Litauens enda ateist?

Parlamentet i det katolska landet Litauen röstade med stor majoritet igenom en lag som skulle förbjuda bland annat bisexualitet, polygami, fula ord, dåliga matvanor och dålig hygien. Det skulle även bli olagligt att agera på sätt som kunde tänkas ”uppmuntra” till ovanstående, t.ex. genom att sprida information.

Som tur är så är inte Litauen en demokrati i den form Sverige är, utan en republik. Så Litauens till synes enda man med en gnutta förnuft i skallen satte in sitt veto mot lagen. Det kan inte ske i Sverige, eftersom vi inte har någon maktbalans som förhindrar galenskap som detta. Vi har inte ens en konstitutionsdomstol, herregud. Vi får väl vara glada att Sverige är i princip ateistiskt. Det är mer än man kan säga om Litauen som verkar fast i katolsk medeltid vad gäller moral.

Det lite lustiga i sammanhanget är att president Adamkus är en republikan från USA, men t.o.m. han insåg uppenbarligen det absurda i lagförslaget. Hans kritik sägs ha varit att lagen var för icke-konkret skriven och saknade exempel på straffsatser, men det är väl tänkbart att den massiva kritik som framförts också påverkat honom. Samtidigt är det ju ganska typiskt att den här sortens moral-lagar skrivs så ospecifikt som möjligt, för att kunna användas godtyckligt mot dem man inte tycker om. Är det konstigt jag inte har nån som helst respekt för lagstiftning?

Man ska inte följa lagen. Man ska följa sina moraliska principer. Och ens principer ska i sin tur grundas på humanistiska grundvärden, så som allas rätt till respekt för sina fundamentala mänskliga rättigheter. Allt annat än detta leder till den sorts maktmissbruk som vi ser prov på i ovanstående, men också den sorts korporativistiska lagstiftning som i mycket präglar länder som USA och Sverige, med groteska fildelningslagar som sitt kanske tydligaste exempel. Jag uppmanar var och en av er att bryta mot dessa lagar som en akt av civil olydnad! Bara genom att använda sina rättigheter får man behålla dem.

Lagstiftarna ska inte ha rätt att stifta lagar om vad som helst. I ett liberal samhälle får enbart lagar finnas som är till för att skydda individens rättigheter. Inga marknadsreglerande lagar som är till för att ge konkurrensfördelar för jätteföretagen och som gör den lilla människan hjälplös och utsatt när fascisterna knackar på dörren och säger sig vara polis för att få komma in (Pontén), bara för att nån fame-kåt justitieminister vill mingla med mediabolagen!

När får Sverige en konstitutionsdomstol? När får Sverige en grundlag värd namnet? Varför får vi inte ha demokrati så folket själva får bestämma, det är trots allt fullt möjligt tack vare den teknikska utvecklingen idag?

Vad kan vi göra under tiden? Attackera vidskeplighet och inkonsekvens varhelst ni ser den. Utrota respekten för vidskeplighet som en faktor att ta i beaktande för lagstiftning. Låt liberala grundprinciper som allas rätt till att bestämma över den egna kroppen vara fundament för samhället, ist för dagens godtyckliga maktmissbruk av maktfullkomliga socialingenjörer till politiker.

Vem jag knullar, hur jag knullar, hur jag klär mig, vad jag säger och vilken information jag sprider – ska vara fullständigt oreglerat så länge det inte rör sig om direkta hot. Allt annat ska skyddas av informationsfriheten, av din rätt till suveränitet över din egen kropp som alltid ska trumfa omgivningens bekvämlighet och traditionella eller vidskepliga syn på moral. Varför ska det vara så svårt att respektera dessa fundamentala rättigheter och principen om minsta gemensamma nämnare?

Varför är vissa så kåta på att bestämma över andras liv, som om de inte visste sitt eget bästa?

  • Baserat på det ovan sagda verkar en ”stor majoritet” av Litauens medborgare vara avskum.
    .-= Henrik Sundholm´s last blog ..Svar till en av objektivismens belackare =-.

  • Bra att det finns nån där som har vett i skallen!
    .-= Yamiko´s last blog ..Olagligt att ha sex med autister? =-.

  • WysiWyg: Poängen är maktföredlningen, som inte existerar i Sverige. Politikerna i riksdagen är piskade av sin partiledning och det betyder att när regeringspartierna vill driva en fråga har den enskilde politikern inget val, hur personvald denne än är. Det är partiledningen som bestämmer vallistorna.

    En president har mycket makt i en person, men kan också ställas personligen till svars, ist för att man klandrar ett abstrakt ‘parti’ för något. Svensk politik handlar bara om att den enskilda politikern aldrig ska kunna ställas till svars och om att demokrati är jobbigt, så vi skiter i det och har diktatur under täckmantel ist.

  • Med viss risk att jag missförstod dig;

    jag anser det inte vara något positivt att en person har veto-rätt. Däremot ska man så klart ha en stark konstitution med vassa tänder, och en konstitutionsdomstol med minst lika starka ryggrader.
    .-= WysiWyg´s last blog ..Tvättstuge-äventyr. =-.

  • Amarso

    Jag, som pedofil, önskar själv att jag kunde leva mitt eget liv utan att bli förföljd eller bli utsatt för stora risker, dvs att jag kunde inte bara bryta mot normer utan också få bara uttrycka egna åsikter fritt och leva lite mer som man kände för att göra, eftersom man inte är den best som samhället, men även de i ens mer direkta omgivning kan utmåla en som.

    Men det är bra att alla ni som kämpar för t ex allas lika värde och yttrandefriheten gör er hörda och visar på motstånd, för alla har inte den chansen på samma sätt. Därför är jag personligen Pirat. För att jag anser att alla har lika värde, rätt till sin integritet och att få yttra sig…

  • FF

    Det råder begreppsförvirring: En republik är ett folkstyre utan en monark. En demokrati är ett majoritetsstyre, bland annat. Sverige är i princip en republik, om man bortser från Kungens ceremoniella uppgifter. Sorry, men jag kunde inte låta bli =P

  • FF

    Ännu ett besserwisserinlägg: en president kan visserligen vara folkvald, men brukar i presidentialism (vilket är det vanligaste statsskicket) inneha en dekretmakt främst för representativa och ceremoniella uppgifter utan egentligen politisk makt. Undantagen är USA, där presidenten är både statschef och regeringschef, och Frankrike, vilket dock har semipresidentialism (både statschef och parlament är folkvalda). Alltså är det inte så lätt alla gånger att ställa en president personligen till ansvar, eftersom denne oftast utövar dekretmakt. Däremot kan presidenten avsätta regeringar om det sker misstroendevotum i parlament, såsom hände många gånger i Weimarrepubliken. Kolla in gärna Statsskick – att bygga demokrati med Lauri Karvonen om du är intresserad om sånt här!

    Annars kan jag hålla med om att partikopplet är, fortfarande, ett väldigt starkt redskap som lägger hämsko på individuella åsikter inom svensk partipolitik. Läste en intressant studie för några år sen, Riksdagsledamoten i sin partigrupp – 52 riksdagsveteraners erfarenheter av partigruppernas arbetssätt och inflytande av Magnus Isberg. Den avbildade en riksdag, där partinormen var förhärskande och de som dikterade dagordningen, den officiella hållningen och tonen på politiska sakfrågor, var i princip ett parti i ett parti.
    Samtidigt föredrar jag ett flerpartisystem med partival istället för personliga val, där alltför mkt fokus tenderar att hamna på karisma, karaktär och individens intressen snarare än vilken politik denne vill föra, lite som i USA, men framförallt i Ryssland. =|
    Sen för att ytterligare framstå som en dryg skit kan man påpeka att partiledningar har flera gånger avgått på grund av misstroendevotum och oegentligheter mellan de regionala/lokala medlemmarna och dess centrala ledning. Bo Lundgren och hela hans ledning avgick efter valförlusten 2002, Mona Sahlin avgick t.ex. pga press underifrån, delvis från missnöjda lokalpolitiker från Skellefteå och Umeå, som dessutom hade ett finger med i de regionala EU-projekten som krackelerade för några år sen. Så, jag skulle säga att skiten som når oss upp till knäskålarna kommer både från ovan samt underifrån. Ska man skapa politik på sann gräsrotsnivå bör det vara med tydliga institutioner (förbud, påbud) som förhindrar alltför stort majoritetstyranni.

  • Hanna: Eftersom partiernas representanter utses utav partiledningen så finns det ju inga personvalda politiker i Sverige – på gott och ont. Personval är inte alltid att föredra eftersom det manipuleras mer med karisma än det politiska ståndpunkerna. Påtryckningar sker ju även inom partier där personval hålls.

    Fördel sekulära stater. Eftersom all religion inte är homogen kan man heller inte skriva lagar efter religionerna.

    Varför vissa är så kåta på att bestämma över andras liv? Troligtvis för att de är totalt sålda till den moral de följer och kan således inte tänka sig att någon annan inte lever efter den moralen. Under ett sådant förhållande blir det lätt att man istället för att accpetera andras moral försöker påverka och ändra folk ”för deras eget bästa”. Individen är en unik varelse. Individer som grupp är ibland riktigt otäck.

    Att Adamkus är en republikan från USA och motståndare till denna lag förvånar mig inte ett dugg. Om man förbiser retoriken kring uttalanden som innehåller God Bless America osv så är USA strängt sekluariserat. Mer än folk säkert tror.
    .-= Kask ´s last blog ..Obama and Iran =-.

  • Andreas

    Moral är subjektivt, rätt och fel är upp till individen. Godkänner man detta som en princip så får man också godkänna att sådant ”gott” som liberalismen också är subjektivt och därmed föränderligt.

    Personligen är jag liberal, men jag anser att det är viktigt att liberalismen försvaras genom resonemang inte genom nästan dogmatiska utbristanden om hur världen skall vara.