Nödvärn, men bara i lagom mängd

En man slog ner en annan som var i färd med att strypa en kvinna. Det går under nödvärn, även om man använder våld för att freda någon annan än sig själv.

Problemet är att det sitter en massa förståsigpåare i rättsalen sen och med facit i hand bedömer om mängden våld som användes var ”lagom”, eller om man kunde teoretiskt ha använt mindre. Kommer de fram till att man kunde ha använt mindre våld, så döms man för misshandel.

I praktiken så slår man tills man är säker på att den slagne inte reser sig och hämnas. Det är så människor under fara fungerar. Att därför tala om ”lagom” våld är befängt. Den som oprovocerat attackerar en annan människa har försakat sina rättigheter i den situationen och ska utsättas för precis så mycket våld som den som skyddar sig finner lagom. Även om det innebär att den som attackerar dör.

Ställer man inte upp på det så skulle man helt enkelt inte ha attackerat någon oprovocerat. Det är nämligen mycket viktigare att människor kan skydda sig själva, än att inte brottslingar som attackerar folk oprovocerat dör, i min mening.

Tänk dig själv, att bli attackerad oprovocerat, kanske försök till våldtäkt. Du är skärrad, adrenalinet pumpar, det enda din kropp och dina handlingar är inställda på är att säkra din överlevnad. Stannar du upp i sparkandet på gärningsmannen och funderar över om nästa spark verkligen är nödvändig – eller sparkar du ur dig adrenalinet och garanterar din överlevnad?

Att någon ska begäras stilla sig själv och se på gärningsmannens väl med omtanke är fullständigt absurt. Det gör ingen människa som alls försökt ta till våld för att säkra sin egen överlevnad. Därför borde all bedömning av vad som är ”lagom” våld i självförsvar tas bort, om självförsvaret sker för att ens liv varit hotat.

Då talar jag alltså inte om att hämnas ett slag i ansiktet, utan om strypgrepp och annat grovt våld, där ens liv varit i fara. Då gäller inget ”lagom” längre. Då gäller överlevnad. Och för att garantera sin överlevnad ska alla medel vara tillåtna. Något annat ställer jag inte upp på.

Att nu en man som räddat livet på en kvinna får fängelse och 50 000 i skadestånd mot den vansinnige gärningsman som försökt strypa kvinnan, är totalt huvudlöst. Det finns ingen rättvisa i en sådan dom. Ingen princip värd att försvara. Det är maktmissbruk och moraliskt vidrigt.

Källa: Aftonbladet 1, 2.