Tännsjö VS Falkvinge om övervakning

Torbjörn Tännsjö är en människa med många onda idéer. Mer om detta kan du läsa om på Henrik Sundholms blogg, där han gång efter annan dissekerar Tännsjös idéer och sågar dem sönder och samman.

Här följer en debatt mellan Falkvinge och Tännsjö om övervakningssamhället.

  • Alexander

    Sluta dissa Tännsjö hela tiden! Han är ju hur härlig som helst. :D Människor med visioner är det ont om i Sverige, och hans brukar åtminstone omfatta teknologins utvecklingsmöjligheter och dess konsekvenser för oss på längre sikt, vilket är mer än vad de flesta klarar. Seriöst, bara det är nog för att man ska värdera människan högt, oavsett vad man tycker om hans åsikter i övrigt. Anser jag.

    För övrigt, med risk för att tillskriva dig åsikter som är falska, fattar jag ärligt talat inte varför utilitarism kommit att förknippas så mycket med socialism och ”tokvänster”. Att den kan upplevas/definieras som ondska av objektivister och andra som föredrar att utgå från naturrättsliga principer som grund för all moral förstår jag. Men som liberal kan man mycket väl vara utilitarist (J S Mill brukar väl rentav anses vara grundare av den moderna liberalismen och Bentham kan man åtminstone diskutera), och jag föredrar det framför vad jag uppfattar som en oerhört rigid och svartvit, på gränsen till religiöst vidskeplig (med godhet och ondska som a priori-parametrar, som vore de Guds ord och inte alls beroende av mänskliga perspektiv) världsbild som objektivismen står för. Det fascinerande med utilitarismen är ju också hur flexibel den är. Man kan tänka sig nästan hur många former som helst i teorin, och det finns åtminstone ett antal mer eller mindre funktionella varianter i praktiken.

    Jag inser förstås att jag gjort mig förtjänt av en rejäl omgång smisk nu. Min fråga är: kan vi fortfarande vara kompisar efteråt? :P

  • Grym insats av Rick här! Enda kritiken jag ser, och den är minimal sett till det stora hela, är att han ibland tenderar prata onödigt fort. Det leder till en och annan tungvrickning och att det för oinvigda kan vara svårt att hänga med.

    Jag är övertygad om att somligt av Tännsjös resonemang är ofrånkomligt och att det då får en potentiellt positiv inverkan på mänskligheten. Då menar jag främst att vi kommer bort från den skenheliga bild av oss själva som någon slags vandrande tvättmedelsreklamsaktörer. Det kommer förhoppningsvis underlätta att vi slutar noja över saker som nakenhet och annat genommänskligt. Principen att privatlivet måste vara en fredad zon är dock omöjlig att rucka på.

    Det nyssnämnda exemplet kommer däremot att tydliggöra (eller i varje fall ifrågasätta) definitionen av vad som är privat resp. publikt. Exempelvis kan vi inte längre utgå från den tidigare upphovsrättsliga definitionen där att äga spridningsrätten handlar om att ha någon slags hittepårätt baserad på låtsastext i en lagbok. Spridningsrätten kommer alltjämt att tillhöra upphovsmannen men då istället innebära att gränsen förflyttas från juridiskt upprätthållande till den rent fysiska sfär som upphovsmannen har. Kort och gort, har ett verk lämnat upphovsmannens personliga sfär (rum, studio etc) så upphör även rätten att kontrollera spridningen.