Relativisering och illvilligt tolkande

Vad menar de egentligen när som säger att ”men så får man inte säga” i invandringskritiska debattinlägg? Min erfarenhet av att diskutera detta ämne under de senaste åren har lärt mig några viktiga läxor och i detta inlägg tänkte jag dela med mig av dessa lärdomar. Syftet är att dels avslöja vissa debattörers ohederlighet och förhoppningsvis ge möjlighet till insikt så fler kan peka ut detta och därmed frånta den andra parten dennes upplevda moraliska överlägsenhet (eng. ”moral high-ground”).

Relativisering

Det här debattknepet kan i korthet beskrivas som den barnsliga responsen, väl känd från sandlådan närhelst du sa något kritiskt mot någon: ”Men durå!?!”

Genom att ignorera nyanser och peka ut att ingen är fri från synd, så görs all saklig kritik omöjlig.

”Det är möjligt att kvinnor inte får köra bil i Saudiarabien eller lämna hemmet utan manligt sällskap, men kvinnor i Sverige har faktiskt lägre lön och våra kvinnojourer vittnar om våld mot kvinnor, alltså är vi lika goda kolsupare.”

Vem som helst med lite god vilja kan se att jämförelsen är direkt ohederlig. Det är inte jämförbara situationer, om man har någon som helst sinne för proportioner och inte ser världen genom ett svartvitt filter. Att Sverige inte är ett utopiskt samhället fritt från fel, men där förtryck mot kvinnor inte är socialt accepterat, fråntar oss inte möjligheten att kritisera kulturellt accepterat förtryck i andra länder.

Illvilligt tolkande

Det för oss in på nästa område. Något du sannolikt stött på, är det ensidigt illvilliga tolkandet av alla uttalanden från kritiker. I nästan alla andra ämnen kan uttalanden göras, utan att den andra parten läser in värsta tänkbara innebörd i det som sägs. Men inte i frågan om invandring. Här måste reservationer åtföljas av varje kritiskt uttalande, för att detta inte ska utläsas som ett rättfärdigande av de mest rasistiska värderingar tänkbara.

”Det här äpplet är grönt”.
”Men jag har sett äpplen som är röda. Du säger att äpplen inte kan vara röda, alltså har du fel!”
”Jag sa bara att äpplet är grönt”
”Men du MENADE att alla äpplen måste va gröna!”

Det är förstås ett helt absurt resonemang och återigen handlar det helt om att den andra parten har ett ohederligt och illvilligt uppsåt. Det väsentliga blir inte att bemöta din kritik, utan att utmåla dig som värsta tänkbara person, vars dolda agenda egentligen handlar om att du är en fullblodsrasist, vilket kan läsas mellan raderna (med ”god illvilja”). Eftersom det är praktiskst omöjligt att formulera saklig kritik mot invandring och samtidigt göra reservationer för alla tänkbara illvilliga tolkningar – inte sällan helt asurda sådana – urartar debatten till en kamp mot halmgubbar och väderkvarnar, istället för ett sakligt bemötande av den kritisk som faktiskt framförs.

Kollektivisering

Det här är egentligen en fortsättning av ovanstående och ett arv av vänsterns oförmåga att ge individer ansvar för sina handlingar och förklara allt med ‘strukturer’.

Eftersom jag inte är vänster kan jag hålla två tankar i huvudet samtidigt. Det kan både finnas en strukturell förklaring till att vissa övergrepp är vanligare i en viss kultur (exempelvis därför att det är socialt accepterat att skära i flickors underliv), samtidigt som den enskilde också är moraliskt ansvarig för sin enskilda handling och val att utföra ett övergrepp. Att se dessa strukturer i form av kulturella synsätt och värderingar, fråntar inte individen sitt ansvar och det innebär inte heller att varje enskild person av samma etnicitet/kulturella ursprung, är skyldig till samma handling.

Att män begår våldtäkter betyder inte att alla män har ett ansvar för alla våldtäkter. Men eftersom det ofta är så vänstern resonerar, så projicerar de förstås sitt eget synsätt på motståndarna och den som uttalar sig om strukturella destruktiva värderingar, utpekar därmed alla i samma kollektiv som skyldiga, på grund av Illvilligt Tolkande snabbt åtföljt av Relativisering. Detta till trots att den slutsatsen är långt ifrån självklar.

Ett vädjande till förnuftet
Genom att se dessa ohederliga debattknep för vad de är och dra fram dem i ljuset, hoppas jag debatten kan handla mindre om vad man får och inte får säga och mer om de faktiska sakliga argument som framförs. Att försvararna av massinvandring ska uppvisa lite god vilja och förmåga att se nyanser, något de ständigt beskyller invandringskritiker för att vara oförmögna till, och därmed kunna lyfta debatten till en seriös nivå.

Vi är helt enkelt inte alla illvilliga rasister bara för att vi ser och vill tala om strukturer som vänstern önskar inte fanns. Så snälla visa oss respekten att inte behandla oss som sådana.

Update:

Johan Ehrenberg på Aftonbladet är ett utmärkt exempel på hur skuldbeläggande av hela grupper går utmärkt, så länge gruppen inte är invandrare. Detta synsätt projiceras sedan på invandringskritiker.

  • Mats

    Jättebra skrivet. Har läst andra som skrivit i samma ämne men du lyckades bäst med att hålla det konsekvent, kort och lättbegripligt. Bra jobbat!

  • tidalflames

    Det känns som att den svenska PK-eliten och dess journalister styr sin ”del av kakan” på samma sätt som tex en säljsekt eller en supporterklubb. Jag tror att deras rädsla för debatt bygger just på att deras egna karriärer är så beroende av att folk just tycker och tänker som de. Kommer det in andra argument så förlorar dem snart sin trovärdighet och ochså sin plats i den nuvarande makt hierarchin som ”white knights” och ”sanningsförmedlare” Även om tanken var god en gång i deras ungdom så har pengarna och Pk-karriären förvandlat dem till åsiktsdiktatorer idag. I dunno..man kanske har haft monopol på information så länge att när debatten nu blir fri så är argumentationstekniken så rostig att man måste ta till censur och personangrepp… Det är lite märkligt att Sverige är ett av de få länder i världen som integrationsdebatt beskrivs som rasistiskt, när det på många andra platser i världen ses som del i vilken debatt som helst. Man klassas ju inte som ”ålders-fascist” om man diskuterar problemet med en växande mängd pensionärer i förhållande till unga tex..
    Bra artikel :)