Ändamålsglidningen som vi FRA-kritiker varnade för är ett faktum i o m att FRA-spaningen ska öppnas upp både för SÄPO och Rikskriminalen. De tårar som föll var till ingen nytta och så fort ämnet kallnat smyger man nu ogenerat igenom ändringar som utökar massövervakningen, precis som vi sa redan 2008.
Med anledning av detta har Liberaldemokraternas ordförande Michael Gajditza nu stämt staten och skriver om detta på SvD Brännpunkt.
I korthet kan här nämnas att lagen i sin nuvarande utformning, enligt min uppfattning, till exempel inte uppfyller konventionens krav då det handlar om:
• Spaningens omfattning där det måste finnas proportioner mellan mål och medel.
• Det står inte klart hur inhämtad information skall kommuniceras mellan olika myndigheter och andra utomstående mottagare.
• Det framgår inte när och hur inhämtad information får eller måste förstöras.
• Enskildas rätt till att få sin sak prövad och rätt till ersättning vid övertramp från statens sida regleras ej.
• Slumpen får inte vara en avgörande faktor för om en medborgare övervakas.
• FRA-lagen bryter mot den grundlagsskyddade rätten till meddelarfrihet.
Detta kan förhoppningsvis sätta käppar i hjulet på denna vansinniga övervakning som någon gång måste få ett slut. Staten ska inte ha dessa verktyg och det spelar ingen roll hur fina ändamålen är.
Idag skriver fyra folkpartister på SvD om hur kritiska och besvikna de är på sitt parti som så lättvindigt ger efter för krav på utökad tillgänglighet till FRA-övervakningen. Precis sådär som vi Pirater sa att det skulle bli och som Regeringen intygade aldrig skulle hända.
Kalla mig gärna cynisk, men den här utvecklingen var ju verkligen inte oväntad och det fanns goda skäl tro att den ändamålsglidning som varit konsekvent de senaste decennierna knappast skulle upphöra med ett införande av ett verktyg för total digital övervakning.
Vår justitieminister Beatrice Ask tycker det är rimligt med skamstraff. Johan Pehrson vill övervaka allt och alla och helst ha fängelsestraff på ungdomar som fildelar eftersom han tycker upphovsrättsbrott är stöld.
Ert parti Folkpartiet har inte varit i närheten av Liberalt den här sidan millenniet så att ni ser så yrvaket förvånade ut vet jag inte hur jag ska tolka. Har ni inte hängt med alls?
Ni kanske skulle ta och skriva ett öppenhetsmanifest som ni kan pissa på nästa gång principer ställs på sin spets, som Centerpartiet gjorde? Ett förslag i all välmening.
Hon svek i FRA och att hon viker sig i fildelningsfrågan är därför förstås inte överraskande, men upphovsrättsmaffian och deras supporters jublar.
I en artikel på Newsmill jublas det över beskedet från Annie Lööf, ny partiledare från Centerpartiet.
“I Aktuellt sa hon att hon själv och Centerpartiet är ivriga påhejare att öka friheten på internet och göra den nedladdning som idag är illegal “laglig för privat bruk”. I samma intervju hävdar hon att äganderätten skall gälla också på internet. Hon säger till radioprogrammet “Mitt i musiken” att hon som näringsminister måste svara som regeringen tycker “att det är kriminellt att ladda ner för privat bruk”.
[...]
Jag har ju som medborgare inte rätt att gå in i Konsumbutiken och plocka med mig en liter mjölk utan att betala och hävda att det är “för privat bruk”. Mjölkbonden skulle inte få någon ersättning och inga andra heller. I normala fall kallas det “stöld”. Men att ladda ner en film, dataspel eller ett musikalbum som har kostat många hundra tusen, kanske miljoner kronor att producera ska vara gratis. Det går givetvis inte ihop.
[...]
Det är därför ett välkommet besked att näringsminister Annie Lööf, tillika partiledare i Centerpartiet, i ett pressmeddelande från Näringsdepartementet den 29 november lyfter värdet av immateriella tillgångar. Dit hör även upphovsrätten!
Mina spådomar om att både Kd och C kommer åka ut till nästa riksdagsval ter sig allt mer sannolika. Jag skulle våga tillstå att enda anledningen till att Kd inte åkte ur redan i förra valet var sympati- och taktikröster från människor som ville rädda Alliansen.
Centern har jag personligen ingen tilltro till alls sedan de pissat på sitt eget integritetsmanifest och av ren hämnd tycker jag det är helt i sin ordning att de åker ur riksdagen. Förlusten i FRA-frågan var inte bara en förlust för integriteten, det var en förlust för det demokratiska engagemanget hos en hel generation.
Inte ens när vi stod utanför riksdagshuset och demonstrerade i tusental lyssnade politikerna. Eftersom inget parti går till val på varje enskild sakfråga, var det omöjligt att påverka detta på annat sätt och vi blev envetet ignorerade. Maktfullkomligheten hos Alliansen var fullständig och för detta vill jag se dem straffas.
Det största sveket var hos Centerpartiet och därför hoppas jag de åker ur riksdagen.
Kristdemokraterna i sin tur är helt enkelt hopplöst omoderna och de saknar syfte i politiken och kommer oundvikligen att åka ur i nästa val.
Sverigedemokraterna kommer växa, men jag tror fortfarande att det som återstår av Alliansen vinner även nästa val.
Det är ju egentligen ingenting nytt. Vi visste väl alla vid det här laget att Socialdemokraternas motstånd till FRA-lagen inte handlade om principer, utan om populism.
Därför är det förstås inte överraskande att samma brist på principer och vurmande för populism nu gör att de svänger 180 grader och vill utöka SÄPOs tillgång till FRA:s massavlyssning av det svenska folket.
– Jag kommer att uppmana regeringen att lägga fram ett förslag som möjliggör för att också Säpo ska kunna få information från FRA. De är ju avklippta från det sedan den första december 2009 och har inte möjlighet att söka direkt. Det tycker vi är ett bekymmer, säger Morgan Johansson (S), ordförande i riksdagens justitieutskott, till SvD.
Att Folkpartiet Batongliberalerna vill ha mer av övervakningssamhället är däremot ingen nyhet.
– Jag tycker att det är bra att svensk säkerhetspolis i extrema undantagsfall ska kunna använda sig av detta verktyg. Varför? Jo, för att det kan stå stora mänskliga och demokratiska värden på spel, säger Johan Pehrson, FP:s talesman i justitiefrågor.
Medborgliga rättigheter är ingenting som kommer gratis. Varje generation måste försvara sina rättigheter, annars tar de med makt våra rättigheter från oss. En gång var det tänkt att media skulle granska makten och hålla den transparent. Idag är istället pressen en del av den maktstruktur som vi måste bekvämpa för att få behålla våra rättigheter.
För media och dess journalister är inte längre intresserade av att granska makten. Det handlar om att tjäna pengar på ren underhållning och om att citera pressmeddelanden. De största avslöjandena från Irak-kriget om dessa enorma missförhållanden och otaliga tusentalet människor som dött utan att politikerna låtsas om det, avslöjades inte för att journalister gjorde sitt jobb, utan för att frivilligorganisationer med en libertarian ideologi och syn på information, offentliggjorde dessa avslöjanden.
Fienden är politikerklassen och andra makthavare, som de internationella bankerna och internationella företag som delar säng med makthavarna. Upphovsindustrin är en av de största av dessa. Det är ingen slump att The Pirate Bay var den första symbolen för Internets frihet att bekämpas av etablissemanget.
De har inget intresse av en värld där staten är transparent. Det förhindrar ju att de kan stifta lagar för att skydda sina särintressen och tjäna pengar på vanligt folks okunskap, som när bankerna får hjälp av staten med dina skattepengar, för att upprätthålla sin affärsidé även när den inte klarar stå på egna ben.
The Pirate Bay drabbade inte politikerna, annat än indirekt, genom att upphovsindustrin kunde hota med att de skulle förlora pengar (eller bokstavligt talat delade säng, som i Frankrikes fall där presidenten är gift med en av de största mediaindustriadvokaterna). WikiLeaks däremot börjar utgöra ett hot på allvar.
Plötsligt dras skynket undan och makthavarnas dolda affärer blottas för människor världen över. Vi har redan sett att de inte bryr sig om civila dödsoffer i Irakkriget, så länge de kan tjäna pengar och få makt av det. WikiLeaks avslöjade att man kommer komma med fler dolda hemligheter om en stor bank i USA. Det har med all säkerhet kopplingar till senaste bankkrisen…
I rättegången mot grundarna bakom The Pirate Bay lärde vi oss att rättssäkerheten inte existerar och att makthavarnas korruption är vida spridd. Nu handlar det om WikiLeaks och större resurser än vad som någonsin lagts på någon som ska höras ang misstanke om våldtäkt finns plötsligt tillgängliga när den misstänkte är Julian Assange.
Visa, Mastercard, Paypal, Amazone, Schweiziska banker… Företagen lägger sig platt för staten och det hot som WikiLeaks utgör för deras maktpositioner. Alla lämnar WikiLeaks i sticket när deras ekonomi hotas av staten.
Den enda motvikten till statens maktmissbruk just nu är Anonymous som slår ut företags nättjänster och därmed inte gör det smärtfritt att lägga sig för statens påtryckningar. Plötsligt finns det någon som står upp i handling för friheten på Internet, så som WikiLeaks. Personer utan känsla för mänskliga rättigheter, som Sarah Palin, som uttryckt att Julian Assange borde klassas som terrorist och avrättas, får också lära sig att det kostar att handla på det sättet.
Människor lär sig hur de får behandla dig genom de konsekvenser du ger deras handlande. Det gäller också dessa korrupta makthavare som Claes Borgström, Sarah Palin, företag som Visa och Amazone. Därför gillar jag Anonymous handlingar.
Försvarsministern Sten Tolgfors (m) och Johan Perhsson (fp) verkar tro att om det inte finns en lag som reglerar signalspaning på Internet, så är det fritt fram att spionera på befolkningen. Så fungerar det inte och i bästa fall är dessa båda herrar bara dåligt pålästa. I sämsta fall ljuger de oss rakt upp i ansiktet, i syfte att få igenom sin egen agenda.
– Vi har lagt ner oerhört mycket energi för att hitta rätt balans mellan effektivitet för Sveriges säkerhet å ena sidan och integriteten å andra. Det är viktigt för att människor ska känna att verksamheten är legitim.
– Om lagen nu rivs upp hamnar vi i ett oreglerat tillstånd, och då faller de integritetsstärkande åtgärder som vi har infört. Att riva upp lagen är alltså både uselt för integriteten och för underrättelseverksamheten, säger Tolgfors.
Det är nämligen så att det finns ett grundläggande skydd och en rättighet att inte få sin kommunikations integritet kränkt. Det är en del av de mänskliga rättigheterna och därmed också en del av grundlagen. Staten får inte godtyckligt övervaka medborgare. För att få “signalspana”, dvs massövervaka Internetkommunikation, så måste specifika lagar finnas på plats som godkänner detta. Men även då är det oklart om dessa är acceptabla, eftersom de just, kränker mänskliga rättigheter.
Det är bara acceptabelt om det finns en konkret misstanke om brott. Att i förebyggande syfte fiska med nät och spara på sig så mycket kommunikation man kan, i hopp om att få napp med något som kan va användbart, är omöjligen acceptabelt, oavsett hur politikerna som stiftar dessa lagar än vänder och vrider på det. Lagar är inte okej bara för att de är stiftade. De kan överprövas, genom domstolsbeslut, t.ex. i Europadomstolen.
Om det nu är så att FRA-lagen ger möjlighet att skydda de ca 500 pers vi har i Afghanistan, så kanske man borde fråga sig hur kostnadseffektiv denna åtgärd är. FRA-övervakningen kostar enorma belopp, pengar som rimligen hade kunnat spenderas på bättre sätt.
Att övervakningskåta Moderaterna och Socialdemokraterna inte förstår detta, eftersom de bägge bedrivit olaglig övervakning på medborgare i decennier, är förstås ingen överraskning. Den som har informationsövertaget, har också i mångt och mycket makten. Det är givetvis inget de vill släppa ifrån sig. Det är sannolikt rädsla för detta som vi ser Tolgfors och Perhsson ge uttryck för. Inte något plötslig omfamnande av den personliga integriteten.
Update: Therese tipsar i kommentarerna om det faktum att inte ens FRA själva tror på argumentet att de skyddar svensk trupp i Afghanistan.
– Det är inget bra argument för lagen. Kommunikationerna där sker mest i etern, säger Ingvar Åkesson.
Det är ju ingen direkt stor skillnad. I praktiken så innebär ändå övervakningssamhället att något meddelar-skydd inte kan garanteras. Den med tillräckliga resurser kan alltid skaffa sig information som samlats in, eftersom vi vet att alla register läcker.
Vad Folkpartiet borde fokusera på är istället att motverka den utveckling som gör alla meddelar-skydd obsoleta. Ett sätt är naturligtvis att hjälpa sådana demokratiska verktyg som WikiLeaks, vars själva syfte är att agera mellanhand för att läcka information samtidigt som man garanterar anonymitet för dem som gör det.
Det ser alltid så puttit ut när de etablerade partierna försöker se ut som de står upp för demokratiska fundament. Är det verkligen bara Piratpartiet som har stake nog att göra skillnad? Det ser inte bättre ut. Centerpartiet har t.ex. offentligt lagt FRA-frågan bakom sig nu (som om de någonsin stått upp mot den).
