Källgranskning och forskning

Att kontrollera om saker är sanna eller inte, kan ibland tyckas som en omöjlig uppgift. Man kan gallra vad man läser, med risk för att gallra bort även det som är sant. Eller så kan man spendera dagar och nätter med att läsa på och försöka bli expert på allt. Samtidigt som kunskapen hela tiden ändras och förbättras, så det som var sant idag kanske inte är sant imorrn. Inte för att någon ljög, utan för att förståelsen har förändrats till det bättre.

Alla kan inte vara experter på allt. Men alla borde lära sig hur man kollar upp fakta. Och då menar jag inte att gå till en godkänd nätsajt och läsa vad någon påstår som har auktoritet, utan att faktiskt kolla upp forskningsläget själv. Det kan faktiskt bespara en tid och sårad stolthet, om man kontrollerar sådant som faktiskt går att kontrollera.

Men för att göra en riktig faktakoll måste man veta var man ska börja.

Viktiga begrepp

För att förstå vad man läser behöver man lite grundläggande kunskap om några viktiga begrepp.

Studier och metastudier

Beroende på vilket vetenskapligt område vi pratar om kommer metodiken (hur man rent praktiskt gör) för att forska att variera. Jag kan inte alla områden, så säkert kommer jag missa något här. Fyll gärna på och korrigera i kommentarsfältet!

Studier är av praktiska skäl begränsade. Det blir omöjligt att dra några vettiga slutsatser om målet för en studie är för brett. Därför måste området och målet för studien begränsas. Värdet av en studie är begränsat, därför ska man inte dra långtgående slutsatser av en enskild studie. Det är då man hamnar i problemet med att något ena dagen ger cancer och nästa dag är det ofarligt. För varje gång du studerar något kommer resultaten bli lite annorlunda.

För att dra mer långtgående slutsatser gör man metastudier. Då går man igenom massor av studier i syfte att hitta gemensamma mönster som kan styrka en idé om hur och varför studierna visar vad dom visar.

Inte alla studier och inte alla metastudier kommer styrka den hypotes som den som gjort studien har. Det är viktigt. För forskning handlar inte bara om att hitta förklaringar, det handlar till minst lika stor del om att avfärda förklaringar som inte duger.

Kvantitativa och kvalitativa studier

Inom olika forskningsområden använder man olika metoder. Kvantitativa studier mäter det som kan mätas med siffror och används huvudsakligen inom naturvetenskap. Kvalitativa studier resonerar kring enskilda fall genom att studera dem i detalj och används huvudsakligen inom sociologin.

Kvalitativa studier har inte bättre ”kvalité”. ”Kvalitativt” i det här sammanhanget betyder bara att man studerat enskilda fall djupare, genom intervjuer med enskilda personer. Man kan inte dra slutsatser utifrån kvalitativa studier om personer utanför den aktuella studien.

Kliniska studier

Kliniska studier används inom läkarvetenskapen för att lära sig mer om sjukdomar och behandlandet av sjukdomar. En klinisk studie kan t.ex. mäta hur effektivt ett läkemedel eller en viss behandling är på ett urval av patienter. För att studien inte ska påverkas av de som utför den, så använder kontrollgrupper och dubbelblinda test.

Kontrollgrupper

En kontrollgrupp används för att ge något att jämföra med. Anledningen är att alla behandlingar har någon effekt. Ja, du läste rätt. Även om inte medicinen eller behandlingen i sig har någon effekt, så har det betydelse att man försöker göra något alls. Även sockerpiller ger en viss positiv effekt. Det kallas för placebo effekten. Det är ett ämne som förtjänar en egen artikel, så jag går inte in mer i detalj på det denna gång.

Dubbelblinda test

Även förväntningarna hos de som gör behandling eller delar ut läkemedel har effekt på patienten. Därför använder man något som kallas som dubbelblinda test. Det innebär att varken patienten eller läkaren vet vem som får den riktiga medicinen och vem som får placebo (sockerpiller). Först i efterhand jämför man resultatet mellan de som fått den riktiga medicinen och kontrollgruppen – de som fått sockerpiller.

Att hitta studier

Okej, det var begreppen. Så, nu är vi redo att hugga tag i studierna. Var finns forskningen?

Faktum är att Google har en jättebra funktion för att söka efter studier. Många studier finns offentligt publicerade. Andra kräver prenumeration på olika vetenskapliga tidningar (så kallade publikationer). Men även om inte hela studien är offentlig så finns ofta summeringen tillgänglig, och den innehåller det viktigaste ur studien. Det kallas ”Abstract” och är ett kortare utdrag.

Första sökresultatet länkar till vetenskapliga artiklar

Första sökresultatet leder till denna sida:

Inte alla länkar kommer innehålla hela studierna, men ofta räcker även ett kortare utdrag för att hitta det viktigaste. Sen måste givetvis resultatet av studien värderas utifrån allt som vi nämnt ovan.

Slutsats

Det bästa sättet på att bli bättre på ett ämne är att regelbundet kolla upp fakta. Ju mer man läser om ett ämne, desto mer kunnig blir man och desto bättre förståelse får man för osäkerheten som ofta inte framkommer när man läser vad en journalist skriver om ett ämne. Forskare är i regel betydligt mindre självsäkra när de drar slutsatser och resonerar.

Förutom att lära sig själv mer, så finns det få saker som väger tyngre i en debatt än att kunna hänvisa till forskningen. Och genom att faktiskt kontrollera vad forskningen säger så bidrar du till en mer saklig debatt!

  • Andreas Aronsson

    Ett bra abstrakt över företeelsen.
    Det kan väga tungt med forskning men man kan även få debila mothugg i stil med ‘vi ska inte stå och kasta forskningsartiklar på varandra’.