SD kanske är offer?

En del klagar på att Sverigedemokraterna ständigt spelar på offer-rollen. Jag menar dock att det vore väsentligt svårare för dem att spela offer om inte vänster-tomtar ständigt attackerade dem, såväl fysiskt som i andra sammanhang.

Det är nämligen SD som får sina valaffischer förstörda. Det är SD som får sina möten störda av ”motdemonstranter”. Det är SD som får sina medlemmar hotade och lokaler förstörda. Det är SD som anklagas för indirekt samröre med Breivik för att man kritiserar islamiseringen av det Svenska samhället och den misslyckade invandringspolitiken av gammelmedia, trots att Breivik i sitt manifest uttalat sympati med alla möjliga politiska ståndpunkter.

Och nu senast är det en socialdemokrat som bidrar till att sprida ett register över medlemmar personer som velat få info av Sverigedemokraterna.

Det sista torde kunna vara brottsligt. Dessa register är inte offentliga, de är stulna och människor har en rättighet att inte få sina åsikter registrerade. Att sprida stulna register torde vara brott mot personuppgiftslagen, minst.

Just eftersom det finns ett sådant stigma mot Sverigedemokraterna är det synnerligen allvarligt att sprida sådana register. Det görs förstås i syfte att skrämma folk att inte våga bli medlemmar och i syfte att attackera enskilda medlemmar för deras åsikter.

Man får tycka vad fan man vill om Sverigedemokraterna. Personligen tycker jag de är konservativa idioter som även om de ser problemet med organiserad religion på en front (Islam) inte tenderar se den när den kommer i syskonreligionen kristendom med samma järnåldersgrund om än i annan förpackning. De vill inte se steriliseringskravet på transsexuella upphävas och de skjuter ofta bredvid målet i sina lösningar.

Det ändrar inte att jag tänker försvara dem ursinnigt i deras demokratiska rätt att existera, något som i synnerhet vänstertomtar verkar ha allvarliga problem med att respektera.

Det är inte konstigt det är just vänstertomtar som är överrepresenterade i politiskt våld (näst efter separatister vars politiska hemvist jag inte kan uttala mig om), medan högerextremt våld knappt existerar i organiserad form.

Radikal vänster respekterar inte demokrati. Radikal vänster tar till våld, saboterar lokaler och affischer och anser allmänt att deras ändamål helgar deras ickeparlamentariska medel för att få igenom vad helst de anser är rätt – oavsett det handlar om att störa avvisningar av illegala flyktingar, eller att sprida medlemslistor från Sverigedemokraterna.

Det finns en anledning till att SD kan spela på offerrollen och det är Vänsters fel att det fortsätter. Från Lars Ohlys barnsliga beteende att vägra dela sminkbås med Jimmy Åkesson till olagliga motdemonstrationer närhelst SD har torgmöten o dyl. Den här gången har man definitivt klivit över alla anständighetens gränser.

  • Lovisa

    Hihi, ”vänstertomtar”. Jag gillar det ordet :P