Fetma är sjukligt

Jag tror få personer skulle acceptera att gravt underviktiga bildade sig en identitet kring sin undervikt. När feta människor gör det, verkar det dock inte ses som problematiskt, detta trots att övervikt är mer destruktiv för hälsan än undervikt.

I USA, det land där fet-kulturen är som mest utspridd och där jakten på att slå rekord ständigt leder till ny underhållning har en kvinna bestämt sig för att bli världens fetaste. Hennes man, som uppenbarligen är en feeder, stödjer henne i hennes strävan.

Jag tycker det är moraliskt tvivelaktigt att göra nöje av detta uppenbart sjukliga beteende. Vem skulle låta sig underhållas av personer som levde i svält och grav undervikt och krävde respekt för sin identitet som underviktiga? Ändå är det precis motsvarande vad som görs med feta människor.

Det är inte okej att vara fet. Det ska inte accepteras (socialt). Det är inte synd om feta människor (om de inte är det pga medicinering etc, då det självklart inte är självvalt) och feta människor ska inte behandlas som om de vore en kulturell minoritet. Fetma är sjukligt och skadligt, precis som grav undernäring är. Jag ställer mig starkt kritisk till denna kultur bildas där man ska vara stolt över hur man ser ut, när ens utseende är ett resultat av ett uppenbart destruktivt beteende, oavsett det är självsvält eller personlig ”övergödning”.

Det är hennes kropp, jag stödjer hennes rätt att förstöra den om hon vill, men jag vänder mig mot en kultur som ser det som något positivt att stå upp för ett destruktivt levnadssätt och bilda sig en identitet kring detta. Det är något jag starkt tar avstånd ifrån.

Det behövs fler förebilder som Anna Troberg, som – även om hon enligt min åsikt inte är i närheten av fetma – tar tag i träning på ett sätt jag personligen aldrig skulle klara av! Go Anna! :D