Individuella rättigheter

Staten tar den större delen av våra pengar och sedan får vi slåss, grupp mot grupp, för att få tillbaka så mycket som möjligt av våra egna pengar. Detta måste upphöra.

Man kan tycka att jag som transsexuell borde välkomna en lagstiftning som ger mig ”särskilt skydd” genom att omfamnas av hatbrottslagstiftningen. I praktiken är det förstås ett meningslöst slag i luften. Den som vill hota eller skada mig för att jag är en avvikare kommer inte göra det mindre för att lagstiftningen ändras. Den sortens signalpolitik handlar bara om att ställa sig in hos enskilda grupper av människor. Det gynnar politiker, ingen annan.

Brott mot den enskilde är lika hemskt oavsett vilken godtycklig grupp man kan anses tillhöra. En kvinna som blir misshandlad lider inte mer eller mindre, för att hon är transsexuell, straight, gay eller frimärkssamlare. Vi förtjänar alla samma rättigheter och samma behandling av stat och myndigheter. Det ska inte vara så att ens upprättelse blir mindre prioriterad för att man inte råkar tillhöra ett kollektiv som politiker fått för sig att ge särskilda privilegier.

Allt detta gör är att dölja det faktum att staten inte sköter sina åtaganden och att du som enskild inte har någon möjlighet att ställa stat och myndigheter till svars när de brister i sina åtaganden. Allt du förväntas göra är att hosta upp pengar som en lydig medborgare, som politiker sedan kan spendera åt dig.

Ett företag hade inte kunnat missköta sig på detta sätt. Man kan inte säga till konsumenten att ”sorry, men vi spenderade dina pengar på viktigare konsumenter, så du får inget för dina pengar”. Det är avtalsbrott och då kan du ställa företaget till svars i domstol. Men om staten lägger ner en utredning i brist på resurser, därför att någon av politiker utsedd grupp istället prioriterades, så kan du inte göra mer än buga dig och säga tack för inget.

Politiker borde inte ha friheten att spendera pengar olika, beroende på vilken grupp människor råkar kunna sägas tillhöra. Alla medborgare ska ha samma individuella rättigheter och förtjänas behandlas likadant som individer. Klarar inte staten sina åtaganden så kanske man borde se över om staten alls ska syssla med ämnet ifråga, eller om någon på en privatiserad marknad kan göra det bättre. Vi kan ju tyvärr inte välja bort statens ”tjänster”. Dem får vi betala för oavsett vi vill ha dem eller inte och oavsett hur uselt staten sköter dem.

Andra om detta: Tianmi,