Nyvalets enda vinnare

Sverigedemokraterna (SD) vill göra nyvalet till en folkomröstning om invandringen. Det är svårt tro att de inte får gehör hos folket i den frågan. Feministerna har tydligen redan nappat.

Som enda oppositionsparti och med en ny ledare för Moderaterna som inte tycks det minsta intresserad av att pröva Reinfeldts beslut att föra en Miljöpartistisk linje i invandringsfrågan, ter sig sannolikt SD som ett allt mer lockande val. Inte minst kombinerat i sin socialkonservativa syn på försvaret och allehanda moralkonservativa frågor, så som tidsgränsen för abort, vilket jag (helt utan belägg) kan tänka mig att moderater ute på landsbygden inte skräms bort av.

Sveriges Television har ställt frågor till moderaternas ledande företrädare i samtliga kommuner där partiet finns i fullmäktige. När det gäller invandringspolitiken är svaren från kommunpolitikerna kontroversiella. 52 procent av de som svarat anser att Sverige bör reglera så att färre flyktingar ska komma hit, 48 procent svarar nej.

– Vi kan inte ta in hur många som helst, som nästa år då vi ska ta in 110.000. Det är ju som Eskilstuna, ska vi bygga upp en stad på ett år, det fungerar inte. Nånstans måste vi sätta en gräns, säger Timo Granetin, oppositionsråd i sörmländska Vingåker.

SVT

Det kan tilläggas att ovanpå dessa 110 000 väntas minst lika många anhöriga som pga av de i praktiken uteblivna kraven på försörjning (0.01% måste i praktiken kunna försörja sina anhöriga för att få ta hit dem) också ska försörjas av skattebetalarna.

De två främsta faktorerna som avgör vem som får ansvar för regeringsbildande utgörs i min mening av Kristdemokraterna och Feministiskt initiativ (FI). Jag tror att FI inte klarar riksdagsspärren, att många som röstade på dem i förra valet upplever att det blev en bortkastad röst och att de därför hellre lägger sin röst på Vänsterpartiet. De hade ett enormt genomslag i media i valrörelsen 2014, men trots det nådde man inte upp till mer än ett par procent. Det är svårt att tro att ett lika stört genomslag i denna valrörelse skulle ge ett bättre resultat denna gång, om inget mycket oväntat sker. Att de når över 4% bedömer jag i nuläget därför som uteslutet.

Kristdemokraterna (KD), påminner mig om mina farföräldrar som sedan jag var tonåring förlikat mig med, inte skulle leva särskilt länge till, trots detta hängde kvar tills jag nästan var 30 och de uppnått den aktningsvärda åldern av ~95 år.

Jag vet inte om KD överlever ett nyval. De har varit uträknade fler gånger än jag kan räkna och ändå verkar de klara varje val. Förmodligen gör de det även denna gång, men om inte, så avgörs valet av vilket block som tappar mest till SD.

Där ligger framförallt Moderaterna (M) illa till, som vi sett av ovan citat. Men även Socialdemokraterna (S) har tappat många röster till SD. De rörliga väljarna som springer fram och tillbaka mellan M och S riskerar bli trötta i benen och därmed landa mitt emellan, i just SD, som framstår som det oprövade och därmed minst frånstötande alternativet.

Det enda SD kan förlora på är att få inflytande. Då kommer de börja ställas till svars av otåliga väljare som inte anser att förändringen kommer fort nog. Men innan så sker finns egentligen inget som talar till SDs nackdel inför detta nyval. Inte minst har de en mycket inspirerad medlemskår som vet att de har allt att vinna, medan inspirationen i övriga partier förmodligen sitter hårt inne.

Vi får väl se om något inspirerande tal i Braveheart-anda kan dyka upp som får fart på de trötta gammelpartiernas gräsrötter. Eller om de äter sig så feta över julen att de kastar in handsken innan de hunnit springa i mål.

 Mer läsvärt:

 

  • Lilith

    Anledningen bakom att SD velat höja taket i A-kassan är naturligtvis att man med god grund tror sig kunna vinna röster i det lägret. Det är ju iaf på liknande sätt de etablerade partierna brukar försöka muta sina respektive väljargrupper inför val.