Kulturrelativism och socialt konstruerat kön

Det finns två filosofiska synsätt som jag finner totalt verklighetsfrånvända och rentutav onda. Det ena är kulturrelativism och det andra den feministiska synen på könet som en alltigenom social konstruktion. När dessa kombineras kan det rättfärdiga sådana här vidrigheter:

I den indiska staden Indore har över tusen flickor i åldrarna ett till fem år genomgått könsbyte, efter önskemål från föräldrarna, det skriver tidningen Hindustan Times.

Länge har det i vissa delar av Indien förekommit missbruk av fosterdiagnostik, där kvinnliga foster aborteras bort innan födseln. Detta trots att indisk lag förbjuder det. Resultatet har också visat sig i en allt snedare könsfördelning i de landsdelar där missbruket är som störst.

En anledning till att föräldrar väljer bort flickor är den urgamla traditionen av hemgift. Även om hemgift är förbjudet i lag sedan 1961 så händer det fortfarande att föräldrar till en flicka krävs på dyra kapitalvaror av brudgummens föräldrar vid giftermål.

– SvD

Kulturrelativismen stipulerar i korthet att det inte finns några värden som är sämre och att vi bör respektera alla kulturella uttryck som om de har ett egenvärde. Vi kan inte förstå kvinnlig omskärelse för vi är inte del av en kultur där detta finns och vi har som utomstående ingen rätt att kritisera detta vi inte kan förstå.

Jag håller inte med.

Den feministiska synen att könet är en alltigenom social konstruktion för resonemanget att det är omgivningen som formar oss till hur vi upplever vårt kön. Oavsett skillnader i könsroller så är dessa skapade av kulturen vi lever i och inte av biologiska skillnader.

Jag håller inte med!

Det är viktigt att filosofiska resonemang har en grund i verkligheten och beprövad erfarenhet. Utan det finns inget annat än ordbajseri.

Det gjordes en ofrivilligt experimentell behandling av en pojke en gång (David Reimer), efter en misslyckad omskärelse, där kirurgen övertygade föräldrarna om att de skulle operera hans könsorgan till en kvinnas för att sedan uppfostra honom som kvinna utan att tala om för barnet att han egentligen var pojke. Vore könet en social konstruktion så fanns ju inget problem. Det var olyckligt, men lösningen fanns i att helt enkelt byta kön på honom!

Det visade sig dock inte vara fullt så enkelt. Pojken hade trots sin okunskap om sin bakgrund problem med sin könsidentitet, med att förlika sig med sitt kön och det hela hade blivit en slags kirurgiskt skapad transsexualism som slutligen ledde till hans död genom självmord. Utöver detta enskilda exempel har vi alla människor med naturligt skapad transsexualism som bevisar att könet inte är en socialt skapad konstruktion.

Kulturrelativism bygger på en uppfattning att människor är mer olika genom kultur än vi är lika som art. Det är en uppfattning som – menar jag  – är alltigenom rasistisk. Kvinnor i Afrika lider inte mindre av att få sina kön omskurna med våld för att deras kultur förväntar sig det av dem. De har inte mindre rätt till sin kroppsliga integritet. Grundläggande rättigheter är allmänmänskliga och kulturer som inte respekterar dessa är sämre än de som respekterar dem. Naturligtvis innebär inte detta att vi inte kan lära oss något av andra kulturer, men en kultur som är sekulär är överlägsen en kultur som är teistisk och det går att motivera att den är bättre genom att just jämföra saker som levnadslängd, barnadödlighet, skydd mot övergrepp osv. Värden som är allmänmänskliga.

Barn i Indien har en rätt – som människor – till sin personliga integritet. Att inte utsättas för kirurgiska oåterkalleliga ingrepp pga att deras föräldrar vill det. I detta fallet handlar det om något så grovt som en ”könskorrigering”, men det kunde lika gärna handla om omskärelse. Vi har ett moraliskt ansvar som medmänniskor att skydda andra människor från kroppsliga övergrepp. I synnerhet de som inte kan försvara sig själva.