Stoppa Pedofilerna
Även om det kringgår hela principen om att staten ska ha monopol på rättsskipning så har jag viss förståelse för det känslomässiga resonemanget.
Som förälder vill man veta om det finns någon dömd sexualbrottsling i ens närhet som man behöver ha extra koll på för att undvika att samma sak händer ens egna barn.
Att sexualbrottslingar har förhållandevis låg återfallsfrekvens känns nog som en liten tröst vid risken att ens egna barn blir undantaget som bekräftar regeln.
Det främsta problemet som jag ser det är istället att bedömningen av vad som är sexuella övergrepp och vad som är barnporr inte görs av “det allmänna förnuftet”, utan av enskilda åklagare med sjuk fantasi.
Tecknade bilder som ansågs barnporr av Uppsala Tingsrätt bedömdes i Hovrätten inte vara det och därigenom blev de plötsligt lagliga att titta på. Då kunde var och en konstatera att även om de måhända var “osmakliga” så var det knappast verklighetsnära tecknade skildringar av män som våldtar spädbarn, eller vad man nu ser framför sig när man hör orden “tecknad barnporr”.
Samma sak hände i det uppmärksammade fallet med två föräldrar som fick sina barn kidnappade av socialen efter misstanke om sexuella övergrepp. Efter friande dom försökte en åklagare väcka åtal om barnpornografibrott efter att ha sett filmade familjebilder på två nakna flickor som kittlade varann och garvade hysteriskt i sängen. För den normala människan inget sexuellt, men för en sjuk åklagare som ser sex i allt, uppenbarligen upphetsande nog för att försöka driva åtal på.
Ett annat exempel är den 17åriga pojke som hade samlag med sin 14åriga flickvän. Allt frivilligt, men flickan ångrade sig i efterhand och hennes mamma anmälde pojken som därmed döms för våldtäkt av barn. Ens om man anser det vara olämpligt och omdömeslöst måste våldtäkt av barn och livslång pedofilstämpel anses vara i överkant när tonåringar i kåta hormonrus har frivilligt samlag med varann.
Med detta facit i hand kan vi konstatera att många av de människor som finns i registret som dömda sexualbrottslingar rimligen inte alls är vad vi föreställer oss som för våra barn farliga pedofiler.
Det är något alla bör ha i åtanke när denna fråga diskuteras. Om mjölet är rent i påsen beror inte på mjölet utan vems sjuka fantasi som styr när man tittar på det.
Pingback: Vågar man fråga om pedofiler? | Institutet mot Dödsdroger och Psykdroger