries/supervenience/

        Om du är intresserad av att läsa vilka skäl Chalmers anför mot reduktionismen så kan du läsa följande artiklar online:

        . http://consc.net/papers/facing.html
        . http://consc.net/papers/moving.html

        Jag vet att du helst undviker böcker, men om du mot all förmodan blir så intresserad av ämnet att du vill läsa mer om ämnet så kan du titta närmare på följande antologi: 

        . http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=026269221X

        Denna antologi innehåller artiklar från både medvetandefilosofer och naturvetenskapsmän. Många av dem är skeptiska till Chalmers slutsatser, men sympatiserar med hans grundläggande uppfattningar om vad som kommit att kallas för ”The Hard Problem”. Andra anser att till och med dessa uppfattningar är felaktiga.

        • Bara för att vi inte kan förklara hur det sker, betyder inte att det inte är reducerbart till hjärnans delar. Hjärnan är komplex och vi har väldigt vag kunskap överlag om exakt hur den fungerar. Det finns nog fog för att säga att det kommer visa sig med tiden, utan att behöva ta till vidskepliga alternativ.

    • Om inte religiös, så vidskeplig. Om ens åsikt inte är grundad i vetenskap så är den vidskeplig. Religion är institutionaliserad vidskeplighet.

  • Nemesis

    Vad är egentligten dina åsikter om filosofi? Och förstår du egentligen begrepp som metaforer och att prata symboliskt alls? Jag tycker det är du som är enahanda och dogmatisk i ditt sågande av religion, jag säger det som en humanist, lutande åt gnostiker.  Det finns ingen motsättning mellan att vara vetenskapsman och att utöva en religion, det är något som människor som doktorerat i fysik ofta har insett, men mer sällan människor utan någon naturvetenskaplig utbildning och anhängare av scientism.

    • De är inkonsekventa, eller använder ett religiöst präglat språk för en rationalistisk världssyn. Det är ett fåtal vetenskapsmän som faktiskt är religiösa på allvar. De är inkonsekventa eller kulturkristna.