SIFO-undersökning

SIFO ringde mig och ställde frågor om mitt radiolyssnande. Det slog mig hur omodernt ställda frågorna var.

Som tur var har jag iaf skaffat hemtelefon så SIFO kunde nå mig denna gång. Fast ärligt talat hade de faktiskt skickat ut en blankett i förväg om att man skulle kontakta dem om man inte kunde nås via hemtelefonnummer eller annat nummer offentligt åtkomligt. Hur många som nu orkar göra det…

Hon: ”Har du någon radio i vardagsrum, sovrum, badrum?”

Jag: ”Jag har webbradio via datorn i vardagsrummet?”

Hon: ”Ja, men det ska vara vanlig radio”

Jag: ”Okej, isf nej”

Hon: ”Hur många dagar har du lyssnat på radio de senaste sju dagarna?”

Jag: ”Jag har lyssnat på nyhetsklipp online och podcastade radioprogram”

Hon: ”Men det ska vara livesändningar?”

Jag: ”Okej, inga alls isf.”

Hon: ”Lyssnar du något på P1? P2? P3? P4 Västmanland? The Voice? Bandit? (etc)”

Jag: ”Jag lyssnar på P1s nyhetssändningar och Filosofiska rummet, men via webben och nedladdade postcasts, eller avsnitt från The Voice på YouTube ibland.”

Hon: ”Okej, men det gäller livesändningar”

Jag: ”Okej, inte alls isf.”

Hon: ”Men du lyssnar på Bandit Rock?”

Jag: ”Ja, det gör jag, ganska ofta.”

Hon: ”Okej-.”

Jag: ”-Via webben alltså.”

Jag måste vara en jobbig konsument, som inte konsumerar som man ska.