58% av alla kvinnor har fel åsikt

Iaf om man ska tro den poll på aftonbladet där drygt 7000 kvinnor svarat på frågan ”skulle du vilja vara hemmafru?”.

58.1 % svarar ‘ja’ och det kan förstås inte kännas särskilt roligt för Gudrun Schyman & Co. Det hade förvisso varit intressant att se hur många motsvarande män som hade svarat ‘ja’ på samma fråga. Tyvärr har inte min blogg tillräckligt många läsare för att ge något statistiskt urval (iaf inte per dag) så den pollen får nån annan stå till buds med.

Vi får väl ta pollen med en nypa salt, men det verkar uppenbart inte vara nån självklar sanning att kvinnor generellt vill göra karriär så som män generellt gör.

Gudrun klagar på att det är för lite kollektivism i samhället. Att folk bryr sig för mycket om sin egen tillvaro ist för att fokusera på siffror och statistik.

– Jämställdhet som samhälleligt politiskt mål har förbytts till en idé att det är en privatsak. Det handlar om numera om ”livspussel”, inte om samhälleliga och strukturella maktfrågor. Kvinnor som arbetar ska göra det på männens villkor, som om de inte hade familj, och hemma väntar en familj som ska fungera som om kvinnor inte hade ett jobb.

Antalet hemmafruar:

År 2000: 224 000

År 1990: 251 200

År 1980: 540 900

År 1970: 905 419

År 1960: 1 189 307

År 1950: 1 329 434

År 1940: 1 157 003

Update: Idag den 24.e, har procentsatsen ändrats till 55.8% som svarar ja, med hela 22 906 personer som röstat.

  • axl

    Är någon förvånad? Shymans tankar och idéer följs ju bara av en liiiiten klick kvinnor, om än högljudda.
    Alltid obehagligt när folk försöker fösa ihop alla under ett tak och dessutom tvinga genom saker genom lagar. Staten, ut ur mitt privatliv!

  • Krister Svanlund

    Jag skulle vilja veta hur många män som skulle vilja bli hemmamän oxå, förutsatt att frågan ställs på samma sätt. Jag tror det handlar om en romantiserad bild av vad det är att bara vara hemma och ta hand om hemmet. (Vilket idag inte är så jäkla mycket jobb som förr :P)

  • Elexir

    fast det är väl ingen nyhet att gundrun har huvudet i molnet.
    och folk undrar varför feminismen har så dåligt rykte >_<

  • Magnus J.

    Jag skulle absolut inte ha något emot en tillvaro som ”hemmaman”. Tänk att kunna ägna halva dagarna åt att promenera, se film och läsa!

    Men å andra sedan skulle jag inte vilja ha en fru som gick hemma hela dagarna.
    .-= Magnus J.´s last blog ..Jo, det blir mer… =-.

  • Krister Pettersson

    Vi är föräldrar, en betydande del av vårt folk, myndiga och ansvarstagande medborgare, som kräver respekt för åsikten att annan barnavård än den offentliga kan vara bättre för oss, våra barn och för hela samhället.

    Vi gör det med stöd i de mänskliga rättigheterna och i SOU79:89- Statens Offentlig Utredning med titeln Kvinnors arbete – som visat, att vård av 2-3 egna barn är ett heltidsarbete.

    Vi accepterar inte politisk styrning genom hög skatt och ensidiga subventioner. Vi vill också ha vår del av subventionerna till barnomsorg, som vi själva betalar till med höga skatter. Vi accepterar inte att för vår åsikts skull ställas utanför samhällets trygghetssystem.

    Vi anser, att familjepolitiken är i konflikt med de mänskliga rättigheterna med sitt skydd för familjen och dess funktioner, skyddet för föräldrars rätt att fostra sina barn enligt egen åsikt och förbudet mot staters diskriminering av medborgare på grund av deras åsikt.

    Vi vänder oss med avsmak mot årtiondens indoktrinering. Mot att begreppet “arbete” endast skulle vara något utanför hemmet och med andras barn, inte med egna. Mot att “jämställdhet” inte är jämlikhet och frihet att välja sin egen livsstil och få behålla värdet av det egna arbetet. Utan i stället ett tvång till yrkesarbete alltid och våra barns fostran av andra.

    Vi vänder oss mot att våra fria val skulle vara en “kvinnofälla”, när motsatsen är sann. Vi begär respekt för vår strävan efter lycka och välgång i livet för oss och våra barn. Vi vill inte itutas, att “ingen äger barnen” eller “barn tillhör alla”, när detta innebär, att ingen tar fullt föräldraansvar. Vi vill kunna vara föräldrar 24 timmar om dygnet. Och vi vill kunna utveckla den relation, som gör våra barn viktigare för oss, och som gör oss viktigare för våra barn än andra vuxna. Andra, som bara finns där mellan 8 och 5 och ständigt byts ut.

    Sluta med politisk styrning och diskriminering! Det är enkelt. Fördela subventionerna lika och återinför skatt med hänsyn till försörjningsbördan!

    http://www.foraldraupproret.se http://www.barnensratt.se http://www.haro.se