Bloggduell

Hanna Dönsberg, min pratglada favoritgranne, lokala riksdagskandidat och piratpartist ställer två väldigt intressanta frågor på sin blogg, riktade till mig.

Hanna Dönsberg (pp)

Det här tycker jag är jättekul. Svåra frågor gör att jag måste tänka till, det är alltid utvecklande och jag får en chans formulera mina åsikter mer konkret och begripligt för andra människor, något man tar med sig och alltid har glädje av. Läs Hannas ursprungsfrågeställningar på hennes blogg!

1. När jag diskuterar politik finns det två riktningar. Dels den praktiska verkligheten, dels den ideologiska grunden. Jag vill leva i ett samhälle där hot om våld inte är grunden för att människor ska hjälpa varann. Men nu lever vi i ett samhälle där det är grunden för välfärdssamhället och då måste jag förhålla mig till detta i sakpolitiska frågor och när jag rekommenderar konkreta lösningar för människor.

Därför kan jag vara emot det statliga välfärdssamhället, men rekommendera folk att söka diagnos för att få hjälp. När staten tar över hälften av frukten av vårt arbete så finns ingen anledning att inte försöka ta tillbaka så mycket som möjligt av de pengarna för att hjälpa sig själv.

Jag är inte alls emot välfärdssystem, jag är emot den tvångsmässiga finansieringen. Att hjälpa andra människor är något man själv mår bra av och omtanke om andra människor är en naturlig del av att vara människa. Det är något jag hade velat stödja, precis som jag (och många andra) frivilligt har ett fadderbarn. Vill man inte delta i välfärdssystemet ska man dock vara fri att slippa det. Den friheten finns inte idag. Jag tror också privata lösningar vore långt mycket mer kostnadseffektiva, eftersom staten inte har incitament att sköta sin verksamhet effektivt. Tvärtom är bristande effektivitet något som används som ursäkt för att få mer pengar, i en omvänd marknadslogik.

2. I den heteronormativa sexualsynen är sex i mångt och mycket definierat som ‘penetration’. Så är inte alls fallet för alla läggningar. Fetischister, sadomasochister, zoofiler, etc. vi är många vars sexualitet inte förutsätter eller ens kräver penetration överhuvudtaget för att vara givande, ja till och med tillfredställande. Givetvis kan inte barn (eller flickor, det är ju dem vi talar om egentligen) vars kropp inte är utvecklad ha penetrativt sex. Men sex handlar om så mycket mer än det.

Även här finns dock två svar. Ett ideologiskt och ett praktiskt. I vårt samhälle är sexualsynen väldigt repressiv. Sex ses som något farligt som måste kontrolleras, inte som något i grunden positivt. Det lägger stor skuld kring all sexualitet som är avvikande från normen. Det är en tyngd barn inte kan förväntas bära, (eller ens förstå omfattningen av) därför ska barn vara sexuellt fredade (varken jag eller Wase vill i dagsläget avkriminalisera sex med barn).

I det samhälle jag vill se, ses sex inte som något mer märkvärdigt än massage och kramar. Positivt och inte farligt. Då är det naturligtvis inte något problem att sexuella handlingar också är öppna för barn, precis som kramar och massage är det. Det är trots allt inget farligare än fysisk njutning och intimitet det handlar om. Kramar och massage är inte farligt, det blir inte farligt bara för att det är en viss kroppsdel som omfattas. Det är stigmatiseringen som skadar.