Om Jesus – Gardell

Jag läser inte så ofta böcker. Huvudsakligen för att jag inte kan fokusera på en sak särskilt länge. Jag sitter och bläddrar sidor och inser plötsligt att jag suttit och tänkt på annat senaste två-tre sidorna, medan ögon och händer gått på automatik har hjärnan varit ute på andra upptåg.

Det betyder inte att jag inte är intresserad av böcker. Då och då läser jag något som känns tillräckligt intressant för att jag ska orka med att ständigt få läsa om sidor. Petra Östgrens Porr, Horor och Feminister var en av de senaste böckerna och också en jag verkligen kan rekommendera. Förutom den har jag läst en bok om italienska maffian och Spaghettimonstrets Evangelium (skitkul bok).

Jag har läst en del av Jonas Gardell också, men den enda bok jag verkligen gillat är ‘Om Gud’, som kom för en sådär fem år sen eller nåt. Den läste jag tillsammans med en nära vän. Nu finns en ”fortsättning” som heter ‘Om Jesus‘. Den beställde jag i slutet av förra veckan och nu väntar jag spänt på att den ska dyka upp.

De flesta skelett man funnit från tiden som Jesus levde visar brist på järn och protein. Kranier av fyrtioåriga människor har ofta få eller inga tänder kvar. Livet var hårt och man dog ung. Endast en minoritet fick uppleva sin tjugofemårsdag.
Vi tänker oss gärna Jesus milda, kärleksfulla leende.
Lägg nu alltså till att leendet troligen var tandlöst så får vi förmodligen en smula rättvisare bild.
Kan vi tänka oss Jesus tandlös? Kan vi tänka oss honom obildad? Mycket lite av våra föreställningar om Jesus Kristus stämmer överens med den historiske Jesus från Nasaret.
En Jesus Kristus stiger fram för oss som en konung för att döma levande och döda. Samtidigt flyr en annan gestalt undan i skuggorna. En kort, mörkhyad man som åldrats i förtid av fattigdom och kringflackande. En enkel hantverkare från den galileiska landsbygden som makten lät avrätta i förebyggande syfte. En man som spred budskapet om Guds rike.