Den nya samhällsformen

Det normativa synsättet på det sociala samspelet och samhällsbyggandet i vår del av världen har traditionellt varit uppbyggt kring familjen som minsta beståndsdel. Samhället har sedan setts som en förlängning av familjen, en ‘större familj’, där man altruistiskt tar hand om varann och om reglerna inte passar så kan man lämna huset (landet) och bosätta sig nån annanstans.

I takt med att synen på familjen som den beständiga solida grunden för socialt samspel moderniserats, hoppas jag också att synen på samhället som dess större motsvarighet får en reform. Familjen är inte beständig, så ej heller samhället.

När du växer fram som självstående individ genom erfarenhet och resonemang, kan du välja din egen ‘familj’ hos likasinnade människor. Genetiska band blir mindre betydelsefulla i en värld där trygghet och kärlek inte nödvändigtvis finns hos dem som fött fram dig,  utan kanske i större grad hos människor med liknande värderingar, livsstil och synsätt. Grunden för familjen blir frivillighet. Inte påtvingad av din blotta existens.

På samma sätt hoppas jag samhället kan utvecklas till att handla om dina egna val och frivillighet. Vem som interagerar med vem, vem som erbjuder kärlek och trygghet. En makthierarki som inte längre grundar sig på våld. För alla maktanspråk som grundar sig på frihetsberövande (utegångsförbud) eller stöld (ta dina leksaker)  eller uteslutande (du får inte längre bo kvar) kan bara realiseras under hot om/användande av våld.

Samhället som det är organiserat idag grundar sig också på detta våld. Men föräldern är staten. Våldet är polisen. Utegångsförbudet är fängelse, dina leksaker är dina pengar och andra ägodelar, uteslutandet är resonemanget att ”passar inte samhället här, flytta någonannanstans!” samtidigt som du inte tillåts verktygen som behövs för att stå på egna ben.

Stefan Molyneux pratar mycket om det omoraliska i denna nuvarande samhällsform. Hans YouTube-kanal FreeDomainRadio är en jag varmt rekommenderar.