Tecknad “barnporr”
I Aschberg idag var Manga-experten Simon Lundström med och de talade om domen mot honom ang. innehav av barnpornografi, för tecknade bilder i mangastil.
Värt lyssna på!
I Aschberg idag var Manga-experten Simon Lundström med och de talade om domen mot honom ang. innehav av barnpornografi, för tecknade bilder i mangastil.
Värt lyssna på!
Läsvärt av Magnus Betnér:
[...] Allt som händer i den här filmen har hänt förut. Om inte på Balkan, så någon annanstans. Verkligheten överträffar dikten, även i det här fallet. Om nu konstnären vill visa på hur Serber blir våldtagna av sin regering och dessutom, bildligt talat, hjälper till att våldta och döda varandra genom att faktiskt visa det med just knull och mord, är det inte då en rättighet vi borde värna? Jo, jag tycker faktiskt det. Även när det innebär att barn som inte finns på riktigt blir knullade på låtsas, alldeles oavsett om det vänder sig i magen på mig. Eller kanske just därför.
Mer på hans blogg.
Jag förutsätter att det finns en politisk agenda bakom Nintendos beslut att inte släppa Dead or Alive i Sverige. Att man vill påvisa det absurda i den svenska lagstiftningen, där tecknade figurer görs till offer för sexuella övergrepp (enligt den absurda lagstiftningen).
För annars hade det ju rimligen kostat mindre att ändra siffran 17 till 18 i spelen och därmed fått problemet ur världen. Det är ju inte som att figurerna har en verklig ålder! De kan ju lika gärna vara 38 eller 102 om man så vill. (De existerar ju liksom inte i verkligheten…!)
Eftersom de dessutom har alla attribut som barn saknar (stora tuttar, höfter, markerade midjor) lär det ju inte finnas en enda pedofil som är ett dugg intresserad av spelet. Däremot en hel drös med testosteronstinna tonåringar som nu måste leta efter illegala alternativ när spelbutikerna i Sverige inte kan tillhandahålla titeln.
Lagstiftningen måste ändras. Det kan inte rimligen vara så att det är okej att ha sex, men att dokumenteringen av detta på ett magiskt sätt skapar ett abstrakt offer.
Jag skulle vilja tycka synd om Ola Lindholm, men det vill sig liksom inte riktigt. Anledningen är inte att jag tycker det är vidrigt om han nu ev. dragit en lina som han är misstänkt för. Nej, det är hans egen moral i andra frågor som underminerar min sympati för honom.
“Du har ett exempel där på en människa som har dömts till fängelse för bilder som eventuellt kanske inte är barnpornografiska. Ja, det är ett offer i det här sammanhanget, tycker jag. Och det är ett offer som jag tycker vi kan ta. Jag tycker också vi kan ta offret att en del sidor som kanske blir filtrerade oförtjänt försvinner, kanske förlorar lite ekonomiska tillgångar, några människor här och där. Kanske till och med tusentals människor. Jag tycker det är ett okej offer jämfört med om vi offrar en massa barn…”
Här har vi en människa som kanske döms till böter för att ha tagit ett kriminaliserat berusningsmedel som kanske egentligen inte borde vara förbjudet. Han är ett offer i det här sammanhanget, tycker jag. Och det är ett offer som jag tycker vi kan ta. Jag tycker också vi kan ta offret att en del TV-program som kanske blir bortplockade oförtjänt försvinner, kanske förlorar lite ekonomiska tillgångar, några människor här och där. Kanske till och med tusentals människor. Jag tycker det är ett okej offer jämför med om vi offrar en massa barn…
Eller, vänta det var inte min åsikt nej. Det var Olas.
Personligen tycker jag att rättsprinciper är något bra och att man ska anses oskyldig till motsatsen bevisats. Man ska inte dömas för barnporrinnehav om man inte har barnporr på datorn (t.ex. tecknade bilder, opornografiska nakenbilder på barn etc) och faktiskt borde innehav eller bruk av illegala berusningsmedel inte vara kriminellt alls, eftersom det inte finns något offer och sådana brott hör inte hemma i en rättsstat!
Man ska vara en förebild när man jobbar med barn, men paradoxen är att det bara är för att media rotar i folks privatliv som de framstår som dåliga föredömen. Lindholm har inte propagerat för droger. Det är en kvällstidning som har basunerat ut för världen att man kan kombinera kokain med att vara en framgångsrik och älskad programledare. Jag förbjuder nog hellre mina barn att läsa Expressen än att se Wild Kids.
Om Ola döms skyldig så har han bevisligen kunnat sköta sina jobb tillsammans med att stundtals bruka kokain, vilket underminerar hela myten om att alla som tar illegala berusningsmedel oundvikligen blir drogmissbrukare. Därför borde väl alla moralister där ute hoppas att han faktiskt inte döms alls utan tvärtom frias från alla misstankar.
Kvinnor är alltid offer, vare sig vi vill eller inte. Därför är det förstås inte förvånande att den enda mannen i den senaste barnporrhärvan får ta skulden för vad samtliga 24 (hittills) kvinnor har gjort. De kan ju omöjligen vara förövare, alltså måste det vara den enda mannens fel. Han har lurat dem i fördärvet!
Den mer logiska slutsatsen vore ju helt enkelt att acceptera att kvinnor är precis lika goda förövare som män är, men att samhällets syn på oss som ständiga offer gör att vi kommer undan med att spela på vår kvinnliga offerroll och oskuld, närhelst vi hamnar i klammer. Detta bevisas också av att kvinnor får generellt sett lägre straff för samma brott som män begår.
Det finns en trygghet i att spela offer. Samtidigt är detta baksidan av att kvinnor inte behandlas som jämlikar. Man kan inte både ha och äta kakan. Antingen får man acceptera att kvinnor är precis lika kompetenta förövare som män är och ge oss samma lön för samma arbete och möjligheter i samhället, eller så får man fortsätta behandla oss som andra klassens medborgare, halvt om halvt omyndiga, med ständigt behov av statens/mannens översyn och hjälp.
Vi kan inte konkurrera om jobben, så staten får kvotera in oss. Vi är alltid offer, så vi kommer undan lindrigare vid brott.
Jag är fövånad att ingen tycks se detta uppenbara samband. Kvinnor behandlas konsekvent som omyndiga barn. Vare sig det handlar om att visa kompetens eller när det handlar om att bedöma brottsliga handlingar. Därför blir det aldrig lika många kvinnor i ledande positioner och därför är kvinnor alltid ursäktade när vi begår onda handlingar. En man däremot, förväntas stå på egna ben och får också ta sitt fulla ansvar när han påkommes med att ha begått ett brott.
Sluta dalta med kvinnor! Ska vi ha fulla rättigheter ska vi också ha fulla skyldigheter. Man kan inte få det ena utan det andra och det är hög tid att jämställdheten tas på allvar. Kvinnor är myndiga och behöver inte handledas av en man/staten för att nå sitt fulla potential. Varken som framgångsrik karriärskvinna eller som förövare i en barnporrhärva.