Skolans Lögner är Samhällets

Jag var väldigt ifrågasättande som barn. Medan jag älskade lära mig saker och var väldigt vetgirig kring allt som fascinerade mig, så såg jag aldrig något egenvärde i att trycka in statiska data i hjärnan som om den vore ett excell-dokument. Därför minns jag inte ett skit av matten, men jag kan fortfarande identifiera skillnaden i siluetten av ett F14 från ett F15 (Amerikanska jetflygplan) efter att ha varit tokfascinerad av flygplan en period efter att jag sett filmen Top Gun.

Sanningen – och vad jag påstod redan då – är förstås att 99% av eleverna aldrig kommer ha någon nytta av algebra i hela sitt liv (eller av att veta skillnaden på F14 och F15). Och där de eventuellt hade kunnat ha haft nytta av det kommer de för länge sedan har glömt det. Mer avancerad matte faller naturligtvis in i samma kategori av värdelöst vetande som du redan glömt bort.

Samma sak gäller det mesta som lärs i skolan i högstadiet och gymnasiet. Du kan enkelt kontrollera detta påstående genom att låta valfritt barn från högstadiet eller gymnasiet fråga ut sina föräldrar och jag slår vad om att föräldrarna får underkänt i varenda ämne, med få undantag.

Att ”lära sig” något (memorera det), för att sedan glömma bort det efter några år (eller dagar), har naturligtvis inget värde överhuvudtaget. Det ingen kommer ihåg är naturligtvis inte allmänkunskap.

Att lära sig lära, har ett värde. Men det har ett värde därför att det är ett verktyg för att uppnå ett mål, inte för att det finns ett egenvärde i lärande utanför något sammanhang, även om säkert många vill påstå motsatsen. (Försök överleva som webbdesigner på en öde ö).

Eftersom nästan allt lärande i skolan är helt befriat från sammanhang så är det inte märkligt att ingen kommer ihåg något av det. Det vore ju helt galet om vi hade hjärnor som inte slängde bort onödig information vi aldrig använder (undantaget Rainman och dyl idiot savant).

Så vilket syfte fyller egentligen 12 års tvångsinternering av barn och ungdomar?
Hur ska jag motivera för mina barn att deras frihet tas ifrån dem, att de tvingas underställa sig idiotiska regler och former, utan uppenbar nytta och med uppenbar destruktiv inverkan på deras livsglädje, glädje i att lära sig saker och glädje i kreativitet?

Nej, skolan kan inte ersätta bra föräldrar. Varken i lärande eller i ”uppfostran”. Och alla barn som har föräldrar som kan och vill lära dem saker, borde ges den möjligheten. Hemskolning borde vara en mänsklig rättighet i Sverige, precis som i större delen av världen. Istället är det vi och Tyskland som sedan 30-talet (host, harkel, nazismen, host) förbjuder det.

Inför en lärandeplikt. Avskaffa skolpikten.