Jag har sedan en månad jobbat på en ny företagsidé, eftersom jag inte hittat någon anställning där jag får nytta av mina kunskaper inom webbdesign. Nu visar det sig att Google hann före.
Företagsajt.se var min idé. Tanken att enkelt låta små företag skaffa en webbsajt, utan krångel och till relativt billigt pris.
Tillsammans med företag som Binero, Posten och Telenor kan vem som helst snabbt starta sitt eget nätbaserade företag för att till exempel sälja saker via en nätbutik. Väldigt bra för småföretagare och bra för företagen ifråga, eftersom det här ger ett alternativ till de dyra ganska bristfälliga alternativ som finns i dagsläget.
Utan att ha ett domstolsbeslut i ryggen begärde Amerikanska Staten att få ut kontouppgifter om en kund hos Google Gmail. Google lämnade ut uppgifterna utan att ställa en fråga. Det ställer integritetsskyddet hos Google på sin spets. Kan vem som helst begära ut information?
The idea of an ISP handing over user data to governments without the aid of a search warrant has some troubling implications for privacy advocates and civil liberties proponents.
In the WikiLeaks case, the line between advocates and participants in the transfer of data can sometimes be blurry. If in its ongoing investigation into WikiLeaks the U.S. Department of Justice is free to ask Google, Twitter or Facebook for private data without users’ knowledge, who’s to say they can’t access private information about people who have merely expressed sympathy for the organization?
Tech companies haven’t necessarily rolled over and played dead on the issue. When the DoJ made a similar WikiLeaks-related request of Twitter in December, the company succeeded in having the order unsealed, meaning it was able to notify users about the request.
Google is among a number of tech companies that are asking Congress to rethink the law in light of the unexpected ways in which the Web has evolved in the last several years.
- ReadWriteWeb
Peter Schiff håller ett seminarium hos Google, 2009. Inget har eg. ändrats sedan dess, åtminstone inte till det bättre. Jag vet att en del finner det här tungrott, men det är oerhört viktig att förstå hur ekonomin fungerar för att förstå vad konsekvenserna blir av politikernas “lösningar”.
Pengar är inte problem. Sakerna vi behöver är problemet. USA producerar pengar, inte saker och när de inte kan exportera inflationen som blir av den ökande tillgången på pengar, eftersom ingen köper deras pengar, så drabbar inflationen dem själva och till slut kommer inte USA kunna skaffa sig de saker de behöver. Och alla som sitter på dollar drabbas på samma sätt.
Jag hade turen att få en inbjudan till Googles nya satsning på sociala tjänster, Google+. Är det en ny utmanare till Facebook eller bara en upphottad version av det senaste fiaskot Google Buzz? Döm själv!
Det första jag noterar är att Google återigen lyckas använda sin redan dominerande ställning på marknaden till sin fördel. Antalet Google-tjänster jag använder idag är fler än jag spontant kan namnge och all den information jag delat med mig av finns nära till hands när Google nu vill snärja ytterligare en del av mitt digitala leverne. Min presentationsbild, mitt namn, skola och yrke finns där redan när jag ska signa upp mig. Kusligt eller praktiskt? Det är upp till användaren att avgöra.
Allt är på svenska, vilket förstås sänker tröskeln för nya användare, i synnerhet de mindre datorvana. Det andra som slår mig är att medan Facebook har haft en kamp mot sitt användargränssnitt sedan första dagen, har Google tänkt igenom allt från början. Röriga system av länkar och bilder är ett minne blott och det tackar vi stort för.
Google+ är uppdelat i Hangouts, Kretsar, Gnistor och förstås en egen profil där du kan presentera dig själv.
Hangouts - Liksom Skype ger Hangouts en möjlighet att ha videokonferenser med flera personer samtidigt. För jobb eller nöje, det avgör du. Med allt större utbud av billiga HD-webcams är det här helt klart något många kommer uppskatta, kanske inte bara för rumsrena stunder. Det gör också Google+ till en potentiell konkurrent till Windows Live Messenger som i sin senaste version försökt flirta med just idén att dela med sig av videos, länkar samt kunna chatta och camma annat i ett och samma program.
Kretsar (Circles) – Dessa underlättar just möjligheten att välja vad du vill dela med vem. Du slipper därmed problemet med att behöva skapa flera användarkonton för att du kanske inte vill dela alla dina intressen med både grabbgänget och mamma samtidigt. Du kan skapa en krets med vänner, en krets för arbetskollegor och en för familjen. Allt intuitivt och lättbegripligt.
Gnistor (Sparks) – RSS-flöden har aldrig riktigt slagit hos den stora massan. Trots sin tydliga användbarhet verkar det finnas något som gör tröskeln lite för hög för att både lillebror och mamma ska ta sig i kragen och försöka förstå sig på det. Gnistor tar vara på detta. Dela med dig av intressen och sortera bland all information som andra delat med sig av i olika kategorier. Sök på vad som helst och du får upp en uppsjö av länkar till nyhetsartiklar, videos och annat som människor med samma intresse delat med sig av.
Imponerande. Sidan är bara i testfas men redan finns en tydlig länk på förstasidan med en inbjudan att ladda ner Google+ till mobilen. Jag har inte hunnit tänka tanken men det har uppenbarligen Google gjort.
Smart. Om du som jag på din Android har dina kontakter sparade på ditt Gmail-konto så importeras dessa automatiskt till Google+ och du slipper därmed den tidsödande processen att lägga till alla bekantskaper ännu en gång.
Läskigt. Google tar ännu ett steg mot världsherravälde och jag vet inte om jag ska bli orolig eller heja på med Googleflaggan viftande. Det är onekligen smidigt med många tjänster från ett och samma företag. Google Profiles, Picasa & Contacts gör att du är färdig redan innan du börjat.
Är du nyfiken på hur mycket information som egentligen går raka vägen till Google när du surfar? Om du känner dig otrygg med att lämna ut så mycket information om dina surfvanor till Google så finns det nu en addon till Firefox & Chrome som heter Google Alarm.
Google Alarm varnar varje gång du besöker en webbsida där information skickas till Google. Om inte annat kan det vara ett uppvaknande för hur mycket data som faktiskt samlas hos Google. Tyvärr lär alla ständiga varningar också göra dig aningens uppgiven.
När man söker på Google får man ofta upp förslag på populära sökningar medan man skriver sin söksträng. Det leder inte sällan till en del humoristiska upptäckter.
