Signalpolitikens förlovade land

Det här med signalpolitik är intressant. Att kalla saker för något värre, för att få folk att avstå av rädsla för att bli beskyllda för något mycket värre än de eg. gjort. Som när man kallar frivilligt sex med någon under femton för våldtäkt. Fjortonåringen som har sex med sin sjuttonårige pojkvän blir ju inte våldtagen, utom möjligen i en värld med Bodströms kristna vanföreställningar. Men ”genom att kalla det våldtäkt så understryker samhället att det inte är acceptabelt”.

Med samma resonemang kan man kalla vad som helst för våldtäkt. Snatteri = våldtäkt. Jag lovar, snatterierna skulle minska drastiskt! Fildelning = våldtäkt! Om vi sedan dessutom börjar kalla folk för pedofiler lite oftare så får vi ytterligare en signalpolitisk effekt. Du är inte snattare, du är pedofil!

Att det totalt undergräver förtroendet för rättsväsendet verkar inte vara relevant. I fallet med ‘våldtäkt av barn’ kommer man undan med det, eftersom rätt få människor trots allt känner till att ‘våldtäkt’ i juridiskt mening inte alls är våldtäkt egentligen. Åtminstone inte det någon normal människa menar med våldtäkt i dagligt tal.

Det är samma fula knep som när upphovsrättslobbyn kallar fildelning för stöld, fast de mycket väl vet att fildelning är upphovsrättsbrott. Men upphovsrättbrott har inte den signalpolitiska tyngd som stöld har. Ingen vill vara en tjuv. Att vara en person som brutit mot upphovsrätten finns det ju inte ens ett ord för. Eller jo, pirat möjligen.

När det gäller barnpornografi finns samma problem. Definitionen är så vid, åtminstone i vissa kristna kretsar (ECPAT *harkel*), att det tappar all rimlighet. Tecknade simpsonskaraktärer i incestscener är inte barnpornografi! Tjejer över 18 som klär sig i skoluniform och har håret i pippilottor kallas för ”anspelningsporr”, eller barnporr rakt av, fast ingen människa med sunt förnuft skulle påstå att något barn blivit utsatt för sexuella övergrepp i produktionen av den bilden.

Den här sortens knep används av moralister gång på gång och är ständigt återkommande. Alla droger som inte är legala kan inte brukas, de kan bara ‘missbrukas’, oavsett om drogen är mindre farlig än både alkohol och tobak. Behöver jag dra fler exempel?

Det borde inte finnas något sådant som signalpolitik. Lagar ska inte tala om för oss hur vi ska leva våra liv, de ska skydda oss från att utsättas för brott från andra människor. De ska inte behandla oss som småbarn som inte kan ta ansvar för våra egna liv och själva välja om vi vill prioritera nöje före säkerhet i varje given stund, de ska inte tala om för oss vad som är fint och vad som är fult. Det är val vi själva ska fatta som myndiga medborgare. Inte staten och lagstiftarna över våra huvuden!