Igår var jag på bröllop. Min kusin, ett år äldre än mig skulle gifta sig. Det var väldigt fint! Skulle gärna visa lite bilder, men eftersom jag bara fotade med min kompis kamera (min är trasig) så har jag inte hunnit få några bilder. Tog ett par med webcamen innan jag somnade som jag kan visa däremot. Måste få skryta med mitt hår som min bästa vän satte upp. Det vart så sjukt fint!

Kanske kan visa fler bilder sen, om det finns nån efterfrågan? Till dess blir det lite halvkassa cambilder. ;)

Igår var jag på bröllop. Min kusin, ett år äldre än mig skulle gifta sig. Det var väldigt fint! Skulle gärna visa lite bilder, men eftersom jag bara fotade med min kompis kamera (min är trasig) så har jag inte hunnit få några bilder. Tog ett par med webcamen innan jag somnade som jag kan visa däremot. Måste få skryta med mitt hår som min bästa vän satte upp. Det vart så sjukt fint! Kanske kan visa fler bilder sen, om det finns nån efterfrågan? Till dess blir det lite halvkassa cambilder. ;)

Jag såg en dokumentär igår. Dokument utifrån – I Guds namn. Om kristen fundamentalism bakom folkmordet i Rwanda 1994. Den handlade om folkmorden i Rwanda och den kristna kyrkans inblandning i dessa. Eftersom det är påsk nu, ni vet en av de där högtiderna som kristendomen stulit, tänkte jag ägna dagens inlägg åt att beskriva lite av den ondska som kristendomen sprider i världen.

Rwanda var ett av de länder i Afrika som när imperialisterna (i det här fallet Belgiska) och de kristna missionärerna kom, hade en ovanligt samlad befolkning. Alla delade samma tro på en och samma gud och det fanns redan en ganska samlad statsapparat och styre, som relativt enkelt gick att ersätta med kristendom. Det gjorde att kyrkan snabbt fick makt och inflytande. Faktiskt var det inte ens möjligt att få utbildning om man inte var döpt. Att göra karriär som icketroende var otänkbart, oavsett vad man företog sig. Kyrkans makt omfattade allt och omvändelsen hos folket blev föga förvånande effektiv.

Det här gillade förstås kristna i resten av världen. Ett helt land med kristna, det skulle ju kunna bli det perfekta kristna samhället! Men överbefolkning och brist på resurser var ett allt mer ökande problem. Att förespråka födselkontroll i ett kristet land där allt vad preventivmedel heter är fel fel fel var förstås otänkbart. Hotet kom från kommunismen som fått genomslag i andra afrikanska länder, efter interna stridigheter. Påven hade konstaterat att kommunismen var ondska, eftersom den förespråkade påtvingad ateism.

Stöd till Rwanda gavs av kristna organisationer ifrån EU och USA. Tutsiminoriteten var de som tidigare styrt det forna kungadömet, medan Hutumajorieten hölls nere. När utbildningen ökar, ökar också önskan efter självständighet och till en början stödjer kyrkan Tutsiminoriteten, men övergår sedan till Hutumajoriteten när hotet om kommunism i landet ökar. Det är 50-tal och missnöjet mot minoritetens styre över den etniska majoriteten leder till stadskupp 1959. Den kallades för “Den Heliga Revolutionen” (givetvis var ju Gud på deras sida). Det bildas ett kristdemokratiskt parti i landet. Det är det enda partiet som tillåts och meningsmotståndare fängslas eller avrättas, men stödet från Belgien och kristna organisationer i EU kvarstår. Det är ju ett kristet parti! Tutsier tillåts inte inneha några maktpositioner.

Tiotusentals Tutsier börjar fly till Uganda och de bildar en gerilla för att återta egendomar och politisk makt. Gerillan ses som kommunistisk och satan av en katolsk biskop. Väst har också tidigare stött “Den Heliga Revolutionen”. Med religiösa argument och citat ur bibeln motiveras befolkningen att själva delta i kampen mot “kackerlackorna”, Tutsierna. Detta predikas i kyrkorna för olika samfund, däribland Pingstkyrkan.

Kristdemokraterna i Bryssel är glada över det kristdemokratiska styret och att man är mot kommunismen. Att det bara finns ett parti verkar ses som något positivt. Ingen opposition, inget bråk, ingen kommunism! Kristdemokratiska Internationalen stödjer presidenten, som skrivit rasistiska manifest där det talas om hur en renrasig Hutu “bör se ut”. Frankrike stödjer också regimen.

Katolska kyrkan och regeringen tar successivt över stora delar av den bördiga jorden och egendomar i landet. En politiker i Belgien hoppar dock av från Kristdemokratiska PSC, eftersom han ser maktmissbruket och ogillar det.

I Uganda har gerillan lyckats få stöd och resurser. Gerillan attackerar kort efter Påvens besök i Rwanda. Eftersom Rwanda ska bli ett kristet land så ses gerillan som satan, bara satan kan ju vara emot bildandet av ett kristet rike. Bibelstycken som talar om “hotet från norr” citeras för att ge ytterligare religiös legitimering. Belgiska trupper hjälper till i krig mot Gerillan, men man inser snart att det är omöjligt att på konventionellt sätt bekämpa gerillan. En hutuisk milis bildas, och medborgarna uppmanas bevaka sin mark och bilda patruller. Hela landet militariseras. Ungdomsförbundet får machetes inköpta till sig och propagandan mot tutsierna fortgår. Människorättsorganisationer börjar rapportera om massakrer och även FN trycker på för att få fredsförhandlingar på plats, men den Kristdemokratiska Internationalen vill inte att kommunisterna ska få makt i landet och avråder från fredsavtal där makten ska delas med tutsierna. Slaktandet fortgår.

Det utlyses nyval, mitt i stridigheterna, men tutsier får inte väljas. Propagandans religiösa övertoner ökar. 10 budord av presidenten utfärdas, där dödande av tutsier uppmanas och alla troende uppmanas sluta predika förståelse och kärlek och ist uppmana till kamp mot tutsierna. “Döda eller bli själv dödad av fienden” är retoriken. I radio sprids hatpropaganda fritt, bland annat av en belgare Georges Ruggio som regelbundet hetsar mot tutsier. Han deltog också i en analysgrupp som kommenterade fredsföredraget för Kristna Internationalen.

Att folkmord planeras finns dokumenterat på flera ställen och Belgien, FN, USA och Frankrike får reda på detta i förtid. Ingen agerar. Fredsförbundet skrivs slutligen på, men då har redan planeringen gått så långt att det ses som ett förräderi. Presidentens flygplan skjuts ner och folkmordet påbörjas. Tutsiterroristerna ska utrotas och folk går man ur huset med machetes för att döda sina grannar. Även kvinnor och barn dödas, för att ingen ska finnas kvar som kan hämnas sina anhörigas död.

En pingstpastor säger: “Vi gick in i ett hus där det fanns sex människor. Jag dödade en, de andra dödade resten.”

Idag sitter de i fängelse, men är förstås fortfarande övertygade om att gud står på deras sida, när de står och sjunger lovsång tillsammans och läser ur Bibeln.

Vad är min poäng med detta inlägg? Jo, att religion är att frånsäga sig förnuftet för känslomässigt resonerande. I synnerhet känslan av rädsla. Var helst kristendomen far fram försakas rationellt tänkande och agerande till fördel för det emotionella och moraliserande. Det kan handla om en vägran att dela ut kondomer för att förhindra HIV, eller om att uppmana till regelrätta folkmord. Kristendomen är förstås inte den enda formen denna ondska kommer i, men det är garanterat ett av dem. Och inte bara Påven och katolska kyrkan har i modern tid stött dessa religiösa, idiotiska och onda upptåg. Nej, andra kristna samfund i Europa har också givit sitt aktiva stöd!

Det hoppas jag följer med er som läser, när ni firar påsk. I synnerhet om ni mot förmodan har några kristna inslag i påskfirandet. Religion är inte föremål för logik och rationella resonemang. Det är totalt godtyckligt vilken ondska som uppmanas till i religionens namn. Allt är ett resultat av trons fundamentala principer. Det finns ingen god kristendom. Det finns ingen god tro. All religion är av ondo. I det lilla och i det stora. Abort till folkmord. Det är en fråga om grader, inte om principer. Jag önskar fler kunde inse det och rannsaka sin egen “emotionella övertygelse”.

Jag såg en dokumentär igår. Dokument utifrån - I Guds namn. Om kristen fundamentalism bakom folkmordet i Rwanda 1994. Den handlade om folkmorden i Rwanda och den kristna kyrkans inblandning i dessa. Eftersom det är påsk nu, ni vet en av de där högtiderna som kristendomen stulit, tänkte jag ägna dagens inlägg åt att beskriva lite av den ondska som kristendomen sprider i världen. Rwanda var ett av de länder i Afrika som när imperialisterna (i det här fallet Belgiska) och de kristna missionärerna kom, hade en ovanligt samlad befolkning. Alla delade samma tro på en och samma gud och det fanns redan en ganska samlad statsapparat och styre, som relativt enkelt gick att ersätta med kristendom. Det gjorde att kyrkan snabbt fick makt och inflytande. Faktiskt var det inte ens möjligt att få utbildning om man inte var döpt. Att göra karriär som icketroende var otänkbart, oavsett vad man företog sig. Kyrkans makt omfattade allt och omvändelsen hos folket blev föga förvånande effektiv. Det här gillade förstås kristna i resten av världen. Ett helt land med kristna, det skulle ju kunna bli det perfekta kristna samhället! Men överbefolkning och brist på resurser var ett allt mer ökande problem. Att förespråka födselkontroll i ett kristet land där allt vad preventivmedel heter är fel fel fel var förstås otänkbart. Hotet kom från kommunismen som fått genomslag i andra afrikanska länder, efter interna stridigheter. Påven hade konstaterat att kommunismen var ondska, eftersom den förespråkade påtvingad ateism. Stöd till Rwanda gavs av kristna organisationer ifrån EU och USA. Tutsiminoriteten var de som tidigare styrt det forna kungadömet, medan Hutumajorieten hölls nere. När utbildningen ökar, ökar också önskan efter självständighet och till en början stödjer kyrkan Tutsiminoriteten, men övergår sedan till Hutumajoriteten när hotet om kommunism i landet ökar. Det är 50-tal och missnöjet mot minoritetens styre över den etniska majoriteten leder till stadskupp 1959. Den kallades för "Den Heliga Revolutionen" (givetvis var ju Gud på deras sida). Det bildas ett kristdemokratiskt parti i landet. Det är det enda partiet som tillåts och meningsmotståndare fängslas eller avrättas, men stödet från Belgien och kristna organisationer i EU kvarstår. Det är ju ett kristet parti! Tutsier tillåts inte inneha några maktpositioner. Tiotusentals Tutsier börjar fly till Uganda och de bildar en gerilla för att återta egendomar och politisk makt. Gerillan ses som kommunistisk och satan av en katolsk biskop. Väst har också tidigare stött "Den Heliga Revolutionen". Med religiösa argument och citat ur bibeln motiveras befolkningen att själva delta i kampen mot "kackerlackorna", Tutsierna. Detta predikas i kyrkorna för olika samfund, däribland Pingstkyrkan. Kristdemokraterna i Bryssel är glada över det kristdemokratiska styret och att man är mot kommunismen. Att det bara finns ett parti verkar ses som något positivt. Ingen opposition, inget bråk, ingen kommunism! Kristdemokratiska Internationalen stödjer presidenten, som skrivit rasistiska manifest där det talas om hur en renrasig Hutu "bör se ut". Frankrike stödjer också regimen. Katolska kyrkan och regeringen tar successivt över stora delar av den bördiga jorden och egendomar i landet. En politiker i Belgien hoppar dock av från Kristdemokratiska PSC, eftersom han ser maktmissbruket och ogillar det. I Uganda har gerillan lyckats få stöd och resurser. Gerillan attackerar kort efter Påvens besök i Rwanda. Eftersom Rwanda ska bli ett kristet land så ses gerillan som satan, bara satan kan ju vara emot bildandet av ett kristet rike. Bibelstycken som talar om "hotet från norr" citeras för att ge ytterligare religiös legitimering. Belgiska trupper hjälper till i krig mot Gerillan, men man inser snart att det är omöjligt att på konventionellt sätt bekämpa gerillan. En hutuisk milis bildas, och medborgarna uppmanas bevaka sin mark och bilda patruller. Hela landet militariseras. Ungdomsförbundet får machetes inköpta till sig och propagandan mot tutsierna fortgår. Människorättsorganisationer börjar rapportera om massakrer och även FN trycker på för att få fredsförhandlingar på plats, men den Kristdemokratiska Internationalen vill inte att kommunisterna ska få makt i landet och avråder från fredsavtal där makten ska delas med tutsierna. Slaktandet fortgår. Det utlyses nyval, mitt i stridigheterna, men tutsier får inte väljas. Propagandans religiösa övertoner ökar. 10 budord av presidenten utfärdas, där dödande av tutsier uppmanas och alla troende uppmanas sluta predika förståelse och kärlek och ist uppmana till kamp mot tutsierna. "Döda eller bli själv dödad av fienden" är retoriken. I radio sprids hatpropaganda fritt, bland annat av en belgare Georges Ruggio som regelbundet hetsar mot tutsier. Han deltog också i en analysgrupp som kommenterade fredsföredraget för Kristna Internationalen. Att folkmord planeras finns dokumenterat på flera ställen och Belgien, FN, USA och Frankrike får reda på detta i förtid. Ingen agerar. Fredsförbundet skrivs slutligen på, men då har redan planeringen gått så långt att det ses som ett förräderi. Presidentens flygplan skjuts ner och folkmordet påbörjas. Tutsiterroristerna ska utrotas och folk går man ur huset med machetes för att döda sina grannar. Även kvinnor och barn dödas, för att ingen ska finnas kvar som kan hämnas sina anhörigas död. En pingstpastor säger: "Vi gick in i ett hus där det fanns sex människor. Jag dödade en, de andra dödade resten." Idag sitter de i fängelse, men är förstås fortfarande övertygade om att gud står på deras sida, när de står och sjunger lovsång tillsammans och läser ur Bibeln. Vad är min poäng med detta inlägg? Jo, att religion är att frånsäga sig förnuftet för känslomässigt resonerande. I synnerhet känslan av rädsla. Var helst kristendomen far fram försakas rationellt tänkande och agerande till fördel för det emotionella och moraliserande. Det kan handla om en vägran att dela ut kondomer för att förhindra HIV, eller om att uppmana till regelrätta folkmord. Kristendomen är förstås inte den enda formen denna ondska kommer i, men det är garanterat ett av dem. Och inte bara Påven och katolska kyrkan har i modern tid stött dessa religiösa, idiotiska och onda upptåg. Nej, andra kristna samfund i Europa har också givit sitt aktiva stöd! Det hoppas jag följer med er som läser, när ni firar påsk. I synnerhet om ni mot förmodan har några kristna inslag i påskfirandet. Religion är inte föremål för logik och rationella resonemang. Det är totalt godtyckligt vilken ondska som uppmanas till i religionens namn. Allt är ett resultat av trons fundamentala principer. Det finns ingen god kristendom. Det finns ingen god tro. All religion är av ondo. I det lilla och i det stora. Abort till folkmord. Det är en fråga om grader, inte om principer. Jag önskar fler kunde inse det och rannsaka sin egen "emotionella övertygelse".

Antipiratbyrån har ju inte velat tala högt om sina metoder för att samla bevis – nu vet vi varför. De är olagliga!

När nyfikna Folkpartister olovligen loggade in med någon annans uppgifter på Socialdemokraternas interna nätverk begick de dataintrång, för vilket de dömdes.

På precis samma sätt har nu anställda på Antipiratbyrån loggat in på en FTP för att samla in bevisning inför ett IPRED-mål, utan lov. Ett klockrent dataintrång. Att det var så det skedde framgår av Antipiratbyråns egen beskrivning, vilket rapporteras av IDG.

Bevisinsamlingen innebär med stor sannolikhet att Antipiratbyrån brutit mot lagen och begått dataintrång. Det hävdar säkerhetsexperten André Rickardsson, idag på företaget Bitsec och tidigare hos Säpo och på Utrikesdepartementet, i en stort uppslagen debattartikel i Svenska Dagbladet idag.

Han hävdar att ftp-servern som användes för att dela ut materialet är lösenordsskyddad. Förutsatt att Antipiratbyrån inte fått tillstånd att logga in från serverägaren har ett dataintrång sannolikt begåtts, enligt André Rickardsson.

Debattartikeln är mycket läsvärd och poängterar just den bristande rättssäkerheten i IPRED-lagen. Inte för att lagstiftarna kommer bry sig. Om intrånget får rättsliga konsekvenser för Antipiratbyrån, det återstår att se.

Antipiratbyrån har ju inte velat tala högt om sina metoder för att samla bevis - nu vet vi varför. De är olagliga! När nyfikna Folkpartister olovligen loggade in med någon annans uppgifter på Socialdemokraternas interna nätverk begick de dataintrång, för vilket de dömdes. På precis samma sätt har nu anställda på Antipiratbyrån loggat in på en FTP för att samla in bevisning inför ett IPRED-mål, utan lov. Ett klockrent dataintrång. Att det var så det skedde framgår av Antipiratbyråns egen beskrivning, vilket rapporteras av IDG. Bevisinsamlingen innebär med stor sannolikhet att Antipiratbyrån brutit mot lagen och begått dataintrång. Det hävdar säkerhetsexperten André Rickardsson, idag på företaget Bitsec och tidigare hos Säpo och på Utrikesdepartementet, i en stort uppslagen debattartikel i Svenska Dagbladet idag. Han hävdar att ftp-servern som användes för att dela ut materialet är lösenordsskyddad. Förutsatt att Antipiratbyrån inte fått tillstånd att logga in från serverägaren har ett dataintrång sannolikt begåtts, enligt André Rickardsson. Debattartikeln är mycket läsvärd och poängterar just den bristande rättssäkerheten i IPRED-lagen. Inte för att lagstiftarna kommer bry sig. Om intrånget får rättsliga konsekvenser för Antipiratbyrån, det återstår att se.

På tio års tid har filmindustrin ännu inte lyckats uppbåda någon Internettjänst för nedladdning av film som tillgodoser det som konsumenterna efterfrågar. IDG gjorde ett test mellan olika tjänster för att se vad de egentligen lever upp till. Två av dem fick genast stryka på foten, eftersom de streamar materialet och man inte får tillgång till filmen i någon egentlig mening. Det är snarare frågan om en sorts starkt begränsad hyrning.

Vad utmärker de olika butikerna? Uselt urval är det första som slår oss, vilket verkar vara ett spritt problem. Antagligen resultatet av att filmbolagen egentligen inte alls vill sälja sin film i digital form. De vill sälja plastbitar!

Hutlösa priser är det andra. På Medianow kan man t.ex. köpa ett nedladdningsexemplar av filmen The Dark Knight för 139 SEK. Jag förmodar att det inte är DVD-kvalité, eftersom den ska gå att ladda ner inom rimlig tid, men även om det vore DVD-kvalité, så finns samma film att köpa hem i fysiskt DVD-exemplar, dubbel-DVD-utgåva från Play.com för endast 5.99£ inkl frakt. Det motsvarar ca 71 SEK. (Blue Ray-versionen kostar 14.99£, 178 SEK.)

Problemet med dessa tjänster är att de helt enkelt är för dåliga. De erbjuder inget mervärde jämfört med illegal nedladdning (vilket en fysisk utgåva faktiskt gör, varför jag från och till gärna köper orginalspel från play.com som inte har svenska, hutlösa priser), och de innehåller i regel kraftiga inskränkningar i vad man kan göra med filen man laddat ner.

Jämförelsen kan sammanfattas med följande:

The Pirate Bay:
+ Enormt utbud
+ Gratis
+ Enkelt inga kopieringsskydd
+ Snabb överföring
+ Filmer/avsnitt finns ute väldigt snabbt
- Olagligt

Filmtjänster:
- Skralt utbud
- Dyrt
- Kopieringsskydd (oftast), krångliga format
- Filmer avsnitt kommer efer ett halvår typ.
+ Lagligt

På tio års tid har filmindustrin ännu inte lyckats uppbåda någon Internettjänst för nedladdning av film som tillgodoser det som konsumenterna efterfrågar. IDG gjorde ett test mellan olika tjänster för att se vad de egentligen lever upp till. Två av dem fick genast stryka på foten, eftersom de streamar materialet och man inte får tillgång till filmen i någon egentlig mening. Det är snarare frågan om en sorts starkt begränsad hyrning. Vad utmärker de olika butikerna? Uselt urval är det första som slår oss, vilket verkar vara ett spritt problem. Antagligen resultatet av att filmbolagen egentligen inte alls vill sälja sin film i digital form. De vill sälja plastbitar! Hutlösa priser är det andra. På Medianow kan man t.ex. köpa ett nedladdningsexemplar av filmen The Dark Knight för 139 SEK. Jag förmodar att det inte är DVD-kvalité, eftersom den ska gå att ladda ner inom rimlig tid, men även om det vore DVD-kvalité, så finns samma film att köpa hem i fysiskt DVD-exemplar, dubbel-DVD-utgåva från Play.com för endast 5.99£ inkl frakt. Det motsvarar ca 71 SEK. (Blue Ray-versionen kostar 14.99£, 178 SEK.) Problemet med dessa tjänster är att de helt enkelt är för dåliga. De erbjuder inget mervärde jämfört med illegal nedladdning (vilket en fysisk utgåva faktiskt gör, varför jag från och till gärna köper orginalspel från play.com som inte har svenska, hutlösa priser), och de innehåller i regel kraftiga inskränkningar i vad man kan göra med filen man laddat ner. Jämförelsen kan sammanfattas med följande: The Pirate Bay: + Enormt utbud + Gratis + Enkelt inga kopieringsskydd + Snabb överföring + Filmer/avsnitt finns ute väldigt snabbt - Olagligt Filmtjänster: - Skralt utbud - Dyrt - Kopieringsskydd (oftast), krångliga format - Filmer avsnitt kommer efer ett halvår typ. + Lagligt

Det är lite fascinerande hur hjärnan fungerar. Hur inlåst man är i sig själv och kemin där uppe i hjärnkontoret. Det blir väldigt uppenbart när man börjar med ny medicin. Jag har redan sedan tidigare en del piller jag stoppar i mig. Hormoner, eftersom jag saknar äggstockar och sen ett par piller som påverkar hår på kropp och huvud. Eftersom jag är pollenallergisk så får jag ett piller till att äta typ 8 månader om året, från tidig vår till sen höst, om jag inte vill gå runt konstant snörvlande.

Sedan jag var liten har jag varit en väldigt ängslig person. Och då menar jag verkligen väldigt ängslig. Ångestproblem brukar beskrivas som att man har sina instinktiva reaktioner på potentiell fara för känsligt kalibrerade. Man kan säga att om en normal person vid vattenhålet springer när lejonet står inom 100 m så springer jag vid tanken på lejon. Det blir inte mycket vatten drucket då.

Eller för att översätta det till moderna förhållanden; det blir jäkligt handikappande att ständigt känna sig som en hamster på ett dansgolv så fort man behöver sköta vardagsrutiner. Då är det ju tur att det finns sånna där små magiska piller som korrigerar balansen i hjärnan, så man förhoppningsvis, tillsammans med lite övning, kan hålla sig från att springa tills man åtminstone konstaterat att det rimligen är ett lejon borta vid horisonten.

Dessvärre, är bieffekten i början att allt går i rakt motsatt riktning. Så från att ha mått rätt dugligt bra sitter jag nu, en vecka senare och saknar allt vad initiativförmåga och humör heter. Jag får sporadiskt idéer kring saker att göra, men känner mest för att se på tv, äta choklad och hata världen. Jag skulle vilja spela spel, men jag hinner knappt börja innan jag tröttnat på det också.

Så, ist för att skriva ett cyniskt inlägg om vilken värdelös värld vi lever i, så avvaktar jag lite med bloggandet, tills jag blivit mitt normala glada jag igen. På återseende.

Det är lite fascinerande hur hjärnan fungerar. Hur inlåst man är i sig själv och kemin där uppe i hjärnkontoret. Det blir väldigt uppenbart när man börjar med ny medicin. Jag har redan sedan tidigare en del piller jag stoppar i mig. Hormoner, eftersom jag saknar äggstockar och sen ett par piller som påverkar hår på kropp och huvud. Eftersom jag är pollenallergisk så får jag ett piller till att äta typ 8 månader om året, från tidig vår till sen höst, om jag inte vill gå runt konstant snörvlande. Sedan jag var liten har jag varit en väldigt ängslig person. Och då menar jag verkligen väldigt ängslig. Ångestproblem brukar beskrivas som att man har sina instinktiva reaktioner på potentiell fara för känsligt kalibrerade. Man kan säga att om en normal person vid vattenhålet springer när lejonet står inom 100 m så springer jag vid tanken på lejon. Det blir inte mycket vatten drucket då. Eller för att översätta det till moderna förhållanden; det blir jäkligt handikappande att ständigt känna sig som en hamster på ett dansgolv så fort man behöver sköta vardagsrutiner. Då är det ju tur att det finns sånna där små magiska piller som korrigerar balansen i hjärnan, så man förhoppningsvis, tillsammans med lite övning, kan hålla sig från att springa tills man åtminstone konstaterat att det rimligen är ett lejon borta vid horisonten. Dessvärre, är bieffekten i början att allt går i rakt motsatt riktning. Så från att ha mått rätt dugligt bra sitter jag nu, en vecka senare och saknar allt vad initiativförmåga och humör heter. Jag får sporadiskt idéer kring saker att göra, men känner mest för att se på tv, äta choklad och hata världen. Jag skulle vilja spela spel, men jag hinner knappt börja innan jag tröttnat på det också. Så, ist för att skriva ett cyniskt inlägg om vilken värdelös värld vi lever i, så avvaktar jag lite med bloggandet, tills jag blivit mitt normala glada jag igen. På återseende.

Idag röstas det om lagstiftning kring könsneutralt äktenskap. Ist för att föra en liberal linje, som den Kristdemokraterna (!) har fört fram, väljer Alliansen i övrigt tillsammans med opposition att tvinga igenom en oliberal lagstiftning där kyrkan och statens förening förstärks, ist för att slutligt separeras i enlighet med upplysningens ideal.

Kristdemokraternas förslag är att göra en könsneutral samlevnadsbalk, som är helt civilrättslig. Man anser att kyrkan inte ska agera rättslig instans, utan att detta juridiska avtal ska ingås under normala juridiska former. Sedan får var och en själv välja vad man vill kalla detta, ‘äktenskap’ eller nåt annat. Man får också själv välja hur man vill fira detta, genom en ceremoni i en kyrka, eller privat i enskildhet. Det är inte en statlig angelägenhet!

Därför är det djupt beklämmande att se att det enda parti som för denna liberala linje är det mest konservativa partiet i riksdagen, inklämda i ett hörn där de tvingas kompromissa. Övriga partier har makten, de behöver inte föra en liberal linje och eftersom de saknar liberal övertygelse så väljer de att utöva sin våldsbaserade makt och föra igenom en lagändring som tvingar folk att mot sin övertygelse viga folk i en religiös ceremoni. Det är totalt oliberalt!

Varför driver inte Centerpartiet och Folkpartiet denna liberala linje? Det är skamligt.

Debatten i riksdagen pågår från 9:00 – 13:00 och sänds i Svt 2.

Idag röstas det om lagstiftning kring könsneutralt äktenskap. Ist för att föra en liberal linje, som den Kristdemokraterna (!) har fört fram, väljer Alliansen i övrigt tillsammans med opposition att tvinga igenom en oliberal lagstiftning där kyrkan och statens förening förstärks, ist för att slutligt separeras i enlighet med upplysningens ideal. Kristdemokraternas förslag är att göra en könsneutral samlevnadsbalk, som är helt civilrättslig. Man anser att kyrkan inte ska agera rättslig instans, utan att detta juridiska avtal ska ingås under normala juridiska former. Sedan får var och en själv välja vad man vill kalla detta, 'äktenskap' eller nåt annat. Man får också själv välja hur man vill fira detta, genom en ceremoni i en kyrka, eller privat i enskildhet. Det är inte en statlig angelägenhet! Därför är det djupt beklämmande att se att det enda parti som för denna liberala linje är det mest konservativa partiet i riksdagen, inklämda i ett hörn där de tvingas kompromissa. Övriga partier har makten, de behöver inte föra en liberal linje och eftersom de saknar liberal övertygelse så väljer de att utöva sin våldsbaserade makt och föra igenom en lagändring som tvingar folk att mot sin övertygelse viga folk i en religiös ceremoni. Det är totalt oliberalt! Varför driver inte Centerpartiet och Folkpartiet denna liberala linje? Det är skamligt. Debatten i riksdagen pågår från 9:00 - 13:00 och sänds i Svt 2.