Upproren i Egypten – varför händer det?

httpvh://www.youtube.com/watch?v=2vlyZLHL00g

  • stefan hallgren

    Anarkismen är lika utopisk som pacifismen. Den förutsätter en värld som inte finns och med största sannolikhet aldrig kommer att finnas. I pacifismens fall förutsätter den också en radikal förändring av människans natur när det gäller sådant som har med aggression att göra. Ingen ska anfalla, därför behövs inget försvar. Men om någon anfaller i alla fall? Ja, då får dom ju göra det, och vinna också. Om Egypten skulle avskaffa staten nu då, vad skulle hända? Den statligt kontrollerade militären skulle upplösas som organisation, men hårdvaran försvinner inte för det. Vapnen finns kvar, och skulle användas av dem som känner för det, vilket syfte de än må ha. Risken för att en mycket blodig och rörig inbördeskrigssituation uppstår är då uppenbar.

    • Jag är inte pacifist och jag är inte emot försvar. Inte Molyneux heller. Jag tror inte heller på anarkism i Egypten, det saknas upplysning och tradition för det. Men tanken är intressant och jag tror det är hans främsta poäng.

      • stefan hallgren

        Molyneux kallar sig dock anarkist, och det är fullständigt rationellt och logiskt, som han själv säger, om man utgår ifrån icke-aggressions-principen. Problemet är bara att långt ifrån alla utgår ifrån den principen in the real world, och det är den vi lever i, och måste hantera på något sätt. Om staten inte svarade mot något reellt behov skulle den aldrig ha bildats och blivit så globalt spridd, kan man förmoda, och därför kan man också förmoda, att även om alla stater samtidigt kollapsade pga något kometnedslag, så skulle eventuella överlevande till slut bilda nya stater, eller möjligen en enda global stat, om teknologin så medger.

        • Anonym

          Fast att anta att allting finns för att det måste finnas tycker inte jag är ett giltigt argument. Det skulle betyda att Hitler och dylika personer hamnade vid makten för att behovet dom tillfredsställde var tvunget att tillfredsställas. Allting som händer blir, i en sådan värld, oundvikligt och det är lätt att hamna i apati.

          Staten finns för att vissa tjänar på att den finns. Det betyder inte att världen inte skulle funka utan staten.

          • stefan hallgren

            Stater finns för att jorden är begränsad och alla behöver ordning och spelregler som följs. Så fort befolkningstätheten går över en viss nivå behöver alla skydda sig från aggressioner från andra, och alla som äger något behöver skydda sig från organiserade stölder o.dyl. Stater kan förstås mycket väl börja som en slags organiserad brottslighet också, ”beskydd mot beskattning”, och de kan förstås utvecklas till totalitära tyrannier. Men de kan också utvecklas till demokratier. Problemet med anarkister (och många socialister och konservativa) är att de verkar tycka att demokratier och totalitära tyrannier är ungefär lika illa.

          • Stater är organiserad brottslighet och illusionen av att alla kan leva på någon annan, bara de ger upp x mängd makt över sitt eget liv. :P

          • Stefan Hallgren

            Kanske det, men i den verkliga världen kommer aldrig den absoluta rättvisan för alla att råda anyway, och i praktiken kanske det då är bättre med en organiserad brottslighet baserad på consent of the governed än en som inte är det. Adam Smith skulle f.ö. aldrig ha skrivit under på teorin att sunda marknadsekonomiska spelregler skulle kunna upprätthållas av sig själva, utan några stater med våldsmonopol. Marknadens aktörer agerar nämligen i sitt egenintresse, och det sammanfaller inte alltid med marknadsintresset (att det t.ex. ska råda konkurrens snarare än monopol eller karteller).

        • Men det finns en hel del spektra mellan att gå samman för gemensamt försvar (skaffa kärnvapen så är det löst, behövs ingen militär) och att beskatta folk till 60% och hålla hand från vaggan till graven med diverse dikterade regler för hur man ska ha sex, vad man ska äta och hur man ska leva.

  • Mubarak blev en diktator. Folk gillar inte diktatorer.