Live: TPB | Dag 10 #4 – Lundströms advokat Samuelsson slutpläderar

– Karl Lundströms advokat Samuelsson slutpläderar

”Igår hörde jag tre plädderingar från de som företräder skiv- och filmbolag. De missade alla tre kärnfrågan i målet. Är verksamheten olaglig eller laglig?
De utgick ifrån det rättegången skulle bevisa och hoppade över vad målet handlar om. Åklagaren var något mer inne på objektivitetens namn, straffrätten. Och stämde inte in i ylandet i vargarnas kör. Men även åklagaren missade kärnfrågan i åtalet.”

Så inleder advokat Samuelsson. Kritiken fortsätter mot vad han menar är att åtalet inte är individualiserat.

”Tänk bort de fyra personerna. Vad står i gärningsbeskrivningen? Det är TPBs verksamhet som står beskriven. Man har en websida, på den finns en funktion för att ladda upp torrentfiler, dessa kan ligga kvar på hemsidan. När nån vill ladda ner ett exemplar, så kan man använda trackern som finns på hemsidan för att hitta till den ‘svärm’ som man kallar det.

Det är åtalet, inget annat omfattas av gärningsbeskrivningen. Åtalet omfattar inte hur TPB använt denna teknik, utan själva tekniken omfattas i åtalet.”

Samuelsson fortsätter med att beskriva att det finns tusentals websidor liknande TPB, med samma tekniska grund och funktion. Åtalet handlar därför om verksamheten som sådan, inte om personerna bakom. Han menar att det är bakvänd väg att gå.

”Tingsrätten måste ta ställning till, är verksamheten olaglig? Och i andra hand, vem ska isf straffas?”

Lundströms advokat menar också att domen får stor betydelse för hela EG-området, eftersom verksamheten som den kan komma attbeskrivas i dom kommer användas mot alla liknande sidor på nätet. Han kallar det ett åtal mot en infrastruktur.

”Jo, hur ser en infrastruktur ut, typiskt sett? TPB är en av tusentals tjänster som ser likadana ut. Det finns ett legalt användsområde för tjänsten. Man kan använda den för att hitta fullt legala torrentfiler med fullt legala verk. Man kan också använda tjänsten på illegalt sätt. Tjänsten är blind. Vad den förmedlar vet bara den som laddar upp och den som laddar ner.”

Är det olagligt att tillhandahålla en tjänst på Internet, frågar advokat Samuelsson? Han kritiserar också den bristande sakligheten hos åklagarsidan under gårdagens plädering och tidigare.

”När det gäller ny teknik – där jag inbillar mig att ni som ska döma kanske inte kan den bättre än jag kunde när jag började – när den kommer in i bilden är det lätt man inte ser skogen för alla träd. Man inbillar sig just detta är oerhört samhällsfarligt. Vulgärpropaganda från åklagarsidan. Inte straffrättsligt relevanta resonemang, kommer fram.

Finns det exempel på att man har rätt angripa infrastrukturen för att den innehåller något brottsligt?
Det har inte lyckats någon gång i historien att stoppa infrastruktur med motivering att den används för att begå brott.”

Ytterligare en jämförelse görs mellan dagstidningar och äldre tiders annonsering om massageinstitut, allmänt känt som cover up för prostitutionsverksamhet.

”De annonser som förr fanns i de ledande dagstidningarna om massageinstitut, om man ringde ett visst nummer skulle man få massage. Det var säkert så att bland dessa annonser fanns seriös massage, men det fanns också oseriös massage [prostitution]. Aldrig har DN åtalats för att släppa igenom dessa.

Åtalet riktar sig inte mot den som släppt in annonser, utan mot den som äger DN. Som om familjen Bonnier stäms för att det finns en annons i deras tidning.”

Och åklagarens bakvända resonemang får sig en känga igen:

”Man börjar inte med ett brott, utan om verksamheten är laglig eller olaglig och vem som sedan bestämt över den. Det är bakvänt.”

Sedan understryker också Samuelsson allvaret i rättegången och den politiska laddning som finns bakom den.

”Det finns en dimension till, som spelat stor roll men inte borde det. Målet har en stark politisk laddning. Det är så. Det är en självklarhet att politik och juridik inte hör ihop.

Ni ska pröva om rekvisiten är uppfyllda, inte den politiska debatten.”

Samuelsson säger att han inte har någon anledning att misstro nämdemännen personligen, men säger att;

”..det finns på det omedvetet en risk att ta stort intryck av att det är en stor politisk rättegång. Det gäller att för er som domare att ställa er framför spegeln och ställa frågan, har jag på det omedvetna planet tagit intryck av den politiska laddningen?”

Advokat Samuelsson menar också att det är åklagarsidan som har ägnat tid åt att föra politiska resonemang, inte försvaret.

”Tyvärr är historien full av exempel på att när det blir politiskt laddat gör man som makten och kapitalet vill, inte den lilla människan. Historiens dom brukar falla hårt på de som gör så. jag vill se den personliga integriteten hos er. Förmodligen århundradets mest principiella åtal.

Ska man gräva upp vägen, eller åtala de som kör för fort, det är vad åtalet handlar om.”

Kritiken fortsätter mot åklagaren, lika skarp som innan:

”Jag tror åklagaren inte riktigt tänkt igenom att så abstarkt och stort, generellt åtal som han väckt, att skjuta på infrastrukturen, jag tror inte han har tänkt på att ett sådant åtal är inte tänkt att existera. Just därför kommer det i konflikt med den centrala straffrätten. Både på det objektiva oc det subjektiva planet.

Det handlar inte om immaterialrätt, det handlar om fundamental allmän straffrätt.”

Samuelsson menar att det finns ett flertal hinder i den rent objektiva bedömningen för om ett brott faktiskt begåtts.

”Frågan är, är verksamheten olaglig, objektivt och subjektivt? Svaret är att den är laglig såväl enligt inhemsk som EG-rätt.”

*Material delas ut från tidigare domar

”Vi ska inte bläddra i det, mer som en serviceåtgärd, för mindre lätttillgängliga rättsfall, som vi tycker är viktiga ska ligga på tingsrättens bord.”

”För att medhjälp ska va tänkbar så krävs ett huvudbrott. Inget huvudbrott, ingen medhjälp, oavsett uppsåt. Vi har 33 olika uppladdningar som åtalet bygger på. På sid 1 har vi lagt med exempel på överföring. Vi har tittat på det tidigare, men den finns med där.

Vad är det vi har där? Jo, tidpunkter säger åklagaren, för när torrentfilerna för första gången dök upp på TPBs hemsida. Vid den senare tidpunkt har man kunnat framställa exemplar med den här torrentfilen. Alltså har den vid en senare tidpunkt innehållet matematisk kod för exemplaret ifråga. Man kan fundera på om åklagaren har rätt när han säger att det är en överföring till allmänheten att ladda upp en torrentfil på en hemsida. I svensk rätt tycks det va så att det omfattas av upphovsrätten, men i förarbetena och EG-rätten ser man att EG-rätten är snävare. Det finns ett prejudikat från EG-domstolen på sid 3-4. En dom som meddelas den 7 dec 2006, där domstolen kom fram till att ett hotel som via intern tv sände musik begick upphovsrättsbrott först när de sände.”

Sedan följer fler rättsfall som exempel. Advokat Samuelsson stryker också under att huvudbrottet är intressant, för att kunna döma någon till medhjälp.

”Huvudbrottet är intressant utifrån central svensk straffrätt. Överföringarna har det gemensamt att användaren är helt okänd. Vi vet inte vem det är som begått brottet. Vi vet inte brottstidpunkten. Vi vet att brottet var fullbordet den dagen exemplarframställning skedde. Men när och var vet vi inte. Vi vet inte heller bevekelsegrunderna om det är en människa och inte ett företag, hade för att göra sin uppladdning. Vad betyder det? Jo, att när det gäller de 33 brotten så är det styrkt att vi inte vet att de tagit något som helst intryck av att de laddat upp på TPBs hemsida.”

Den uppenbara problematiken i att inte specificera ‘råd och dåd’ till konkret person och händelser, belyses också:

”Allmäna råd eller dåd i största allmänhet, kan det vara främjande av brott? Det betyder isf att varje uppladdning är kriminell. Då kunde åtalet omfatta 2,5 miljon fall. Då behöver man ju inte individualisera. Det är den första gärdsgården gör åtalet.”

”Det finns inget prejudikat där man inte haft kontakt med den aktuella gärningsmannen. Något såhär generellt ska inte åtalas. Den som döms för medhjälp ska ha stått i kontakt med den konkreta gärningsmannen, på det objektiva planet.”

Exempel görs också av tidigare HD-domar, där man försökt att kollektivt belasta flera personer för medhjälpsbrott. Men där rörde det sig om våldsamt upplopp i Göteborgskravallerna 2001, medhjälpen bestod av illegal verksamhet, inte alls som i fallet med TPB. Att åklagarsidan inte heller kunnat visa hur stor del som ev. skulle vara illegal är väsentlig, säger Samuelsson.

”I det fallet HD dömde var de åtalade samlade på samma plats. I vårt fall vet vi inte var gärningsmannen befinner sig och inte heller var de åtalade för medhjälp befann sig. Ser man till hur praxis ser ut så håller inte åtalet på en fläck.”

Det krävs mycket mer än att driva en legal tjänst på Internet, för att kunna vara ansvarig som medhjälpare, konstaterar Samuelsson. En verksamhet kan inte olagligförklaras i Sverige. Det visar dessa rättsfall. Det är ljusår ifrån vad som skulle ha krävts.

* Pause för lunch görs. Åter kl 13oo