Hur är det ställt med alternativa energikällor eg?

Vi hade inte mindre än tre strömavbrott förra helgen. Det fick mig att googla ämnet solpaneler och vindsnurror, för att undersöka om det hänt något sedan gymnasiet (ca 10 år sen), när jag senast uppdaterade mig om alternativa energikällor. Det visade sig dock fortfarande vara ett område främst för hobbyentusiaster med stor plånbok och litet behov av trygghet i elförsörjningen.

Jag kontaktade den svenske forskaren Mikael Syväjärvi, efter att ha läst om nya kiselceller som hade extremt hög effektivitet, jämfört med den nuvarande tekniken. Citerar nedan (har klippt bort lite ur mitt mail som inte är relevant i sammanhanget):

Hej Mikael!
Hur går forskningen på ert material och när tror du det är rimligt att förvänta sig mer prisvärda solceller för privat bruk? Mvh Hanna

Hej Hanna,
den forskning som jag arbetar på är helt ny, och kanske inte har samma ekonomiska fördelar som dagens lösningar. Däremot finns det fördel inom visa avgränsade områden. Prisvärda solceller i Sverige är en debattfråga eftersom vi inte har så kraftig sol. Nyligen har det studerats att man får ut mer i Sverige om solcellerna kan följa solens bana. Investeringskostnaderna kommer nog fortfarande blir ett antal år, så räkna inte med några genombrott att du får igen en investering på kort tid. Om din fråga gäller uppvärmning av hus så skulle jag nog föreslå att kolla på bergvärme. /Mikael

De sidor där jag läst om vindsnurror för privat bruk underströk vikten av att bo i ett område med mycket blåst. Eftersom jag bor i ett villaområde i Västmanland med skog omkring så insåg jag att blåst är kanske inte det jag har som mest av… Sol är alltså inte heller en realistisk strömkälla i Sverige, enligt en framstående forskare på ämnet.

Så min naturliga följdfråga blir naturligtvis, hur mycket av miljömupparnas lösningar har egentligen någon som helst grund i verkligheten och en konsekvensanalys av denna? Hur mycket är enbart fromma förhoppningar? Är det lika faktabaserat som deras ”95% säkerhet” att mänskligheten ligger bakom klimatförändringarna (som stått stilla i snart två decennier)?

Jag skulle gärna se en decentraliserad strömförsörjning, där hushåll kan producera ström, men jag är inte civilingenjör och har ingen koll på de tekniska svårigheterna i att koordinera strömfördelningen i ett nät. Jag kan bara konstatera att första snön knappt börjat falla innan vi har tre strömavbrott på en helg och ska det fortsätta såhär i framtiden vill jag inte gärna ovanpå denna otrygghet lägga till att kostnaden ökar dramatiskt när strömproducenterna efter stora investeringar påhejade av politiker inser att Sverige inte har förutsättningar varken för sol eller vind-kraft.

Jag vet att jag har många kunniga läsare med stor kunskap på dessa områden, så det vore jättekul om någon tog sig tid kommentera i ämnet!

  • anonym

    Du bor inte i närheten av en bäck? I så fall har du en bra energikälla där. Ett småskaligt vattenkraftverk är enkelt att bygga om bäcken är bra.

  • hesdorf

    Benny Peiser gör en mycket bra sammanfattning av det desperata energipolitiska läget i Europa. [1] Och hur den ena EU-staten efter den andra sakta och försiktigt försöker backa ut ur det gröna helvete som de själva har försatt sig i:

    EU: s medlemsstater har spenderat ca € 600.000.000.000 ($ 882bn) på projekt för förnybar energi sedan 2005, enligt Bloomberg New Energy Finance. Tysklands gröna energiomställning ensam kan kosta konsumenterna upp till € 1000000000000 2030, varnade den tyska regeringen nyligen.

    Hittills har Europas handel med utsläppsrätter kostat konsumenterna mer än € ​​300 miljarder.

    Dessa hundratals miljarder betalas av vanliga familjer och av små och medelstora företag i vad som utan tvekan är en av de största överföringarna av kapital från fattiga till rika i modern europeisk historia. Stigande energikostnader dämpar konsumenternas köpkraft, en giftig utveckling för en kontinent som kämpar med en allvarlig ekonomisk och finansiell kris.

    Den tyska föreningen för energikonsumenter uppskattar att upp till 800.000 tyskar har fått sin el avstängd eftersom de inte kunde betala de stigande elräkningar. Bland dem finns 200.000 långtidsarbetslösa, rapporterade den tyska tidningen Der Spiegel i oktober förra året.

    För två veckor sedan beslutade den tjeckiska regeringen att upphöra med alla subventioner för nya projekt för förnybar energi i slutet av detta år.

    Nu när den spanska regeringen dramatiskt har dragit ned sina subventioner … så är det mer än 50.000 solentreprenörer som står inför ekonomisk katastrof och konkurs.

    EU rullar också så tyst tillbaka sin förnybara agenda, vilken EU: s ledare nu erkänner har höjt energipriserna tvärs över kontinenten. Vid toppmötet i Bryssel i maj, visade ledarna att de avsåg att prioritera frågan om billig energi framför minskade utsläpp av växthusgaser.

    Vid EU-toppmötet signalerades att Europa vill återställa sin sjunkande konkurrenskraft genom att stödja utvecklingen av billig energi, däribland skiffergas, och samtidigt skära ned subventionerna till grön energi.

    Men EU: s miljöministrar är upprörda över den påtänkta avvecklingen. De vill förhindra utvecklingen av EU:s skifferresurser genom att införa omfattande miljöhinder över hela EU.

    EU: s strategi grundades på två rädslor: för det första att den globala uppvärmningen var ett akut hot som omedelbart måste förhindras till varje pris, och för det andra att världen höll på att köra slut på fossila bränslen, vilket betydde att olja och gas skulle bli allt dyrare. Men båda gissningar visade sig vara fel.

    Dessutom så har en rapport om hur de tyska vinkraftsverken går hårt åt fladdermöss och fåglar skyfflas under mattan. Det ironiska är att det är energimyndigheten som finansierat studien. Eventuellt visar den att byggandet av landbaserade vindkraftsverk strider mot landets egna lagar om att det är förbjudet att döda utrotningshotade arter. Tusentals fåglar och fladdermöss dödas nämligen varje år av Tysklands ”energiewende”, varav en del med all sannolikhet är just skyddade arter. NoTrickZone berättar mer om denna konflikt mellan vindkraftspolitik och naturskydd.

    Som en händelse rapporterar The Telegraph samtidigt om att Storbritanniens energidepartement vill mörka en rapport om vindkraftens negativa sidor. Det är departementschefen Ed Davey som vill hindra miljöminister Owen Paterson från att publicera en utvärdering av vindkraftens negativa miljöpåverkan. En anonym ”deep voice” inifrån Patersons miljödepartement besvarar mörkläggningsförsöken med: “This is our department,” a source said. “We are doing this report. It is part of our remit.”

    Både Storbritannien och Tyskland har länge bedrivit en vansinnig energipolitik där man satsat enorma summor av skattebetalarnas medel på den s.k. ”förnyelsebara” energin. Nu verkar tålamodet tryta hos en del.

    [1] http://www.thegwpf.org/benny-peiser-europe-pulls-plug-green-future/

    Källor:
    http://www.klimatupplysningen.se/2013/08/10/eu-backar-fran-sin-omojliga-energipolitik/#.UmggfBByigQ

    http://www.klimatupplysningen.se/2013/09/02/eus-katastrofala-energipolitik-ruinerar-europa/#.UmggTBByigQ

    http://www.klimatupplysningen.se/2013/08/20/morklaggning-av-obekvama-studier-om-vindkraft/#.UmggdBByigQ

  • hesdorf

    EU:s katastrofala energipolitik ruinerar Europa

    EU ger ut massa tokdirektiv i bästa planekonomiska stil som gör livet svårt för människor. På energiområdet har EU satt upp 20/20/20 målen till 2020. Det innebär att 20% av energin 2020 ska vara förnybar energi, 20% mindre utsläpp av växthusgaser och 20% energieffektivisering. Vi ska nu se hur detta med förnybar energi raserar ekonomin för många av länderna i Europa.

    Enligt Bloomberg har EU:s länder spenderat 600 miljarder euro på förnybara energiprojekt sen 2005. En gigantisk summa. Tyska regeringen har varnat att för att Tysklands energiomställning till förnybar energi kan kosta 1000 miljarder euro till 2030.

    kraftnat

    Först en liten bakgrund om vad det kostar att nyproducera el med olika metoder. OECD har gett ut en bra rapport om detta. Rapporten är mycket omfattande så jag rekommenderar sammanfattningen. Rapporten är från 2010 men ändå aktuell. Hänsyn tas till att det kostar olika mycket för olika energikällor i olika länder. Livscykelkostnader beräknas också och två olika räntenivåer (5% och 10%) har använts. Kolpriset har uppskattats till $30 per ton CO2. (Min anm. Lite orealistiskt tycker jag och detta kommer att missgynna kol i undersökningen)

    Om vi betraktar figur ES.1 i rapporten och tittar på Sverige får vi (USD/MWh):

    Kärnkraft $60 ($50 – $80)

    Kol $80 ($60 – $120)

    Gas $90 ($80 – $120)

    Vindkraft på land $110 ($90 – $160)

    Vattenkraft har inte medtagits i rapporten den ofta är utbyggd och förutsättningarna olika för länderna. Observera att siffrorna anger förväntad kostnad vid nyproduktion. Ingen hänsyn tas till att vindkraft behöver backup.

    forsmark

    Kärnkraftens fördel är att den kan generera ett stabilt flöde av baselektricitet där kostnaderna över tiden är stabila. Nackdelar är att den är kapitalintensiv, långa konstruktionstider och säkerhet/avfall. I rapporten har flera olika generation III reaktorer studerats.

    Kol tror jag inte kommer att ha någon framtid i Sverige. Som kuriosa kan nämnas kolkraftverket i Värtan. Kraftverket släpper ut lika mycket CO2 som all personbilstrafik i Stockholm!!! Politiker påtvingar bilar koldioxidskatt och blundar för Värtaverkets massiva utsläpp av många giftiga ämnen (CO2 betraktar jag inte som en giftig gas). Vilket hyckleri. När såg ni bilhatarna från Miljöpartiet demonstrera utanför Värtaverket?

    Gas har fördelen att den har korta konstruktionstider och är mer kompakt vid transporterav bränsle. Kan också transporteras via gasledningar.

    Landbaserad vindkraft har fördelen av korta konstruktionstider och den är inte kapitalintensiv. Underhållskostnaden är inte försumbar och i studien har inte backup samt anslutning till stamnätet beaktats. En stor svaghet med vindkraft är den låga effekten samt att lasten varierar mycket. Den kan stå stilla och då produceras ingenting. Sverige är här lyckligt lottat då vattenkraft kan utgöra reservkraft. Andra länder måste satsa på diesel eller gasbackup. Andra nackdelar med vindkraft är att de förfular landskapet, störande ljud samt dödar fåglar.

    Nu tillbaka till EU:s katastrofala energidirektiv. Sverige hade en i stort sett fossilfri produktion av el för några år sedan (och har fortfarande). Kärn- och vattenkraft var vår baskälla. Vi har numera ett överskott av el och exporterar därför. Att producera el med vindkraft är mycket olönsamt i Sverige. Därför har politikerna hittat på en subvention som kallas elcertifikat. Vindkraften får betalt för att producera el. Du är med och betalar elcerifikaten på din elräkning. Svenska folkets energikostnad går upp och detsamma gäller för vår industri. Vad vinner vi på detta? Ingenting. Talet om ett ”tredje ben” att stå på är struntprat. Läs gärna Sivert Göthlins – tidigare ansvarig för för driften av Vattenfalls elproduktion och det svenska stamnätet – inlägg i frågan.

    I Storbritannien och Tyskland har energikostnaden stigit ännu mer. Detta drabbar främst de svaga och fattiga som nu i många fall inte kan betala elräkningen. Elintensiva industrier börjar nu lämna Europa.

    Sammanfattar vi det hela så är kärnkraften ett av de billigaste alternativen för framtiden och vindkraften ett av de dyraste. EU:s energidirektiv kostar svenska folket stora summor UTAN någon signifikant påverkan på växthusgasutsläppen. Detta är ett planekonomiskt tokdirektiv. Att svenska politiker inte protesterat mer mot EU:s gröna (mar)drömmar är på gränsen till förräderi mot det egna folket och industrin.

    De enda vinnarna på det vindkraftsvansinnet är markägare och företag som tillverkar kraftverken. Bästa sättet att återställa det hela vore att omedelbart ta bort subventionerna till vindkraften. Tjekien har beslutat att upphöra med subventionerna för nya projekt med förnybar energi i slutet av detta år.

  • Konspirationsteoretikern

    Jag tror att oljebolagen sitter på en hel del patent när det gäller alternativ energiproduktion. Dels pga att det är billigare att köpa patentet än att konkurrera, och dels för att ha en backup när oljan tar slut…

  • henget

    Hej Hanna!

    Tack för en intressant blogg.

    Hittade detta inlägg i en blogg som jag tyckte var otroligt intressant och tänkte sprida det här.

    Det kanske är gammal skåpmat men jag har inte hört om det innan men jag tycker att det borde uppmärksammas mer.

    Bloggen där inlägget skrevs:

    http://mitt-i-steget.blogspot.se/2013/10/en-dyrkopt-valrorelse.html

    Inlägget i kommentarerna:

    Tar Atanamir Forsbol

    • för 17 timmar sedan • 9 0

    — Kärnkraft —

    Ingen påläst ärlig människa propagerar för att bygga uranbaserade lättvattenreaktorer idag. Dagens användning av kärnkraft är ungefär på samma nivå som om man bara använde trä till klubbor för att slå in huvudet på fiender istället för att använda trä som bränsle och byggnadsmaterial.

    Med ny teknik och nya metoder så får man räkna bort dessa följande faktorer från listan med negativa punkter angående kärnkraft:

    Säkerhet
    -Med nya kärnkraftverk (Liquid Fluoride Thorium Reactors (LFTRs)) så är härdsmälta fysiskt omöjligt då bränslet (en salt) redan är i flytande form. Dagens uranbaserade lättvattenreaktorer är gigantiska tryckkokare som behöver enorma byggnader för att kunna klara av att superhett vatten läcker ut och ögonblickligen exploderar till ånga och ökar sin volym med 1000 gånger. En LFTR opererar under normalt tryck men med högre temperaturer och använder sig av en stabil gas som värmeöverföring till turbinen istället för vatten. Skjuter någon en projektil rätt igenom reaktorn så avstannar reaktionen, bränslet rinner ut och återgår till sin fasta kristallform. All kylning är passiv och onödig då reaktorn är självreglerande (blir det varmare så ökar bränslets volym och då får det plats mindre mängd i reaktorn, som svalnar, osv). Går strömmen så stannar kylningen av ”isproppen” i botten på reaktorn och bränslet rinner ner i dedikerade kyltankar, därefter kan reaktorn startas upp igen redan nästa dag. De risker som finns är i stort sett samma som för vilken kemisk fabrik som helst.

    Råvarubrytning
    -Mediumhalten av Torium i ett ton vanlig sten är 3 gram. I utvalda bergarter kommer man upp i en toriumhalt på 6-12% (3% är maxhalten för Uran). Det är alltså ofantligt mycket mer vanligare än Uran och kan tas ur den malm vi vanligtvis bryter ändå. Om det nu ens behövs brytas alls de närmaste hundra åren då vi redan har tonvis av Torium lagrat. Priset för rå Torium är idag stort sett gratis (fraktkostnad).
    Man behöver bryta 17 ton 6% toriummalm för att driva en LFTR i ett år, som jämförelse så behöver man bryta 8000 ton (ja, ÅTTA TUSEN!) 3% uranmalm för samma effekt och driftstid. Torium finner man där man finner sällsynta jordartsmetaller.

    Avfall
    -Allt Torium som man kontinuerligt laddar reaktorn med och allt Uran som skapas i processen omvandlas till andra ämnen. Av det avfall man får utav processen så behöver man bara lagra SJU PROCENT i trehundra år innan det är helt ofarligt! De övriga 93% är alltså helt ofarliga och värdefulla ämnen, som t.ex Neodymium.
    Detta var ju också orsaken till att man inte satsade på Torium förut, det skapar nämligen bara minimala mängder av sådant som går att använda i atombomber. Däremot så skapas det lite Plutonium-238 vilket är unikt för denna reaktion och detta material är det som driver NASAs rymdsonder, men som nu är närapå slut då ingen längre tillverkar det. En tillgång alltså, och ingenting man gräver ner!

    Förnybarhet
    -Alvin Weinberg (uppfinnare av både LWR och LFTR) har estimerat att toriumresurserna i jordskorpan skulle kunna användas för att driva en civilisation på sju miljarder människor, med västvärldens energiförbrukning, i trettio miljarder år, eller cirka sex gånger längre än solens livslängd! Och detta är bara toriumet som finns på jorden. Geotermisk energi brukar räknas som förnybar, men det är bara ett resultat av den naturliga uppvärmningen av vatten nere i Jordskorpan -av torium. Alltså är det i praktiken som vilken förnybar kraftkälla som helst.

    Pris
    -Det är estimerat att elpriset från LFTRs skulle ligga under eller på samma nivå som el från kolkraftverk. Självklart är en Toriumreaktor i sig själv relativt dyr, men eftersom man inte behöver en gigantisk reaktorhall och massiva säkerhets och kylanläggningar så blir kostnaden mycket mycket mindre än vad ett gammalt uranbaserat kraftverk skulle kostat. Avfallet är bara farligt en kort tid och behöver alltså inte lagras i hundratusen år. Så förvaringsanläggningarna behöver inte vara så extrema (och dyra) som de vi håller på att bygga idag. Hantering av bränslet är inte problematiskt eller dyrt alls då man inte behöver förädla Toriumet som man behöver för nuvarande uranreaktorer (det är detta som är så svindyrt idag).

    Strålning
    -Kolkraftverk är en nödvändighet om man vill basera landets energi på förnybara kraftkällor då de inte klarar av att själva tillföra en konstant ström av elektricitet (som vind och solkraft). Kolkraftverk släpper idag ut tusentals ton radon i atmosfären. Detta genererar astronomiskt mycket mer strålning än t.ex Fukushima. Kolkraftverk släpper även ut gigantiska mängder med arsenik som förgiftar allt. Med billig el från LFTRs så konkurreras kolkraftverken ut och hela kolkraftsindustrin går i konkurs.

    Övriga fördelar:

    Syntetiskt bränsle
    – I en LFTR så använder man en stabil gas för att driva turbinerna. Den här gasen blir mycket hetare än den vattenånga vi kör med i dagens reaktorer. Efter att gasen passerat ett antal turbiner så har den för låg energi för att driva fler turbiner, men gasen är fortfarande flera hundra grader varm. I anslutning till en LFTR så får man alltså tillgång till en kontinuerlig ström av het gas – helt gratis.
    Denna heta gas kan användas som motor i en process där man tar koldioxid från luften och omvandlar detta till ett syntetiskt kolvätebränsle som är helt kompatibel med dagens fordonsflotta. LFTRs ger alltså inte bara billig el som konkurrerar ut kolkraften utan kan även totalt koldioxidneutralt helt ersätta bränslet vi använder i våra fordon.

    Hantering av gammalt avfall
    -Eftersom bränslet är i flytande form så är det mycket lätt att stoppa in så kallade transuraner i reaktorkärnan och ‘bränna upp’ även dessa. Transuraner är de högt strålande ämnena som gör att man innan LFTRs måste gräva ner avfallet i 100.000 år. Processen att ta hand om det gamla avfallet i en LFTR är mycket mer effektivt än senare generationers reaktorer med fast bränsle, då dessa inte kan ta hand om Americium och Curium vilket utger en stor del av den långtida radioaktiviteten i avfallet.

    Så.
    När vi nu tagit bort faktorerna: säkerhet, råvarubrytning, förvaring, kärnvapen och strålning, vänt pris, förnybarhet och avfall till fördelar, gjort alla förbränningsmotorer CO2-neutrala och trollat bort det gamla avfallet.

    >>> VAD HAR NI KÄRNKRAFTSMOTSTÅNDARE FÖR ARGUMENT KVAR? <<<

    USA byggde en LFTR på 60-talet och drev den i ett par år i testsyfte. Det är alltså bevisat i verkligheten att det fungerar. Så det som skulle kosta i nuläget är att modernisera designen med nya metoder och material. Kirk Sorensen som fört fram denna gamla teknologi i rampljuset igen säger att om hans företag får adekvat sponsring så kan de ha en fullskalig prototyp klar om ca 10 år.

    http://energyfromthorium.com/

    Med vänlig hälsning
    Henget

  • hesdorf

    I USA har man försökt uppskatta kostnaderna för ett
    fossilfritt samhälle och det förskräcker. 2012 producerades 0.11% från
    solenergi, 0.41% från geotermisk energi och 3.46% från vindkraft av
    elkraften. En ny rapport “Challenging the Clean Energy Deployment Consensus” av ITIF ifrågasätter
    hela fossilfria tekniken som är högst outvecklad. Det är som vi skulle
    gå tillbaka till att köra T-fordar som inflationsjusterat kostar lika
    mycket som en modern bil.

    Räknar man på hur mycket det skulle kosta att få allt fossilfritt
    måste man göra flera antaganden. T.ex. antag att elkonsumtionen är
    oförändrad 2030. Vi har då 1000 Gigawatt som ska produceras. Fossilfri
    kraft är svår att lagra men det kan lösas genom överdimensionering.
    Ibland lyser inte solen och det blåser inte.

    Ett annat sätt att lösa den fossilfria kraftens varierande
    kapacitetsproblem vore att använda fossilkraft som reserv. Så gör
    Tyskland idag och CO2-utsläppen växer nu.

    Vindkraften för ett fossilfritt USA beräknas kosta $2 biljoner,
    solkraftverken $7 billjoner. Nödvändig överdimensionering kostar $4
    biljoner för vindkraften och $23 biljoner för solkraften.

    Anm. I engelska texten används triljon som översätts till svensk biljon. 1 biljon = 1.000.000.000.000.

    Jacobson/Delucchi rapporten, se nedan, uppskattar kostnaden till
    modesta $13 biljoner som motsvarar 5% av BNP de närmaste 16 åren. För
    ett amerikansk hushåll motsvarar detta $5664 per år i extra utgifter,
    dvs 37.000 kronor per år.

    Undersökningar har visat att amerikanare är villiga att betala under
    $10 per månad för förnyelsebar energi. Hälften av amerikanska folket kan
    köpa förnybar energi och då betala 10% extra. I praktiken utnyttjar en
    procent bara sig av detta.

    1.3 miljarder i världen människor saknar el och om vi skulle
    översätta Jacobsson/Delucchi siffrorna till världen så blir priset uppåt
    $100 biljoner eller 8% av världens BNP.

    Det är svårt att översätta siffrorna till kostnader för ett
    fossilfritt Sverige. Vi har vattenkraft som täcker strax under hälften
    av vårt behov, kärnkraften måste ersättas med främst vindkraft.

    Min anm. Vi har redan en fossilfri produktion av elkraft i Sverige, problemet är att de gröna vill avveckla kärnkraften.

    Den nödvändiga överdimensioneringen blir stor även om vattenkraft
    finns. På vintern då vår förbrukning är högst kan vi inte räkna med
    någon energi från solen. Import från andra länder är osäker i ett
    bristläge. Ett kraftigt högtryck i januari med kallt vindstilla väder
    skulle kunna orsaka en allvarlig bristsituation. Lösningen kan bli att
    delar av Sverige stängs ner eller att massa fossildrivna reservverk
    måste startas. Extra elkostnaden för ett svenskt hushåll för elen borde bli minst 20.000:- per år
    om vi räknar med vattenkraften kan behållas som nu och kärnkraften
    avvecklas. Då ska vi betänka att elen är dyr redan idag. Hur mycket
    dyrare transportsektorn blir kan man bara spekulera om.

    Vi måste kräva av våra svenska politiker att en oberoende (ej
    PK-styrd) utredning görs av totalkostnaderna för fossilfri energi. Detta
    gäller både produktion av elkraft och transportsektorn. Svenska folket
    har rätt att få reda på de verkliga kostnaderna – det är en
    demokratifråga. Annars vet man inte vad man röstar på. Tyvärr har det
    visat sig att politiker gärna försöker mörka och dölja kostnaderna för
    sina tokiga beslut. MSM är numera en del av makten så där kan vi inte
    förvänta oss några krav på politikerna.

  • hesdorf

    Atomkraft er nødvendig i kampen for klimaet. Det mener Kerry Emanuel, professor i atmosfærisk metereologi, leder af Massachussets Institute of Technologys program for atmos-fære, oceaner og klima, forfatter til What We Know About Climate Change og Hurricanes and Global warming og en af de første til at advare om menneskeskabte klimaforandringerne. Men hvorfor advokerer han nu for, at atomkraft bliver en del af klimakampen?

    »Vi skal væk fra fossil energi nu. Vi, der skrev brevet i sidste uge, er klimaforskere, og vi ser nok klarere end andre de risici, vi nedarver til kommende generationer, hvis det ikke sker. Vi kommer til at få brug for en blanding af energiformer, og jeg mener helt alvorligt, at atomkraft skal være en del af denne blanding.«

    – Men hvorfor mener du ikke, at vi skal satse på vedvarende energi?

    »Jeg vil gerne fremhæve, at vi er for vedvarende energi. Vi er for grøn energi, men lad være med at præsentere det her som et valg mellem grøn energi og atomkraft. Det er ikke noget valg. Problemet med de vedvarende energikilder er, at de er midlertidige. Solen skinner ikke altid, vinden blæser ikke altid, der er ingen måde at lagre energi på, og så vidt jeg ved, er en sådan teknologi ikke på trapperne. Derfor har vi brug for en backup-energikilde, der kører 24 timer i døgnet, og den er enten baseret på fossile brændsler eller på atomkraft. Vi vil for alt i verden undgå, at denne backup er baseret på fossil energi, og vores brev er en realistisk erkendelse af, at vi kan ikke gøre hele arbejdet med grøn energi«.

    – Men hvad får dig til at tro, at vi på globalt plan ikke kan nå klimamålene, hvis ikke vi udbygger atomkraften? Hvilke tal bygger du din antagelse på?

    »IEA’s (International Energy Agency) World Energy Outlook for 2012 har lavet scenarier for energiforbrug og scenarier for, hvordan vi skal undgå, at koncentrationen af CO2 holder sig under 450 PPM i 2035. Alle scenarier indebærer en massiv udbygning af atomkraft. De indebærer også en øget procentdel af vedvarende energikilder, men i 2035 vil de stadig stå for en langt mindre procentdel end atomkraft. Vi kan tage Californien som eksempel: Hvis man vil holde sig 60 procent under 1990-niveau i 2050, har Californien brug for en elektricitetsprofil, som er delt mellem atomkraft, naturgas og vedvarende energi. Og så forudsætter man endda markante forbedringer i energieffektivitet og elektrificering. Californien har et godt potentiale for vedvarende energi og et godt politisk grundlag for en udbygning af den, alligevel mener man, at der er brug for en massiv udbygning af atomkraft for at nå CO2-målene.«
    Sluk strømmen om natten

    – Men hvorfor kan det ikke lade sig gøre uden en udbygning af atomkraften?

    »Jeg risikerer at lyde som en plade, der er gået i hak. Det tager tid at udbygge vedvarende energikilder, men selv hvis vi kunne udbygge sol- og vindenergien fra den ene dag til den anden, så er det ikke gjort med det. Vi har vi stadig brug for fossile brændsler, hvis ikke vi vil slukke for strømmen om natten og på bestemte ugedage.«

    – Greenpeace og andre organisationer peger på, at det tager 10 år at bygge et atomkraftværk, og at det er alt for dyrt – at kampen for klimaet allerede er tabt, når de engang står færdige?

    »Frankrig gik fra 0 til 20 procent atomenergi på 20 år, så det kan lade sig gøre, før kampen er tabt. At det er dyrt er indiskutabelt, men hvis du ser på, hvad et atomkraftværk koster, når det er i drift, så er det lavt i forhold til vedvarende energikilder og i forhold til fossile brændsler.«

    – Men atomkraften har en masse uløste problemer – med affald, med sikkerhed, med terrortrusler. Hvad siger du til dem?

    »De er helt reelle. Der giver ingen mening at benægte disse risici, men hvis ikke alternativet er, at vi ikke skal have elektricitet overhovedet, så må vi erkende, at alle energikilder indebærer risici. Alle. Eksempelvis dræber kul 100.000 mennesker om året. Det er ikke en risiko. Det er en realitet. Solceller for eksempel er lavet af et ekstremt giftigt materiale, hvilket giver os med et affaldsproblem. Atomart affald er indiskutabelt et stort problem, som dog er blevet mindre i takt med den nye generations atomkraftværker. De nye værker bruger en del af det nukleare affald, som er blevet genereret af tidligere generationer Af atomkraftværker, og det affald, de nye værker generer, har en langt kortere halveringstid.«

    – Men burde vi ikke koncentere os om at bremse verdens energiforbrug?

    »En fastfrysning af energiforbruget afgørende. Vi nævnte det ikke i vores brev, men vi lægger ekstrem vægt på at forsøge at bremse vores energiforbrug. Men du kan ikke gøre det hele med at fastfryse forbruget. Du kan ikke fortælle Indien og Kina, at de ikke må producere mere energi, end de gør nu, for økonomisk vækst er tæt forbundet med forbrug og produktion af energi. Globalt forventer vi, at vi kommer til at producere og forbruge mere energi end i dag. Ikke mindre.«

    – Hvilket scenarie forventer du, hvis ikke atomkraften bliver en del af den fremtidige energiudbygning?

    »Flere fossile brændstoffer. Globalt vil vi se en øget energiefterspørgsel, og det kommer til at øge CO2-udslippet. Det er jeg ikke i tvivl om.«

    Källa: http://www.information.dk/478112