Var går gränsen?

Jag ser oerhört hårt på brott mot individ och egendom. Brott mot staten tycker jag ska avskaffas. Därmed försvinner alla morallagar som narkotikalagstiftningen och sexköpslagen.

Men när man kallt och utstuderat attackerar helt oprovocerat med fysiskt våld, i syfte att underhålla sig själv, då har man passerat en fundamental gräns för mänskligt beteende. Där nånstans suddas alla mina sympatier ut. Kan inte polisen skydda en individ mot sådant, ja då har man själv ansvar att göra det och ska vara fri att göra det, utan rättsliga påföljder.

När man förvarar sig mot våld ska man ha rätt att använda så mycket våld som man i situationen bedömer är nödvändigt för att garantera sin egen säkerhet. Om det innebär att gärningsmannen dör, så är det helt enkelt tough luck för honom. Det ska inte vara upp till domstolen att bestämma.

När man attackerar någon och därmed kränker dennes fundamentala rättigheter, så har man i samma stund avsagt sig rätten till detsamma. Därför kan jag inte se att den som blir attackerad ska ha någon som helst skyldighet i sitt försvarande. Kort sagt, om en gärningsman skadar sig så ska det inte tas i beaktning överhuvudtaget vid bedömandet av brottets grovhet eller i påföljdsbedömningen efteråt. Det är helt enkelt resultatet av gärningsmannens eget fria val att begå brott mot någon. Han har gjort det mot sig själv och får därmed skylla sig själv. Försvar är aldrig ett brott, även när det är ”oproportionerligt”.

Kan man konstatera att gärningsmannen begått brott? Bra, då ska offrets handlingar helt enkelt strykas från ev. åtal.

– Det syns tydligt att de tre personerna är spiknyktra. Sedan kommer gärningsmännen och ger sig på dem hårt. De hade nog inte räknat med att de skulle försvara sig. Det bryter ut ett vilt slagsmål, säger Mats Attin.

Polisen var snabbt på plats och grep de fem männen, som alla är i 20-årsåldern. Man beslagtog också en videokamera som visade sig innehålla filmen som visar hela misshandeln.

En person fördes med ambulans till sjukhus med avslaget käkben. De andra två skall ha klarat sig undan med mindre skador. Polisen utreder nu både grov misshandel och misshandel av normalgraden.

DN

Här är alltså fem män i 20årsåldern som med videokamera i hand oprovocerat ger sig på vad de tror ska bli enkla offer. Personligen kan jag inte se hur det kan finnas några som helst ursäktande omständigheter kring detta. Det här är den sortens brott som borde ge hårda straff, inte fildelning, skattebrott och sexköp.

Svensk lagstiftning är sannerligen uppochner i sina värderingar.

  • WysiWyg: I ”så mycket våld som man i situationen bedömer är nödvändigt för att garantera sin egen säkerhet” räknar nog Hanna inte in att hoppa på huvudet på någon som ligger stilla på marken och blöder men hon får svara på det själv. :) Jag tror att Hanna menar att om förövaren råkar avlida av din Bruce Lee-spark så ska du inte dömas för varken dråp eller vållande till annans död om det går att bevisa att det var du som blev attackerad. Isåfall håller jag med.

    Men, om någon skulle stjäla min cykel så skulle jag njuta av att se den personen upphängd i fötterna och uppsprättad levande så inälvorna väller ut. Det skulle kännas som ett rimligt straff. Därför är jag stark motståndare till att den som känner sig utsatt för ett brott får vara med och bestämma bestraffningen, som i fallet med upphovsrättsivrarna. Precis som att jag skulle döma cykeltjuven till utdragen, plågsam tortyr så yrkar upphovsrättsrörelsen på helt orimliga påföljder för upphovsrättsbrott bara för att de har köpt sig makten att kunna göra det.

    Jag skulle generellt sett säga att förebyggande ”försvar” aldrig är OK för det leder alltid till krig.

  • WysiWyg

    1. Jag förstår inte kopplingen. Ingenstans i DNs text ser jag någon åsyftning att de tre offren skulle ha försvarat sig utanför vad som är lagligt?

    2. Finns det verkligen ingen gräns? När man inte längre kan hävda att man försvarar sig? Låt säga att någon hoppar på mig (vill misshandla mig), och jag tas över av Bruce Lees ande och kickar ner honom rejält. Han ligger och blöder ymnigt på gatan, han har inte längre någon möjlighet att ställa sig upp (knappt vid medvetande, brutet ben etc). Är det då självförsvar för mig att ställa mig och hoppa på hans skalle?

    3. Förebyggande självförsvar då? Låt oss säga att någon hotar mig (för argumentations skull på ett sådant sätt att det är klart och tydligt och lätt att bevisa), och att denne någon bara är en liten fjant i ett stort gäng. Att anmäla det till polisen skulle resultera i att fjanten blir arresterad och får fängelse och jag blir dödad av hans polare. Räknas det då som självförsvar att köra en Punisher och döda hela gänget?

    (Det jag undrar över är alltså inte vad lagen säger just nu, utan vad du anser att den BORDE säga)
    .-= WysiWyg´s last blog ..Tvättstuge-äventyr. =-.

  • SixDays

    @wysiwyg.

    1) Det beror på. Om du tror att hans fortsatta leverne kommer att utgöra ett framtida hot genom att han tänker hämnas så ser jag inget fel i att slå ihjäl honom. Om sedan kalle anka domstolen, tingsrätten går på den linjen vet jag inte.

  • WysiWyg: 1. Nej det var en allmän reflektion.
    2. Det är rättmätigt våld mot någon som förtjänar det och som inte längre har någon rättighet från det eftersom denne avsagt sig det i o m att denne attackerade.
    3. Haha, nej. Men rolig analogi! Att initiera våld kan aldrig vara självförsvar.

  • Tuxie: Eftersom jag inte anser att man kan äga information så är inte fildelning relevant för mig. Jag talar dock inte heller om straff, utan om våld i samband med att man utsätts för brott. Att i efterhand utstuderat hämnas är en förståerlig, men inte okej reaktion. Där ska rättssamhället träda in och skipa rättvisa. Försvar mot våld sysslar dock inte polisen med (det är en allt för spridd myt), därför måste man ha rätt att försvara sig själv.

  • SixDays

    Vad jag kan utröna av artikeln var att de fem som agiterade hamnade i finkan, men att en av de tre som blev påhoppade fick käken avslagen.

  • Madmax

    Ok Hanna.

    Jag håller med om att någon anfaller en annan person och blir själv skadad under handgemänget så får angriparen skylla sig själv.

    Men finns det inga gränser för rättmätigt våld?

    Om en tjej ger mig en örfil är det ok att skära halsen av henne? Våldta henne?

    För mig förändras situationen när angriparen ger upp, är försvarslös eller flyr.
    Om då offret fortsätter att slåss uppstår det en ny situation med omvända roller.

  • WysiWygs Punisher-exempel är roligt eftersom det går över gränsen, men det går inte *så* långt över gränsen enligt min moral. Är man ensam mot flera angripare så menar jag att situationen är så allvarlig att man kan bli tvungen att använda mycket grövre våld mot en enskild i packet, eftersom det sammantagna hotet från dem alla är såpass farligt. Dvs, jag kan inte behandla var och en som om de var enskilda angripare. Om jag upplever ett hot mot mitt liv i den situationen (vilket är rimligt med tanke på hur angripare i flock kan bete sig) så berättigar det ett mycket större våld mot en enskild i gänget, än om den enskilde hade attackerat mig ensam. Jag vet ju att om jag blir övermannad (vilket är på väg att hända) så kommer jag bli helt försvarslös och hamna på marken, och därför har angriparna eskalerat situationen väldigt allvarligt genom att attackera i grupp.

    Det är ett exempel på hur vitalt det är att vara den som ”slår först”, om man ska ha en chans att klara sig. Det är tur att den svenska lagstiftningen faktiskt medger rätt till nödvärn inför ett överhängande brottsligt angrepp! Dvs, man får under vissa omständigheter initiera våldet. (BrB 24, nödvärnsrätt)
    .-= Anino´s last blog ..District 9 =-.

  • Illwill

    Intressant att se att DN, som vanligt, har valt att utelämna etnicitet. Det spelar väl, som vanligt, ingen roll?

    Jäkla svenskar…

    Vidare delar jag din syn på självförsvar. När Ahmed…förlåt, Olle…attackerar en tjej/kille på öppen gata eller i en mörk gränd så förtjänar han inget annat än en kall, ond bråd död.

  • Mike

    Jag är en stark motståndare till dödsstraff, har alltid varit det och kommer not alltid att vara det. Men såna här idioter har förbrukat sitt ”raison d’être” och borde omgående skjutas.

  • Andreas

    Jag är övertygad om att lagen om nödvärn är för restriktiv, särskilt för oss kampsportare medför det att vi måste göra en ytterst precis avvägning om hur mycket skada vi får utsätta angriparen för. Det är i praktiken omöjligt.

    Att inte genom lag begränsa mängden våld som får används är dock otroligt dumt. I en våldssituation är det inte alls svårt att gå för långt och det är viktigt att man inte är fri att göra det. Övermannad av ilska är angriparen kanske den sista som försvararen bryr sig om.
    Jag är rädd att utan begränsningar så skapas en situation där straffet ofta blir oproportionerligt mot brottet.