Hur mycket förlorar amerikanska företag på piratkopiering i Kina?
Den frågan har diskuterats i USAs International Trade Commission, USITC.
Flera experter ifrågasätter företagens egna siffror.
Beräkningarna utgår från att försäljningen av piratkopierade program eller musik på cd innebär att företaget förlorar en försäljning av äkta vara. Men så behöver det inte vara, säger Fritz Foley, professor på Harvard Business School, till IDG News.
– Det verkar befängt att tro att någon som betalar ett lågt belopp för en piratkopia annars skulle köpa den äkta varan för sex eller tio gånger så högt pris, sa han inför USITC.
Precis vad vi pirater och forskare sagt i ett decennium nu. Godmorgon ITC!
Daniel Chow rekommenderar amerikanska företag att sluta med razzior och juridiska åtgärder. I stället bör företagen satsa på att få folket i Kina att se fördelarna med upphovsrätt. Politiker och tjänstemän är trötta på att höra om det.
– Det fungerar inte, säger han. Företagen måste tänka långsiktigt.
Och upphovsrätten måste reformeras, vilket också det är något vi pirater sagt sedan länge.
Igår såg jag ett avsnitt av Caprica, en spinn-off-serie på Battlestar Galactica. Den utspelar sig ett halvsekel innan den tidigare serien – ungdomar har hackat ett motsv. ‘Internet’, där man skapar sig en 3d-avatar av sig själv och sedan går in i en digital värld, lika verklig som denna (bortsett från att om man dör i den digitala världen så händer inget mer än att man blir utloggad).
Företaget som skapat tekniken har länge försökt kontrollera och motverka hackarna som gör om deras affärsidé för egna underhållande syften (inte sällan makabra sådana), med följden att en generation av ungdomar vant sig vid att allt är gratis och lättåtkomligt.
“Nästa generation kommer förvänta sig att allt är gratis! Istället för att slåss om gårdagens nyhet, måste vi satsa på det som blir stort imorgon!” säger en av karaktärerna i serien, medan han säljer in idén att företaget ska satsa på att utveckla robotar. Fysiska produkter som företaget äger och som kommer revolutionera samhället på alla områden där de kan användas. The next big thing.
Det är kärnan i vad de stora mediabolagen måste förstå. Om de ska finnas imorgon måste de erbjuda the next big thing. Inte slåss om att bevara det som var stort för 20 år sedan.
Även om jag inte dricker kaffe, så kändes kaffepirat som ett koncept jag definitivt kan stödja. För en del av oss är 100 sek mer än man kan avvara på regelbunden basis, därför kläckte Daniel S idén om att införa ‘kaffepirat’, dvs vi som donerar motsvarande en kopp kaffe i månaden till partiet (25 sek).
Om du vill bli kaffepirat så sätter du upp en månadsvis överföring på 25 SEK till bankgiro 5760-2229 eller SEB 5403-1002815.
För dig som har mer guld i fickorna finns förstås fler alternativa summor att donera varje månad. Piratpartiet får inte pengar av staten så som större partier får, därför är Piratpartiet beroende av ditt och andras bidrag!
Sen jag var tonåring och läste Kamratposten har jag alltid varit intresserad och fascinerad av frågespalter. Att agera kurator, vägledare och bollplank åt människor har alltid varit något som givit mig mening i tillvaron, ett sätt att låta egna bittra erfarenheter få en mening, genom att vara andra till hjälp.
Men, eftersom jag inte ser mina egna begränsningar stör jag mig ju ständigt på de råd som förekommer och kan därför inte låta bli att kommentera och komma med egna åsikter…
Jag läste hos Katrina Janouch om föräldrar som ställde sig frågande till hur de skulle hantera att deras 15åriga dotter ville sova över hos pojkvännen.
Hej Katerina, vi är en familj med två tonårsbarn, två tjejer på femton och tretton. Nu har femtonåringen träffat en kille och ja, frågan om sex kommer upp… Vår dotter vill gärna sova över hos sin kille (han är också femton). Det känns som om allt gått väldigt fort! Vi har haft kontakt med pojkens föräldrar och de har inget emot att vår dotter övernattar där. Men vi känner oss tveksamma. Är det inte för tidigt? Vad tycker du?
Genast fick jag flashbacks till när jag själv var femton och hade en intensiv diskussion med mina föräldrar. Till bakgrunden för denna historia bör poängteras, att även om jag ibland var slarvig med att komma ihåg saker som att ringa när jag inte skulle äta middag hemma, så var jag aldrig en trotsig tonåring.
Jag var inte ute och festade, jag testade inte droger, jag var inte särskilt strulig i största allmänhet. Men jag ville sova hos min flickvän. Inte för att knulla, det hade vi redan gjort, men för att det var mysigt att sova ihop. Man sov ju ihop med kompisar på helger ibland och flickvännen var inte något logiskt undantag.
Mina föräldrar var mer skeptiska, men ville inte säga rakt ut varför. “Vi tycker det är för tidigt för det”, sa dem. “Vadå för tidigt?” sa jag. “Nä, men vi vill inte det. Ni kan ju umgås sent ändå, men vi vill att du sover hemma.”
Vad de inte ville säga rakt ut var förstås att de inte ville att vi skulle ha sex. Så dum är ju ingen femtonåring att man inte förstår det. Mig störde det dock ofantligt att de inte kunde säga det rakt ut, utan kom med massa undanflykter och krystade resonemang.
“Om vi vill ha sex kan vi göra det på dagtid också. Vi kan knulla på skoltoaletten om det vore så.” Blev mitt svar till slut. Men då var det redan prestige i frågan och de vägrade ge sig. Mitt första uppror som tonåring kom och jag sket i vad de sagt och sov hos henne ändå. Pappa ringde upp sent och kom till slut och hämtade mig. Det skedde några gånger på raken, men sen tröttnade de, och därefter sov vi ihop när vi ville. När det var helg och ingen skola att gå upp till tidigt på morgonen.
Mitt svar till dessa oroliga föräldrar blir precis detsamma. Tror ni verkligen ungdomar måste sova ihop för att ha sex med varann? Vill de knulla så kommer de knulla. Och det vill tonåringar. De tänker inte på något annat, dygnet runt. Jag vet inte hur djupt ni förträngt er egen tonårsperiod, men själv onanerade jag ju fem gånger om dagen från det jag var 11. Enda gången det blev mindre onani, var när förhuden svullnat av slitage.
Att få ungdomar att låta bli sex är verkligen ett döfött uppdrag. Fokusera på skademinimering ist. Förse dem med kondomer, så de slipper den eventuella pinsamheten i att införskaffa sådana (det är ett större problem för en femtonåring).
Med hjälp av Ludwig (tack snälla!) räddades alla tidigare bloggposter, som nu borde fungera. Kategorierna försvann spårlöst på vägen, men det känns som en mindre förlust. I framtiden kommer jag sannolikt köra mer på tags ist för att blanda ett flertal kategorier, alt. ha ett fåtal större kategorier, typ YouTube, Personligt, Politik och kanske nåt mer. :)
För ett år sedan röstades Piratpartiet in i EU. Sedan dess har Piratpartiet arbetat för att leva upp till sina löften; att kämpa för integritet och att samarbeta med dem som stödjer oss. Med ett år i backspegeln kan vi konstatera att dessa löften har infriats.
HAX har gjort en lista på vad Piratpartiet åstadkommit under det år som gått. Nu väntar fyra ytterligare år för oss att göra vårt yttersta för att stävja övervakningssamhällets framfart på EU-nivå och verka för sunda piratvärderingar.
Telekompaketet: Christian Engström satt med i parlamentets förhandlingsdelegation. Vi lyckades efter många och långa förhandlingar få igenom så långt gående rättssäkerhetsgarantier som var lagligt möjligt – i de fall EU-länder kommer på den korkade idén att stänga av fildelare (eller andra) från internet.
Stockholmsprogrammet: Parlamentets resolution var visserligen bara ett slags recension av ministerrådets och kommissionens planer. Men vi var med och drev igenom skrivningar om att grundläggande medborgerliga fri- och rättigheter alltid måste vara det överordnade värdet, när det gäller EU:s säkerhetsarbete.
SWIFT: Vi var med och stoppade EU:s överföring av europeiska bankdata i bulk till USA:s terroristjägare. Kommissionen måste nu återkomma med ett nytt förslag till avtal, som inte kränker oskyldiga människors integritet.
ACTA: Pirate MEP Christian Engström var med och utformade den resolution som till slut fick stöd av nästan hela Europaparlamentet. Den kräver öppenhet och insyn i ACTA-förhandlingarna. Och den kräver att ACTA-avtalet bara skall handla om varuförfalskning, inte fildelning.
Upphovsrätten: Detta är ett ständigt pågående arbete. Christian Engström sitter med i parlamentets arbetsgrupp om copyright. Han har fortlöpande kontakter med kommissionen i dessa frågor. Och han hugger på allt som dyker upp på området, nu senast Gallo-rapporten.
Internets frihet: Just nu pågår kampen mot EU-kommissionär Malmströms interetcensur. Och för att stoppawritten declaration no 29, som kräver att datalagringsdirektivet skall utökas till att även omfatta alla medborgares alla sökningar på Google och andra sökmotorer.
Datalagringsdirektivet: Vi bedriver ständigt krypskytte mot datalagringsdirektivet, för att Sverige skall slippa införa teledatalagringen.Senast i förra veckan, i ett samarbete med Lena Ek (c), för att på ett tydligare sätt få in Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna i diskussionen kring direktivet.
Christian Engström (pp)
Vad gäller samarbetet med den gröna gruppen kan konstateras att Christian Engström varit mer trogen än ledamöterna från miljöpartiet, precis som utlovat. Att samarbeta med Piratpartiet är att samarbeta med en pålitlig partner som uppfyller de avtal som gjorts. Detta är viktigt, eftersom Piratpartiets strategi för svenska riksdagen bygger på samma princip och nu kan vi visa upp ett fläckfritt track record.
En röst på Piratpartiet och du vet vad du får. Precis vad som utlovats, till skillnad från de andra partierna som lovar vitt och brett och sen ändå kompromissar i integritetsfrågor till fördel för sina egna kärnfrågor.
Om integritet, kultur och kunskap är viktigt för dig så är Piratpartiet den självklara rösten!
Tänk dig att staten dokumenterade varenda bok du lånade på biblioteket, varenda tidning du läste. Det är precis vad Smile29 går ut på.
Att utöka den övervakning som datalagringsdirektivet vill införa; att lagra vem du ringer, sms:ar och mailar via mobilen och var du befinner dig när du gör det. Nu ska staten också veta vilken information du söker efter. Allt förstås motiverat med att stoppa barnporr. Som om någon barnporr spreds via sökmotorer!
Redan innan Smile29 var datalagringsdirektivet helt absurt integritetskränkande. Men i o m att man nu också vill lagra alla människors sökningar har man verkligen satt sista spiken i kistan. Ingen ko är för helig för att inte slaktas på altaret för att skydda barnen. Om det verkligen får några reella konsekvenser verkar spela mindre roll. Poängen är att se handlingskraftig ut!
Att mänskliga rättigheter för alla oss som inte är barn kränks på vägen, spelar uppenbarligen mindre roll.
Rösta pirat i höstens val om du vill stoppa dessa vansinnigheter!
Yey! Äntligen har nya versionen av WordPress släppts! Det ska bli spännande se vad som är nytt. Om någon upptäckt något särskilt spännande så får ni gärna kommentera!
Mångkultur har blivit ett ord liksom ‘demokrati’, som är politiskt korrekt därför att det kan fyllas med precis vilken innebörd som helst. Ett luddigt begrepp utan skarpa kanter som någon kan skära sig på. Men vad är det egentligen ‘mångkultur’ betyder?
Hederskultur har vi ju nämligen konstaterat att vi inte vill ha i Sverige. Ska invandrare från mellanöstern accepteras måste de avsäga sig sin kollektivistiska gruppmentalitet och bli individualister. Familjeheder är aja baja!
Kat är en drog som används flitigt i somalia. Den är väldig klen, men har ändock inte möts av samma acceptans som en gång i tiden t.ex. kaffe och tobak. Drogkultur? Aja baja!
Men matkultur då? Pizza och kebab, det är ju fina grejer? Ja, så länge man inte räknar med halalslakt där djuren får halsen uppskuren för att blöda till döds. Om maten tillagas på svenskt vis, då är den okej. Vad heter kravmärkt på arabiska?
Kulturens syn på jämställdhet då? Denna svenska paradgren. Vi kan tyvärr konstatera att jämställdheten lyser med sin frånvaro i mellanöstern och stora delar av afrika. En kvinnas vittnesmål har inte alls samma trovärdighet som en man, koncept som ‘hon klädde sig utmanande’ i försvar för våldtäkt får en helt ny innebörd när det inte längre handlar om korta kjolar som visar låren, utan om att plagg som inte döljer vader, hår och armar och därmed anses vulgära. Aja baja!
Men religion, med högtider och sånt där, det är ju trevligt? Moské och kyrka är ju typ samma sak, bara lite annan inredningsdesign och det är ju fint? Ja, så länge dom tror på svenskt vis förstås. Vi vill ju inte ha fundamentalister som verkligen tar sin religion på allvar! Besöka moskén varje söndag (fredag) och be fem gånger om dagen? På arbetstid?!? Aja baja!
Och den kulturella synen på sexuella minoriteter kanske vi inte heller vill tumma på. Hänga homosexuella från lyftkranar känns inte jättesvenskt?
Rättighetskulturen kan också bli problematisk, i o m att vi har en tradition av att samhället ska styras sekulärt. Ett separat rättssystem baserat på sharialag för enbart muslimer är ju något som föreslagits och som existerar i t.ex. Malaysia, men hur ställer sig mångkulturens försvarare till ett sådant system i Sverige?
När allt kommer till kritan kan vi konstatera att den “mångkultur” vi egentligen vill ha är en kraftigt begränsad sådan. Vad diskussionen egentligen handlar om är var man ska dra gränsen.
I USA där man sedan länge haft en stark personvalskultur och folk fått kandidera från allt till sheriff och domare till bormästare och senator, är det inte ovanligt att personer som är framträdande, eller som drar sig tillbaka när det visar sig omöjligt för dem att vinna en kandidatur, istället visar sitt stöd för en annan kandidat genom att ‘endorse’:a denne.
Foto: Jennie Rehbinder
I mitt fall har det aldrig varit intressant att delta som kandidat för Piratpartiet, eftersom jag dels har en hög med politiskt inkorrekta skelett i garderoben som jag vill bespara parti och anhöriga ifrån och dels för att jag är oerhört ointresserad av partipolitik och helt enkelt aldrig skulle kunna göra ett bra jobb som politiker…
Därför är jag oerhört glad att Carl-Johan Rehbinder finns! Han är den kandidat jag ger mitt främsta stöd till och därför vill jag uppmana alla som läser denna blogg och som gillar mina åsikter att ge honom sin röst, som kandidat nr 4 på Piratpartiets valsedlar.
Xzenu Cronström skriver vettigt om problematiken kring BDSM-åtalet som var uppe i media förra veckan i tidningen Fria Tidningen.
Den lagstiftning som gäller är att det går att samtycka till misshandel som inte är oförsvarlig. Gränsen brukar dras vid grov misshandel. (Dock kan tatuering och piercing juridiskt räknas som grov misshandel utan att för den skull vara olagligt.) Frågan är nu vad som ska räknas som grovt.
Med det nu aktuella nya rättsfallet säger sig åklagaren Ulrika Rogland vilja skapa debatt om just detta. I en intervju med P1:s Studio Ett hävdar hon att om en piska används så innebär detta grov misshandel. I samma intervju hävdar hon att en sådan lagtolkning inte skulle innebära att staten lägger sig i folks sexliv, eftersom det enligt henne inte handlar om sex utan om våld. Senare skrev Rogland till en orolig masochist att hon inte är emot samtyckande och hänsynsfull BDSM mellan vuxna. Mycket hade varit vunnet om denna attityd hade funnits med redan i intervjuerna.