Det ”narkotikafria” samhället

Som drogliberal är jag inte ett dugg orolig för framtiden. Det spelar ingen roll hur många miljoner Regeringen spenderar på antidrogpropaganda riktad mot ungdomar så länge det går Emmybelönade serier med oproblematisk syn på cannabisbruk på TV. Ingen statlig propaganda kan vinna mot Hollywood!

Och det är också självklart att när resten av världen går mot en mer liberal syn på droger, i synnerhet lätta droger som Kat och Cannabis, så kommer den förändringen också oundvikligen prägla svenskars bruk av berusningsmedel.

Vi är inte en isolerad ö i världen där propagandaministeriet Folkhälsoinstitutet på allvar kan tro sig ha den minsta chans att vinna ett informationskrig där sanningen finns en googling bort. Den tiden är sedan länge förbi.

Så, jag hoppas faktiskt Regeringen fortsätter som tidigare. Man har ingen trovärdighet alls bland ungdomar idag som vet att röka på och ta heroin inte är i närheten av samma sak, precis som en folköl och läkarsprit inte är samma sak.

Man blir inte alkoholist av att festa och man blir definitivt inte knarkare av att röka på nån gång då och då.

När så resten av världen går mot en allt mer liberalare hållning så är det bara en tidsfråga innan också Sverige på allvar måste se över sin politik och ändra den till en skademinimerande sådan.

Men liksom våra politiker inte bryr sig om att deras bestraffande av enskilda individer sker alltjämt medan en generation av ungdomar sysslar med samma sak – fildelning – så lär man knappast lägga ner sitt utopiska mål om ett ”narkotika”-fritt samhälle heller.

Det finns ingen skruv som inte går ner om man bara bankar hårt nog och ”when all you have is a hammer…”

Det är inte resultaten som räknas, utan att man ser ut att göra något. Så funkar politiker. Lyckas man inte så har man bara inte slängt tillräckligt mycket resurser på problemet.