Live: TPB | Dag 10 #1 – Neijs advokat slutpläderar

– Fredrik Neijs advokat slutpläderar

Det är tekniken som gör TPB tillåten, menar Neijs advokat. Han hänviar till gärningsbeskrivningen. Åtalet utgår ifrån tekniken och hur denna används. Medverkan måste se annorlunda ut på Internet. Hela internet bygger på att hänvisa till andra dokument.

”Enbart hänvisning kan inte räcka för medverkan, med tanke på miljön vi rör oss i.”

Vad gäller uppsåtet påstår åklagaren att de åtalade är likgiltiga. Hur har Fredrik Neij varit likgiltig, undrar Neijs advokat? Han har en teknikerroll, han är mindre intresserad av ideologi och politik. Hans egna uppgifter ska ligga till grund för uppsåtsbedömning. Han har sagt att han inte haft för uppsåt att kränka någons upphovsrätt. Han är där för att han är intresserad av fildelning och bittorrenttekniken.

Merparten av filerna består av upphovsrättsskyddade verk, säger åklagaren. Det finns inget som helst stöd för den uppfattningen menar Neijs advokat. Top 100-listan och översiktlig överblick, det är inte visat att merparten av filerna hänvisar till skyddade verk. Det hade varit viktigt få klarhet i detta. Att åklagaren visat en utredning. Massvis av uppfattningar har redovisats. Det är en brist i åtalet.  Hur används TPB i jämförelse med andra siter? Det vet vi inte, sammanfattar Neijs advokat.

Åklagaren sa att de åtalade medgivit att de använt skyddade verk för kommersiella ändamål, det är fel. Hur de skyddade verken används i kommersiellt syfte är inte visat. Det måste ledas i bevis och det har åklagaren inte gjort, konstaterar Neijs advokat. Sedan framförs en summering av de invändningar som ska göras för varför åtalet borde ogillas.

  1. Verksamheten är tillåten. Den är idag och var tillåten 2005-2006.
  2. Det finns en osäkerhet i det tekniska händelseförloppet.
  3. Det finns en bristande utredning om sambandet mellan huvudbrottet och det påstådda medverkansansvaret.

Det har varit en mängd personer inblandade från tid till annan, säger Neijs advokat. De har haft olika uppfattningar om vad TPB är och dess syfte. Tingsrätten ska va försiktig använda enskildas uppfattningar, omvärldens syn, när man försöker fastställa vad den eg. är. Det är viktigt hålla sig till bevisning, inte skivbolagschefers åsikter. Enligt Neij är det inte en site för otillåten fildelning. Inga belägg finns för det. Vad åklagaren presterat är TPBs egen text om vad TPB är. Den kan tolkas i olika riktningar. Det framgår att TPB inte tillhandahåller något otillåtet material.

Varför har de bedrivit en tillåten verksamhet, frågar Neijs advokat retoriskt. Det baseras på tekniken verksamheten består av, menar han.  Den är laglig och det är oemotsagt av åklagaren. Det är en öppen site, medlemmarna bestämmer innehållet, inte Neij, Svartholm Warg, eller någon annan. Det är helt och hållet användarna som styr över innehållet – och det är viktigt, menar advokaten. Varje bittorrentsite kommer innehålla upphovsrättsskyddat material. Det problemet är inte relaterat till TPB, utan till Internet. Det är ett Internetproblem.

Tillgängliggörandet sker oberoende av TPB. Verken som sådana passerar överhuvudtaget inte TPBs datorer. Tillgängliggörandet och filöverföringen sker via användarnas datorer och programvara. TPB tillhandahåller inte torrentfiler, det är viktigt komma ihåg. Det är inte TPB som länkar till det skyddade materialet. Det är torrentfilerna som gör det. De bär information som uppladdas av användarna. Allt TPB gör är att passivt tillhandahålla en tom plattform. En passiv söktjänst, sammanfattar advokat Nilsson.

Han fortsätter:

”TPB gör inga förändringar eller tillägg i torrentfilerna. Det går att göra, TPB har inte gjort det. Avsaknaden av konkreta fakta som visar att TPB eller Neij, objektivt sett främjat de olika intrången, det gör att åtalet inte kan bifallas. Det räcker inte att påstå att TPB eller någon innom TPB är ‘kaxig’. Var och en är fri att ha sin egen syn på amerikanska skivbolag. Det får man inte förväxla med sättet att bedriva bittorrentsiter. Namnet The Pirate Bay räcker inte för att visa att man vill fildela upphovsrättsskyddat material. Inte heller tillspetsade uttalanden i brev räcker. Skälet att jag nämner detta är att det är namn och attityd som oberopas till stöd för den påstådda medverkan. Det finns inte mer ‘råd och dåd’ än detta, förutom den lagliga tekniken man tillhandahåller. Det tycker jag domstolen ska fundera mycket på, säger Neijs advokat Nilsson.”

Neijs advokat menar också att om man straffar Neij, straffar man tekniken. E-handelslagen utesluter inte ett straffansvar, men den ger uttryck för att man ska va restriktiv att straffa mellanmän när det handlar om överföring i kommunikationsnät. Det är till stöd för att ogilla åtalet.

I subjektivt hänseende är det inte visat att Neij känner till de aktuella filerna i åtalet. Det är en förutsättning för att komma fram till att det finns ett insikt eller likgiltighetsuppsåt. Det finns inget att ta ställning till, den möjligeten måste han ha haft för att kunna beslås med uppsåt. Han har själv talat om sitt uppsåt med TPB.

Bristerna tekniskt, den osäkerhet som finns – det är utrett att torrentfiler kan laddas upp utan att peka på det skyddade verket. Det är också utrett att sannolikt har de verk som målet handlat om legat på andra siter samtidigt som torrentfilerna legat på TPB. Att uppladdaren har haft de skyddade verket är däremot inte utrett. Nedladdaren har letts in i svärmen. Var svärmen kommer ifrån, var personerna som tillgängliggjort fragment kommer ifrån, det vet vi inte, säger advokat Nilsson.

Det är inte heller klarlagt när i tiden respektive verk tillgängliggjordes. Hur länge och mellan vilka tider. Åklagarens tider baseras på när torrenten laddades upp och beslaget gjordes – men vi vet ju att torrentfiler inte innebär att verket tillgängliggörs. Det är en osäkerhet. Det är också en osäkerhet kring vilka trackers som eg. använts. Vi har sett skärmdumpar med ögonblicksbild, det är ett roterande system, vet vi med säkerhet att det är TPBs tracker som används vid tillfället? Vet vi det? Nej, det måste åklagaren förklara när det gäller huvudbrottet. De tekniska osäkerheterna leder till ett diffust huvudbrott. Följden blir att Neij inte heller kan dömas till medhjälp. Kan det finnas alternativa förklaringar att göra, har åklagaren undanröjt dem, frågar advokat Nilsson.

Neijs advokat fortsätter:

”En fråga domstolen kan överväga är, kan man utesluta att intrången inte är fullbordade och avslutade redan när torrentfilen laddas upp. Kan de ha legat länge på Internet?

Brister finns också i utredningen kring gärningsmannen och medverkansansvaret till huvudbrottet. Pga allmänna och generella resonemang, kan han fällas? Vi vet för lite om gärningsmannen och respektive verk och åtalspunkt och hur Neij skulle främjat detta. Det finns skäl upprepa detta. De brister och svar vi skulle vilja ha, är ett antal olika saker. Vem är uppladdaren? Var finns han/hon eller det, om det är ett bolag. Hur har Neij påverkat huvudgärningsmannen? Finns det särskilt skäl att denne laddat upp på TPB? Har han gjort det på alla torrentsiter? Han har inte påverkats av TPB eller Neij överhuvudtaget. han laddar upp den överallt. Det finns inget ‘råd och dåd’, förutom teknik. Hur fick han tag på förlagan, om han haft denna? Det kan vara olika personer och de kan befinna sig där det är strafffritt. Svensk rätt ska tillämpas, rätt på medverkanshandlingar, men där huvudbrottet utfälls – går det utesluta?”

Neijs advokat undrar hur Neij och TPB konkret främjat huvudbrottet och gärningsmannens handlande? Man måste individualisera medverkansansvaret, säger han. Det går inte säga generellt;

”jag saknar individualisering och konkretisering av främjandet.”

Neijs advokat menar också att han kan konstatera, att det inte är visat att Neji tjänat några pengar. Det är visat att man fått intäkter som gått till utgifter. Det handlar om medhjälp, inte om huvudmannaansvar.

”Målsägandebolaget har inte presenterat någon oberoende utredning som visar på skadans storlek. Man har åberopat skivbolagsdirektörer, de är inte oberoende precis. De talar i egen sak. Man har inte heller utrett en period före skadeperiod och under skadeperiod och konstaterat försäljningssiffrorna före och efter den aktuella uppladdningen. Har den fämrats, eller t o m förbättrats, som Roger Wallis uppgifter gör gällande? Det är ingen som tror nedladdning av ett verk leder till en mist försäljning på den legala marknaden. Det sambandet finns inte, menar jag, säger advokat Nilsson.”

Advokat Nilsson fortsätter:

”Åklagaren menar 16§ är tillämplig, då utesluts hela ersättningsanspråket, om den tillämpas rakt av. Det är också nära till hands att anse att det handlar om medhjälpsansvar och ta hänsyn till detta vid utdömandet av skäligt vederlag. Vi bestred skäligt vederlag, eftersom de åtalade inte nyttjat verken. Frågan är då om det ska utesluta skäligt vederlag?”