hanna porträtt

gothbarbie.se

fria tankar för fria människor

Sida 2 av 2012345...1020...Äldsta »

Mer forskning som stödjer min linje

28 May 2014

Immigration

Om man har en grundläggande förståelse för nationalekonomi och företagande, så blir sambanden och slutsatserna ganska självklara. Tyvärr verkar den här förståelsen ganska begränsad bland politiker och än mindre i känslostyrda media, där siffror anses “tråkiga” i debatter och känslor helst ska prägla, om inte styra, all politik.

Andreas Bergh är docent i nationalekonomi och verksam vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Institutet för näringslivsforskning (IFN) i Stockholm. Han forskar om bl a välfärdsstatens ekonomi, globalisering och sociala normer. I hans rapport om invandrares svårigheter på den svenska arbetsmarknaden (som sticker ut i ett globalt sammanhang, på ett negativt sätt), argumenterar han för samma slutsatser som jag gjort i säkert fem år nu.

Lön och kompetens

För att få människor med lägre utbildning i arbete, så måste vi acceptera en större lönespridning (lägre löner). Det beror helt enkelt på att jobb som kostar mer än värdet de producerar är ekonomiskt självmord att utföra!

Tänk själv: Du har som affärsidé att spendera 10 000 kr i reparationer av begagnade bilar och sen sälja dem. Men det visar sig att ingen vill betala mer än 5000 för bilarna. Så, du går back 5000 för varje bil du säljer. Det blir ingen långlivad verksamhet.

Det är samma sak med jobb. En person som har låg utbildning är inte kompetent att utföra de arbetsuppgifter som i sin tur folk är beredda för. Och de måste förstås betala mer än personen ska ha i lön. Annars går ju verksamheten i förlust. Till skillnad från myndigheter så kan inte företag gå till politiker och klaga på att de inte har mer resurser. De måste faktiskt övertyga folk att frivilligt betala dem för det dom erbjuder. Och anstränga sig för att göra det så smart och billigt som möjligt.

Det är det som driver utvecklingen framåt till nya, smartare och billigare varor och tjänster!

Högre löner ger färre jobb

I Sverige har vi länge haft en idé om att man “ska kunna leva på sin lön”, dvs arbeten som ger en lön lägre en en viss nivå, ska inte vara tillåtna. Det kan ju tyckas sympatiskt, ingen vill ju ha ett arbete man inte kan leva på. Och eftersom utbildning i Sverige är gratis, så utbildar sig de flesta så de blir kompetenta nog att de har alternativ till dom här jobben som ger en lön så låg att de inte kan leva på den. Så ofrivillig arbetslöshet förblev länge en ganska marginell företeelse.

Men, sen hände något.

I takt med att arbetsmarknaden blivit allt mer avancerad så höjs ribban hela tiden för vilken kompetens som krävs för att vara anställningsvärd. Det beror på att det kostar så mycket att anställa folk i Sverige, att det är billigare utveckla maskiner som gör saker och sen ha en anställd som sköter tio maskiner, än en anställd som bossar över tio människor.

Högre löner driver incitamenten till “rationaliseringar”, dvs hitta billigare alternativ än att anställa människor.

Vore det billigare att anställa människor än att köpa maskiner, så skulle förstås företagen hellre anställa människor. För lägre kostnader gör att det går sänka priset på det man säljer och därmed ha konkurrensfördel gentemot andra som försöker sälja en liknande vara/tjänst.

Kunskapssamhällets förlorare

Många av oss lider inte av det här. Vi som har förmågan att utbilda oss till den nivå som krävs i Sverige för att vara anställningsvärd. Men konkurrensen hårdnar. De som inte är smarta nog, eller som kommer från ett land utan utbildning i vuxen ålder, faller bort direkt i konkurrensen. Det finns ingen anledning att anställa något annat än den bästa – för kunderna kommer inte köpa varor och tjänster av något annat än den bästa.

Om du vill att företag ska anställa folk för att vara snälla, så fråga dig själv – köper du saker av företag för att vara snäll?

Så, vi har i realiteten två alternativ. Antingen accepterar vi låglönejobb, så människor som inte är anställningsvärda för jobb med högre lön också kan jobba. Eller så fortsätter vi som tidigare och får en växande grupp i utanförskap som måste försörjas av oss allt färre som klarar utbilda oss.

För antalet människor som klarar utbilda sig till den här nivån kommer bli mindre och mindre i takt med att kraven höjs. Det beror helt enkelt på att vår (befolkningens) IQ  inte ökar i takt med behovet. Och det går helt enkelt inte att utbilda sig tillräckligt om man inte är intelligent nog. Det spelar ingen roll hur många som kommer in på en utbildning om de inte klarar slutföra den.

Avskaffa skolplikten

Intelligens går inte påverka, men vi kan optimera mycket i förutsättningarna för lärande. Skolan behöver konkurrensutsättas mer, alternativen för att utbilda folk utifrån deras förutsättningar kan bli mycket bättre.

I min mening vore det bästa som kunde hända att avskaffa den offentliga skolan och privatisera lärandet helt. Kan hemlösa barn i Indien lära sig läsa med bara en dator utan lärare så är det i mina ögon bevisat att lärare och skola förstör mer än den bidrar till vårt lärande. Åtminstone för oss som inte klarar den stela struktur och kreativitetsdödande som den innebär.

Lösningen

Så förbättra utbildningen och tillåt lägre löner. Då kommer även de som inte klarar höja sin kompetens jättemycket att ha möjlighet att få jobb. Och ja, de kommer inte tjäna lika mycket som de som utbildar sig mer. Men det beror på att du inte köper deras tjänster/varor lika gärna, inte på att företagarna är onda.

Verkligheten ändras inte för att vi vill det. Vi måste se verkligheten för vad den är om vi ska kunna påverka den. Precis som vi inte får en trasig dator att funka genom att be den vara snäll, utan genom att förstå varför den inte funkar och sen korrigera det, så vi uppnår det resultat vi eftersträvar.

Vi behöver mer siffror och mindre känslor i politiken. Inte tvärtom!

Update: Idag skriver Per Gudmundson på SvD att han håller med mig. Ja, inte rakt ut, men mellan raderna. ;)

 

Vad var det som hände?

26 May 2014

Immigration

Att SD skulle gå bra var det nog många som räknat med. Åtminstone betydligt bättre än förra valet. Och eftersom de legat kring 6-9% i opinionssiffrorna var det ingen som reagerade när de verkade få kring 9% i vallokalsundersökningen (exit polls på engelska).

Men eftersom media inte ville låtsas om denna uppmärksamhetsvärda händelse, så fokuserade man istället på F!, som verkade få mer än SD först. Det trodde jag inte skulle hålla, eftersom folk har en tendens att inte vilja säga att dom röstar på SD, medan F!-entusiaster gärna stoltserar öppet med sin sympati.

Jag fick rätt i det. När det verkliga resultatet kom så visade det sig att F! var överskattade och de sjönk från nästan 10% till nära hälften – 5,4%. SDs siffror däremot höll sig nära det förutspådda och verkar ha landat på 9,7%.

Chocken verkar stor, att trots att vi är så goda här i Sverige så ökar ondskan. Vi som kämpat så hårt, tagit så stort avstånd och verkligen uttalat hur hemska vi tycker de onda är – varför fattar inte folk!?!

Om verkligheten inte återspeglar ens förväntningar, så är det rimligt att sätta sig ner, ta ett djupt andetag och göra en kritisk analys. Vad är det man tror är sant som inte stämmer med verkligheten?

burning-eu-flag

Hatet

Mitt kontroversiella förslag är att folk inte är onda och drivs av hat. Vänstern som talar öppet och gärna om hat mot kapitalet, hat mot företag och klasskillnader osv, projicerar naturligtvis sina egna resonemang på motståndare och tror att precis som dem själva så drivs åsiktsmotståndarna också av hat – men av ett hat mot allt man själva tycker är bra.

I själva verket så är stödet för nationalismen en förutsägbar reaktion på att människor upplever ett allt lägre förtroende för karriär-politiker som allt mer ogenerat skiter fullständigt i vad folket vill.

Lissabonfördraget, euron, invandring – allt ska tryckas ner i halsen på oss, vare sig vi vill eller inte. För vårt eget bästa. Vi får rösta, men vad vi röstar spelar allt mindre roll.

Då kommer folk naturligtvis reagera negativt och i motsats till politiker och journalister. De vill ta tillbaka makten från dessa byråkrater och ideologer vars idéer inte är förankrade hos befolkningen. Det uppstår en logisk och självklar anti-etablissemang och anti-eu-rörelse. En rörelse som är nationalistisk (ökat nationellt självbestämmande) och en konservativ (tillbaka till hur det var innan).

Humanismen

Den andra förklaringen är att vi i väst och kanske framförallt i Skandinavien, har en kultur som värnar det sekulära, den sociala samhörigheten och jämställdhet. När man får en stor invandring av människor vars värderingar går stick i stäv med detta (islam) så kommer folk reagera med aversion.

Man kan inte först uppfostra människor i decennier att vi bor i ett jättebra land med demokrati, där värderingar som jämställdhet och samhörighet är det som gör oss speciella och framgångsrika, för att i nästa stund säga att vårt land är bara en fiktiv konstruktion, vars invånare och värderingar inte spelar någon roll. Om vi bebos av somalier, afghaner, svenskar eller nåt annat är helt oväsentligt!

Integrationen fungerar inte. Det vet alla. Och ändå fyller vi på utanförskapet i ökande takt. De svenskar som har sämst möjlighet att försörja sig, nedprioriteras till fördel för invandrare som inte heller kan få jobb. Ungdomar som har högskoleutbildning står ändå i stor grad arbetslösa. Alla jobben som skulle komma med pensionsavgångarna har istället rationaliserats bort, så allt vi 80 och 90-talister fått höra om vår framtid visar sig vara en lögn.

Kristendomen har tryckts tillbaka och hållts under noga övervakning, så pass att den nu viger samkönade par, tillåter kvinnliga präster och har en så diffus tolkning av sin tro att i stort sett vem som helst kan vara en del av kyrkans verksamhet, inklusive muslimer.

Dubbla måttstockar

Samtidigt har vi islam, som inte alls döms efter samma måttstock. I en gravt nedvärderande (rasistisk?) syn av låga förväntningar är det ingen som ens tänker tanken att moskéer skulle tvingas viga samkönade par, ha kvinnliga imamer eller ens den försiktiga tanken att kanske inte tvinga alla kvinnor sitta segregerade längst bak, åtskilda från männen. Att någon skulle granska en moské och undersöka hur de ser på homosexuella, jämställdhet mellan könen eller ens demokrati – är det ingen som vågar tänka. För vi vet ju allt för väl vad resultatet skulle bli om vi började mäta islam efter samma måttstock som alla andra religioner i vårt land. Islam har frikort. För vi förväntar oss inte mer av dess utövare, uppenbarligen.

Vi uppfostras med vikten av sekularitet, av humanismens värderingar, av att ifrågasätta och värdera människors tankar, inte deras irrationella känslor. Och så plötsligt talar etablissemanget om för oss att detta inte längre gäller. Inte för islam. Islam är ungen i klassen som slåss, muckar gräl och vägrar anpassa sig till samma regler som alla andra och som vi får höra att det egentligen är synd om, så vi får helt enkelt visa mer tolerans och kärlek, så han blir snäll.

Anti-allt

Resultatet är att folk ledsnar. I vill inte ha den där jävla ungen i vår klass. Och ska han vara där så ska han följa samma regler och förväntningar som oss andra. Det är inte synd om honom, han är en ouppfostrad jävla satunge som inte lärt sig gränser, som bortskämd tror att bara han är våldsam så får han som han vill. Och facit är att det funkar. Han får precis som han vill.

Som en metafor för detta eldas det återigen bilar och kastas sten på brandkår och polis i de invandrartäta förorterna.

Så, sitt ni där och klia er i huvudet – fråga varför nationalismen ökar och tilltron till såväl journalister som politiker sjunker år för år. Så länge ni inte vill höra svaret så kommer det fortsätta.

BeingSwedish.com

17 Apr 2014

Immigration

Det verkar inte finnas någon bra sajt som tar upp hur det är att vara svensk, utifrån ett perspektiv som faktiskt understryker allt det där vi infödda tar för givet.

Hemblindheten färgar av sig på allt och man undlåter att förklara varför många saker är som dom är, vilka värderingar som präglar vårt samhälle utöver floskler och plattityder som inte säger något konkret alls. De kontroversiella ämnena lämnar man förstås helt åt sidan. Det gör mig frustrerad.

Hur ska man kunna anpassa sig och integreras i ett land som är totalt främmande och annorlunda än den kultur man vuxit upp i, om man inte ens på officiella webbsajter kan lära sig hur det svenska samhället fungerar? Hur människor tänker, vad vi förväntar oss i beteende från andra osv?

Jag har köpt domänen BeingSwedish.com och tänkte att jag ska skriva artiklar där om alltifrån svenska traditioner, normer, värderingar, historia och lagar som gäller i Sverige, riktat primärt mot människor från kulturer vitt skilda från vår egen.

Om någon är intresserad av att bidra, skicka mig ett mail! gothbarbie84 [at] gmail.com. Du bör ha erfarenhet av andra kulturer, gärna ha bott utomlands och god insyn i vad som skiljer den svenska kulturen från andra. Har du insyn i kulturer från mellanöstern och nordafrika så är det givetvis mycket meriterande.

Religion som grunden för (dålig) moral

19 Mar 2014

Immigration

USA är ett land som sticker ut, som det enda landet i västvärlden där folk fortfarande är lika vidskepliga som i fattiga u-länder.

Det är förstås helt vansinnigt, när man ser till vad det egentligen för slags moral som predikas i den “heliga skrift” som kristendomens “gud” sägs ha legat bakom.

Bill Maher säger det bäst:

 

Det finns dessutom en stark koppling mellan religiositet och hur man behandlar sexuella minoriteter.

Detta sammantaget säger oss två saker.

1. Vi bör vara lika rädda för invandring från USA som från Mexico.

2. Asien och Afrika är de absolut sämsta världsdelarna att ha hög invandring ifrån om man vill ha någon som helst hopp om att behålla tryggheten för kvinnor och homosexuella i samhället.

 

 

Immigration

  • homosexualitet
  • Immigration
  • invandring
  • kunskap
  • kvinnors rättigheter
  • moral
  • religion
  • sexuella minoriteter
  • utbildning
  • värderingar
  • vidskeplighet
Sida 2 av 2012345...1020...Äldsta »