En omvärdering

Jag har alltid sett mig själv som libertarian i första hand och pirat i andra hand. Det är därför det står här till höger ”om mig” att min politiska riktning är som libertarian och det parti jag givit mitt stöd till är Piratpartiet. Efter det senaste valet känner jag att jag har behövt tid för att omvärdera detta.

Valet gick kasst och det som skulle kunnat blivit ett ideologiskt och principiellt ställningstagande för den liberala principen om informationsfrihet slutade i en pudel i panik när Rick fick ta tillbaka sitt uttalande om att barnpornografiinnehav måste avkriminaliseras som en del av ett återupprättande av informationsfriheten. Inte så att jag inte ser det ytterst otaktiska i att driva denna fråga, men tar man upp den finns bara en väg – framåt.

Nu står ett nytt parti i startgroparna. Ett parti som grundar sig på liberala värden och som driver dem med pragmatisk hållning. Ett ”socialliberalt” parti om man så vill. Jag känner att mina sympatier ligger närmre detta parti och jag tror också chansen för framgång är större. Nu finns inget som hindrar dubbelt medlemskap, vilket många fler liberala pirater än jag själv tagit nytta av. Men jag känner att för mig kan det bara finnas ett parti som jag i slutändan röstar på.

Hur mitt stöd till Liberaldemokraterna utvecklas, återstår att se. Det beror förstås på vilka linjer man kommer att driva. Jag känner dock att min lust att engagera mig för piratpartiets politik (som utomstående) inte längre finns där. Jag har inte riktigt landat i detta, men jag känner ändå att jag vill dela med mig av hur jag känner just nu.

Nu är det dags för bilskola.

Andra om detta: Calle Rehbinder,
  • jesper

    Vilket Liberaldemokraterna syftar du på, Alexander Bards eller Blogges?

    • Alexander Bards. Det andra verkar ju knappt ha några engagerade alls och i Bards finns en hel hög med kända namn, som jag inte har friheten outa, utan de får de göra själva i mån av intresse för det.

      • Jef13131

        Är det verkligen, verkligen sant att Alexander Bard ändrat ståndpunkt beträffande copyright och fildelning? Har han gett några närmare motiv? Det skulle vara enormt intressant att höra Bards reformerade syn på piratfrågorna. Personer med hans intellektuella tyngd byter inte spår utan vidare, men när de gör det är det väldigt spännande.

  • Andreas

    Själv så har jag funderingar på att gå med i Humanisterna, men även det känns lite för inlåst och inte tillräckligt liberalt för mig smak. Att Sturmark kandiderade för folkpartiet gjorde också att det kändes lite konstigt, visst i grunden så ska de vara ett liberalt parti men det var nog många år sedan det glömdes bort…

  • Har lurkat lite på Liberaldemokraterna maillista, det som jag finner lite tråkigt är bristen på några principer. Man säger sig vara pragmatiskt liberal, vilket i min världsuppfattning innebär att man är godtyckligt liberal.

    Pragmatism är en amerikaniserad version av Utilitarism.
    Wikipedia säger : ”Utilitarianism (also: utilism) is the idea that the moral worth of an action is determined solely by its utility in providing happiness or pleasure as summed among all sentient beings.”
    Alltså den enda som avgör om en handling är moraliskt eller inte är resultatet.

    Detta är i stark konstrast till den mer klassiska liberala icke aggressions principen.
    Wikipedia säger : ”The non-aggression principle (also called the non-aggression axiom, or the anti-coercion or zero aggression principle) is an ethical stance which asserts that ”aggression” is inherently illegitimate. ”Aggression” is defined as the ”initiation” of physical force against persons or property, the threat of such, or fraud upon persons or their property. In contrast to pacifism, the non-aggression principle does not preclude defense.”

    Dvs är man pragmatisk liberal kan man tänka sig att använda våld för att uppnå ett politiskt mål så länge resultatet är ”bra”.

    Wikipedia säger : ”Terrorism (från latin terror ‘rädsla, fruktan’)[1] avser det systematiska användandet av våld eller förstörelse, särskilt mot civila mål, för att med hjälp av rädsla tvinga fram politiska eller andra typer av förändringar.”

    Dvs målet helgar medlen… om man genom att fängsla alla över 1.9m som gillar vaniljglass är det ok så länge den totala nyttan av handlingar är ”positiv”, det är till och med moraliskt bra att göra detta. Man bortser alltså helt från de individer som drabbas, man kan alltså tillåta att individer offras för kollektivets bästa. Låter inte detta bekant?

    • Jag skulle inte stödja dem för att de är det optimala alternativet, men för att det är det mest liberala. I ett land som Sverige får man vara tacksam för allt som inte drar åt sosse-mitten.

  • Gan

    Jag tror inte vidare på liberaldemokraterna av den anledningen att jag inte tror att marknadsliberalism går hem i Sverige. Piratpartiet kan vara liberalt eftersom de inte rör vid marknadsfrågor och liknande. Jag tror faktiskt att PP har större chans att lyckas än LD, men man vet ju aldrig så…

    • Av det jag sett är det inte marknadsliberaler utan socialliberaler, och du har helt rätt någon form av marknadsliberalism är ej gångbart i Sverige… det var det grundskollan var till för.

  • Jag betraktar mitt medlemskap i piratpartiet som en ”överideologi”, alltså demokratiska värderingar. I övrigt är jag socialliberal. Påminner lite om vad en pirat sa (fritt rekonstruerat citat) ”Jag vill inte leva, jobba, utbilda mig eller bli gammal i en stat som ser alla sina medborgare som potentiella terrorister” – sen kan vi tala om marknadsekonomi :)

  • Lord Metroid

    Som anarkist stödjer jag inga maktlystna grupperingar.

    • Det beror på vilken sort du är… är du Anarkokapitalist stämmer ditt påstående men om du är Anarkokommunist gör det inte.

  • Ssargon

    Jag snackar gärna om det med dig om du skulle vilja det. Jag ligger ju ganska nära dig politiskt så det kan vara rätt intressant att ta en diskussion om det någon gång inte allt för långt bort i framtiden :-)

  • K-SATANAS

    Ni pratar bara om små skitfrön till partier eller olika rörelser. Det kommer aldrig bli något mer eller större än vad PP var eller är. Ni är marginaler i samhället, kommer aldrig uträtta någonting av värde.
    De är alltid elefantens marknad. Nya liberaler kommer aldrig upp större storlek än en övergödd sork., och med Bard som ledare kommer det gå käpprätt åt helvete.
    Alla som tror på Bard måste vara knäppa , eller ganska så verklighetsfrämmande, men klart …än är inte den sista idioten född.

    • Ssargon

      Problemet med Bard är väl tudelat;
      1. Han låser in sig på åsikter som inte alltid är liberala.
      2. Han är en diva.

      Annars är han hyffsad på att få uppmärksamhet vilket i sig är viktigt.

  • Lord Metroid

    Kommentarerna till denna artikel( http://www.dt.se/brottsplats/article770930.ece?pageNavType=all#comments ) i Borlänge Tidning visar att människor är inte ett dugg intresserade av sin och andras integritet, istället hejjar de på.

  • Lord Metroid

    Kommentarerna till denna artikel( http://www.dt.se/brottsplats/article770930.ece?pageNavType=all#comments ) i Borlänge Tidning visar att människor är inte ett dugg intresserade av sin och andras integritet, istället hejjar de på.

  • Yurre

    Jag skiter i att det gick dålig för PP i valet, det är en struntsak, jag röstade på pp och ångrar inte alls det och aldrig kan en valresultat ändra mina åsikter

  • Yurre

    P.s. Jag sympatiserar också till Alexander Bard, han är äkta, fantastisk engagerad person som brinner för liberalism, men han är mer en idol/guru för mig, än en politiker, som Zhirinovski sa om politiken:” politik är smuts, därför byter jag ofta kavajer”

  • Magnus J.

    Enfrågepartier som PP kommer alltid att ha svårt att hävda sig utom i extrema situationer. Men ett parti med Alexander Bard som partiledare har nog inte mycket större chanser, tyvärr. Mannen är lite för ”färgstark” för svensk politik.

    Frågan är dessutom om det verkligen finns underlag för ett utpräglat liberalt parti bland befolkningen. Individuella friheter, utöver de redan vunna, är det ju inte så många som har konkret nytta av.

  • Magnus J.

    Enfrågepartier som PP kommer alltid att ha svårt att hävda sig utom i extrema situationer. Men ett parti med Alexander Bard som partiledare har nog inte mycket större chanser, tyvärr. Mannen är lite för ”färgstark” för svensk politik.

    Frågan är dessutom om det verkligen finns underlag för ett utpräglat liberalt parti bland befolkningen. Individuella friheter, utöver de redan vunna, är det ju inte så många som har konkret nytta av.

  • Pingback: Liberaldemokraterna, vad är det? « Sverige är inte världens navel!()