Det finns för få lagar!

Jag förstår inte vad det är med politiker och deras övertro på lagar som lösning på alla problem. För långa vårdköer? Inför vårdgaranti! Vad händer om garantin inte hålls? …Ja, ingenting, just, men det är en garanti! För många som inte får godkänt i alla ämnen? Gör fler ämnen obligatoriska! Visserligen hoppar fler av… men ändå!

Givetvis är den självklara lösningen när man vill att fler ska lära sig ytterligare ett språk inte att underlätta detta, utan att instifta en ny lag och göra det obligatoriskt – under tvång – att delta i undervisningen och kämpa för godkänt i ännu ett ämne.

Hur många av de som läste ett tredje språk i högstadiet kan ens föra ett vardagligt samtal på det språket idag, tio år efteråt? Förmodligen inte många. För våra hjärnor fungerar tack och lov så att alla lärdomar som inte faktiskt behövs, de glömmer vi bort. Därför kan de flesta föräldrar inte hjälpa sina barn i grundskolan. De har inte behövt ens 5% av vad de en gång ”lärde sig”.

Vilka slutsatser kan vi dra av det? Jo att 95% av allt i läroplanen sannolikt inte kommer fastna eller vara användbart i vuxenlivet. 95% kunde vi lika gärna ta bort, med facit i hand. Och lämna 10 år tillgodo för det vi verkligen har nytta av att lära oss. Eller dra ner undervisningen på halva tiden, eller halvera klassernas storlek!

Skolan är en politikers lekstuga där alla vill vara med och stoppa in just sina önskemål för vad som ”kan va bra att kunna” och därmed ska ingå i listan på det alla ska tvingas lära sig. Och givetvis är det mesta ingenting man har någon nytta av, för det man har nytta av vill man ju lära sig. Det kan man använda direkt och framförallt kommer man ihåg det tio år efteråt. Men eftersom läroplanen saknar verklighetsförankring måste innehållet tvingas in i barnens huvuden och vi också lugnt dra slutsatsen att det inte är något man har nytta av och inte heller komma komma ihåg någon längre tid. Vilket alla som gått i skolan kan vittna om.

Verkligheten

Vi behöver ingen lag som tvingar ungar att lära sig använda datorer. Det går alldeles automatiskt (däremot kanske en del äldre skulle må bra av tvångskommendering när de inte ens klarar betala en räkning på datorn, hur känns den lösningen? Inte så roligt när det inte är du själv som är offer för andras tvång?). Du har också nytta av det. Inte bara ”potentiellt” i en avlägsen framtid, utan direkt. Och jag har aldrig efter gymnasiet läst någonting som jag inte haft direkt nytta av. I den mån jag studerar (vilket jag gör på heltid) så lär jag mig nästan allt utanför skolan och lärarnas undervisning. Eftersom lärare i min erfarenhet är kassa på att lära ut saker. Universitetet har cementerat den uppfattningen, precis som gymnasiet innan dess, och högstadiet innan dess (trots föräldrars uppmuntrande ord om att ”det blir roligare längre fram”).

I mitt favoritområde webbutveckling är det precis tvärtom mot i skolvärlden. Det finns så mycket jag skulle vilja lära mig, att tiden inte räcker till, så jag måste prioritera och specialisera mig, för att ha en chans att hinna lära mig något innan det är inaktuellt och oanvändbart. Och allt jag lär mig bygger vidare på det jag redan kan, ingenting är onödigt! Det är direkt användbart och jag kommer ihåg det. Jag har till och med börjat lära mig matematik som jag inte lärde mig i skolan (trots att jag läste upp till Matte C), och som jag alltid hatat.

Vad har alla barn gemensamt innan de börjar skolan? De spricker av iver och vill veta allt om allt!

Hur många kan säga detsamma om sitt barn efter fjärde klass? Skolan som institution är fullkomligt utomordentligt skicklig på att döda allt intresse för lärande, och att banka in information som fastnar permanent lika bra som olja på teflon.

En ny lösning

Vore det någon annan verksamhet i (det privata) samhället som fungerade lika dåligt som skolan så hade man lagt ner konceptet och seriöst funderat över vad det egentligen är man vill uppnå och bästa vägen dit, baserat på forskning och beprövad erfarenhet. Ist för att nostalgiskt hålla fast vid ett generationer gammalt maktmissbruk som en relevant lösning på ett problem som inte har något gemensamt med den tid då skola såg som en bra idé.

Hur kommer det sig vår lösning för att lära oss det vi behöver för att fungera i samhället i princip inte utvecklat sig på hundratals år, när utvecklingen i samhället i övrigt (utanför statlig verksamhet iaf) ständigt måste förändra sig och förbättra sig för att överleva?

Vi borde ifrågasätta hela konceptet med skolor. För om målet inte är att agera institution för att frigöra föräldrar från föräldraskapets ansvar – så dessa istället kan arbeta – då förstår jag inte alls vad syftet med skolan är och varför man inte bara ger upp skiten. Den uppnår ju inte i närheten av vad det sägs den är avsedd att göra och det blir bara värre för varje år som går! Skolan dödar lusten för lärande och ingen som lämnar skolan skulle sannolikt få godkänt på ett gammalt prov fem år efteråt, så ‘lärandet’ i ordets egentliga innebörd lyckas den inte heller med.

Det man ”lär” sig men inte kan använda för stunden och inte minns i vuxen ålder är fullständigt bortkastad tid. Tid man kunde spenderat på betydligt vettigare aktiviteter. Aktiviteter som inte tar ifrån en den fundamentala lusten att leva och lära sig förstå mer av världen. Tillbaka till den livsglädjen barn har innan skolan sväljer dem.

Det är hög tid fundera ut en ny lösning. Och den heter inte mer tvång. Lärandet är för viktigt för att överlämnas till politiker.

Avskaffa skolplikten. Inför lärandeplikt. Låt oss pröva moderna alternativ till detta århundraden gamla misslyckande.

Mer om detta:

SvD – Omöjligt uppdrag att vara lärare idag

  • Helena von Schantz

    Vi har ett skolsystem där vi har inbillat oss att ökad valfrihet ska öka motivationen. Någon sådan effekt har vi inte sett. Däremot har vi sett ett abdikerat vuxenansvar. När vi ger elever möjligheten att välja bort språk innebär det att de kommer sakna valmöjligheter när de blir vuxna. I dagsläget är moderna språk det enda ämnet i den obligatoriska skolan som kan väljas bort. Det finns inget ämne som skulle klara den behandlingen – inklusive webbutveckling. … Så tråkigt att du är så missnöjd med din skolgång. Själv kan jag komma på en massa saker jag önskar att jag hade lärt mig – inget jag inte vill kunna.

    • Hanna Söderström

      Bara för att man tvingas göra ett ”val” (dvs fråntas möjligheten att välja att lära sig något) så lär man sig inte automatiskt det man tvingas till. Snarare är det precis tvärtom. Hur motiverad är du själv att lära dig saker under tvång? Ska vi införa det i arbetslivet också? ”Plugga tyska, annars säger vi upp dig”. Skulle det tas emot väl av facken tro? Varför ska tvång användas mot barn annars? För att de inte kan säga ifrån?

      Vi har redan problem med att ungar inte klarar skolan. Framförallt för att de är så extremt psykiskt traumatiserade av att leva i ett ständigt tvång, att aldrig få förklarat och motiverat _varför_ de ska lära sig saker, mer än att det står i läroplanen, att de inte har lust eller ork för någonting. Tror du verkligen att MER tvång är lösningen?

      Webbutveckling är inte något man lär sig i skolan. Inte ens jag som pluggar det på universitetet lär mig det i skolan. Och det är inte universitetet som lär mig. _Jag_ lär _mig_. Och det gör jag genom att att framförallt se videos på YouTube från amatörer som har större pedagogisk förmåga än 99% av alla lärare jag någonsin haft, inklusive dem jag har på universitetet. Jag studerar på universitet för att få papper på det jag lär mig. Och hittills snittar jag A/B i betyg, så det går ju inte helt tjaskigt för någon som skolkade 50% på gymnasiet och under tiden där mest tänkte på annat.

      Har du gjort högskoleprovet på länge? Gör det och se hur de olika avsnitten går. Givetvis helt utan att plugga innan. Det är ju ändå bara nians matte osv, så det lär du ju minnas majoriteten av. Och om du inte minns majoriteten, så har du inte lärt dig det och bevisar också min tes.

      Lär sig saker gör man hela livet. Men sällan är man så omotiverad och ”lär” sig så mycket bortkastade saker som under den tiden man är tvingad, när man går i skolan. Det är en kapitalförstörelse av enorma proportioner. Tänk vad vi hade kunnat lära oss mycket om vi spenderat tiden utanför skolan och med saker vi faktiskt hade någon nytta av. Ist för massa saker som politiker fått för sig att det är ”bra att kunna” och som sedan ingen minns.

      För övrigt är inte vuxenansvar att frånta barn val och påtvinga dem ”rätt” konsekvenser, utan att resonera och lära dem utveckla en förmåga att fatta val själva, så de är motiverade att hantera konsekvenserna – oavsett vad dessa blir.

      Det enda tvång skapar är passivt-aggressivt motstånd och likgiltighet – uppskjutarbeteende. Ett syndrom som var och varannan tonåring lider av. Att välja skola är inte ett relevant val. Det är som att välja fängelse. Ett verkligt val vore att slippa skola, att lära sig saker därför att man vill kunna dem och får praktisk användning av dem. Att inte tvingas in i samma mall som alla andra och komma ut som ännu en samhällsklon, helt utan inspiration och livsglädje och med ”kunskaper” som ingen minns efter några år.

  • hesdorf

    The Truth about School:

    The Truth About Common Education System (Just Like A Robot) [From The Borg Agenda 12 of 88 ]:

  • Andreas.L

    Steve Jobs tankar om skolan och problemen kring den:

    http://vocaroo.com/i/s0p8CQYFUoB7

  • Jocke

    Idén om skolan som sådan, alltså en specifik byggnad till vilken man går för att lära sig saker av någon annan som kan, är det inget fel på. Däremot finns det stora problem med hur man lär ut saker i skolan. Detta ser man hela vägen upp till universitetet; allting handlar om att klara proven/tentorna. Huruvida eleverna förstår det man lär ut är ointressant. Det enda man behöver göra för att klara sig bra i skolan idag, är att lära sig gissa ”lärarens lösenord”. Med det menar jag att det räcker att komma ihåg vad man har lärt sig, och komma ihåg ett par formler, för att lyckas med kursen. Det räcker att man lär sig hur läraren tänker och fungerar, så kan man nästan förutspå uppgifterna som kommer på proven. Du behöver därmed inte förstå någonting, det räcker med att minnas det. Och det är en väldigt stor skillnad.

    Att minnas saker kan vem som helst göra, men om man inte repeterar det då och då, så försvinner det. Pythagoras sats är ett bra exempel. Inom matematiken är det en viktig formel, som återkommer ofta inom trigonometri och vektorer. Den är jätteenkel att lära sig, och jätteenkel att använda. Därför läggs väldigt lite tid i skolan på den, för den är så enkel. Vem som helst kan läsa den högt för sig själv ett par gånger och sen minnas den i flera år. Men i skolan så lär man sig aldrig att faktiskt förstå den. Så när det sen kommer uppgifter på provet, så minns man att man har använt Pythagoras sats under terminen, och kan därför gissa lärarens lösenord, och applicera satsen på uppgiften, och därför lösa den.

    Men för att för alltid minnas den, och se möjligheterna av dess användning i verkliga livet senare, så måste man förstå den. Med det menar jag att om någon raderar själva formeln ur hjärnan på en, så ska man ändå kunna återskapa den, utifrån förståelsen för matematiken runt omkring. Men det klarar ingen vanlig skolelev av idag.

    Så vad ska man göra? Sakta ner farten på skolan, och ta bort onödiga ämnen. Ämnen så som bild och musik är meningslösa. Är man intresserad av dessa ämnen så lär man sig det av sig själv. Matematik, fysik, engelska, och många andra ämnen, är mycket mycket viktigare, och de kräver väldigt mycket mer hjälp för att man ska kunna lära sig. Väldigt mycket mer tid. Och det ska få ta den tid det tar, tills eleverna faktiskt FÖRSTÅR.

    //Jocke