Diktaturer välkomna, men inte SD

Sandlådenivån hos Nobelstiftelsen har inte höjd sig, men Aftonbladet tar upp och demonstrerar hyckleriet – vilket hedrar dem!

Det visar sig nämligen att Nobelstiftelsen gärna bjuder in företrädare för diverse diktaturer på nobelfesten. Samtidigt som man nekar Sverigedemokraternas partiledare, Jimmy Åkesson att komma. Som enda partiledare i riksdagen är han inte bjuden.

Man kan tycka vad man vill om Sverigedemokraternas politik, precis som Vänsterpartiet Kommunisterna och Kristdemokraterna. De är alla extrema på sitt sätt i sina ideologier och vänsterideologier i synnerhet har ju aldrig varit särskilt bra på det där med demokrati. Titta bara på diktaturerna som listas och vilket håll de drar åt ideologiskt. Det är inte nationalsocialister direkt (även om de muslimska länderna har klara nazistiska tendenser i sin syn på judar).

Samtidigt bjuds åtta diktaturers ambassadörer in till prisutdelningen. Det är nämligen så Vitryssland, Eritrea, Iran, Nordkorea, Saudiarabien, Sudan, Syrien och Zimbabwe ska klassas, enligt Utrikespolitiska institutet.

Aftonbladet

Så, hur tänker Nobelstiftelsen eg?

– Jag tycker kanske inte att den frågan hänger ihop på det sättet. Vi ska försöka utveckla verksamheten så att den sprider kännedom om de här värderingarna och stimulerar till fredsarbete.

Men om ni bjuder in diktaturer, och anser er ändå kunna arbeta i Nobelprisets anda, då kan ni väl bjuda in Åkesson?

– Jaa, alltså jag säger inte att man inte skulle kunna göra det. Jag bara konstaterar att Nobelstiftelsens styrelse valde förra året att inte göra det, och det beslutet har inte styrelsen velat ompröva i år. Det framstod inte som naturligt att i det här sammanhanget bjuda in någon som man uppfattade stod för helt andra värderingar.

Och det sammanfattar väl ganska bra deras syn. De gillar inte SD helt enkelt. Diktaturerna finns ju inte i Sverige och påverkar inte oss, så dem kan man givetvis bjuda in. Att deras politiska eftermäle handlar om groteska brott mot mänskligheten som SD aldrig skulle nå upp i ens i sin utopi, det verkar man inte riktigt tagit till sig.

Det är faktiskt äcklande.