60% stödjer aktiv dödshjälp

Vad väntar politikerna på? Vi vet att en majoritet av folket stödjer en lagändring för att legalisera aktiv dödshjälp. Måste vi vänta på ett symboliskt offer, en martyr som kan göra exempel, innan politikerna får tummen ur arslet?

SOM-institutet har gjort samma undersökning fyra år i rad. Det är uppenbart så att stödet för aktiv dödshjälp ökar. Och vem kan annat än sympatisera med att den människa som plågas till döds får en chans att värdigt avsluta sitt liv?

Den som lät ett djur lida till döds på det sättet, hade dömts för djurplågeri – med rätta så!
Har inte människor större rätt till att bestämma över sitt liv? Förtjänar inte en människa ett mer värdigt slut än en hund?

Hur kan man låta en människa i omänskliga plågor lida till döds, där inga smärtstillande längre hjälper och slutet innebär ett pendlande mellan plågor och medvetslöshet tills inte kroppen orkar längre? Hur kan det vara värdigt? Att se en hund lida till döds på det sättet hade varit outhärdligt. Men farmor ska lida till döds, för de mentalt vekas skull?

För det främsta argumentet mot aktiv dödshjälp är att vissa människor ska riskera påverkas av anhöriga till att ta livet av sig när de känner att de kostar mer än de smakar för sin omgivning.

Alla val vi gör, grundar signågot. En del har ett oerhört behov av omgivningens gillande och lever inte för sin egen skull. Det är tragiskt och i min mening omoraliskt, men det ändrar inte faktum. Om man inte lärt sig leva för sin egen skull när man är gammal och döende, kommer man aldrig göra det och man kommer dö som en altruist. Men är det inte ett fulländande av att altruistiskt liv?

Själv lever jag och dör utifrån vad jag själv vill. Ja, i den mening jag har något att säga till om förstås. Men den dagen jag ligger inför en nära oundviklig och plågsam död, vill jag ha möjligheten att få hjälp att avsluta mitt liv innan de värsta plågorna kommer – eller – att välja att leva och plågas igenom dem. Det är en fråga om en fundamental rätt till sin egen kropp!

Kristendomen har en tradition av lidande som något gott för själen. Det är inte en så populär syn i vårt nutida ganska hedonistiska samhälle, men inte desto mindre är det något man bör ta i beaktning när man lyssnar på kristna människors argument i den här frågan. Självspäkelse, prövning i livet som något från Gud, ohämmad njutning som något fel fel fel etc. Det återspeglas ständigt i många kristna människors uttalanden.

Det här är människor som inte har en sund syn på lidande och det återspeglas i deras inhumana attityd gentemot aktiv dödshjälp.

Men visst finns det frågor om gränsdragning som måste ses över. Ska vem som helst kunna vandra in och få dödshjälp en timme senare? Naturligtvis inte. Dödshjälp är inte återkalleligt, men det är mycket vård som tangerar döden där det inte går att återkalla beslut som mycket möjligt har fatal utgång.

Den som ska dö måste förstås vara vid sina sinnens fulla bruk. Det finns många restriktioner som kan anses nödvändiga, i synnerhet så länge staten är den som står för vården. Det är också en möjlig gränsdragning att bara tillåta dödligt sjuka människor denna möjlighet, osv. Ingen har sagt att vi i ett svep måste införa ”död åt alla!”. Ingen ska heller ordineras en skopa dödshjälp utan egen uttrycklig önskan.

Låt oss var och en själva fatta beslutet kring vårt eget liv och vår egen död, i den mån detta är möjligt. Det finns inget egenvärde i lidande. I synnerhet inte när vi står inför en nära förestående plågsam död. Hur skulle du själv känna den dagen du ligger döende i fekalkräkningar?

Expressen 1, 2

  • vitter

    Synen på döden och självmord tycker jag absolut är en en del av vårt samhälle som är alldeles för kraftigt färgat av kristendomens normer fortfarande. Kanske den mest färgade, med möjligt undantag av sexualiteten. Döden för oss är fortfarande något hemskt och enbart ont, och att vilja ta eller faktiskt ta sitt liv är något som många verkar se som djupt skamligt och helt fel, utan nån som helst logisk orsak egentligen.
    Jag kan förstå om man vill undvika att någon som är tillfälligt deprimerad tar sitt liv i ett desperat ögonblick, då de kunnat få hjälp och mått bättre. Men när människor som verkligen tagit sig god tid att komma fram till att de inte har något att leva för och inte vill fortsätta efter att ha försökt alla alternativ, eller helt enkelt har för ont eller är för fysiskt svag eller skadad för att kunna fortsätta länge till, vill avsluta sitt liv, så ska inte det vara fel.

    Klart att de som blir kvar sörjer och alltid kommer göra det, men bara för att man själv tycker det är sorgligt har man ju inte rätt att bestämma över någon annans liv. Märkligt som sagt att vi tycker vi har rätt att bestämma åt andra hållet över våra husdjur, för att bespara dem svårt lidande, medan vi bestämmer att människor inte får bestämma själva, oavsett deras lidande. Människor som dessutom måste lida mycket mer, på ett annat sätt än djuren, eftersom de inte bara upplever smärtan just nu, utan vet vad den beror på, att den förmodligen aldrig kommer att ta slut, och att man i slutändan bara kommer dö ifrån den ändå, men kanske om mycket, mycket länge…

  • kinkym32

    Åhh kom in :-).
    Ska inte hacka på filosofin ( eller filosofgurun).
    Är det en mänsklig rättighet att få leva, så är det ta mig fan en mänsklig rättighet att få dö. ( sunt förnuft..eller inte ??, skiter fullsändigt i vilket)

    Jag tror inte att dödshjälp kommer att införas i detta land inom överskådlig tid. (bara tyckande inga vetenskapliga bevis).
    Vill du som person dö i förtid, så får du nog själv ordna det på egen väg eller med hjälp av anonym person. Själv kommer jag aldrig att acceptera en tynande tillvaro. Klarar jag inte av att leva som jag vill , kommer jag agera.

    Det värsta är inte min egen död, utan ex vad att göra om en nära anhörig eller vän ber om hjälp. Är du beredd att offra dig själv eller inte? I värsta fall fängelse för dråp.
    Själv vet jag inte. Beror nog på vem personen är.
    Det är ynkligt att inte kunna behandla människor med samma rättigheter och värdighet som dina pets.

  • Andreas: Det finns få som har medlen för att smidigt ta livet av sig. Vi vill knappast ha fler som hoppar från broar och framför tunnelbanetåg, vilket förstör andra människors liv. Lika lite som vi avlivar husdjur genom att slänga dem framför tågen.
    Dödshjälp är en fråga om civiliserad och värdig vård, precis som när vi går till veterinären för att avliva våra husdjur.

  • Andreas: Behandling av döende är en del av vad vården sägs vara till för att pyssla med. Då är det förstås naturligt att man också sticker in sprutan som avslutar behandlingen. Det kostar ju dessutom mindre pengar än fortsatt meningslös vård.

    Om valfri frisk person vandrar in och vill dö, så är det förstås en annan femma.

  • Andreas

    Skall en människa som är fullt fysiskt kapabel att ta sitt eget liv få belasta vården med sitt anspråk på dödshjälp?

    Jag anser att människor fysiskt inkapabla att ta sina egna liv per kategori bör ha rätt till döshjälp, som en del av rätten att styra sitt eget liv, oavsett om de är dödssjuka eller ej.

  • Andreas

    Likväl är den en extra utgift för att lösa en annan människas problem, isf. anser jag att det åtminstone bör vara privatfinansierat utanför skatten.

  • Jag skulle själv inte vilja leva i ständiga plåga, men samtidigt skulle jag nog inte hjälpa någon att dö heller. Igentligen skulle ha människor ha ett dödshjälp kort som talar om om man vill ha den hjälpen eller inte (ungefär som ett donatorkort). Hur ska kunna tala om vad jag vill med mitt liv om jag blir en sängliggande grönsak? vem har rätten att ta det beslutet åt mig när jag inte kan komunicera?

    En person som har riktig dödslängtan, hittar ett sätt att ta sitt liv. Då spelar det ingen roll vad lagen säger
    .-= Leen´s last blog ..Death of a Legend =-.

  • Mikael

    Att svenska staten inte tar tag i detta handlar nog mest om att privata intressen inte pushar dom i rätt riktning. Moralen för att ta livet av folk finns ju redan, samt så tar läkarslarv livet av 3000 personer årligen. Man medicinerar barn medvetet i onödan med droger som det finns dokumenterat internationellt att folk dör av dem, får psykoser och tar livet av sig osv. Så steget att skapa en privat marknad för en självmords industri är väl inte så långt att ta i Sverige. Kanske något för läkemedels jättarna att ta tag i?

    När man ska fylla 37 nästa gång och inte vet om man lever vid 38 så är man kanske inte så ivrig att dividera om dödhjälp och andra sätt att dö. För egen del som är väldans smärt tolerant, samt har 3 småttingar att tänka på så skulle jag kunna genomlida mycket helvete, vilket jag ioför sig redan gör, men whatever.

    Men det är ju som Hanna säger, att det skulle ju inte fungera att kasta folk fram tåget. Både för individen och omgivningens skull.

    Sedan så, i ett samhälle som tar livet av fångar och andra oönskade personer så tycker man att det inte ska vara för mycket begärt att folk som inte orkar längre, som t.ex cancer patienter osv borde ha en möjlighet att kunna välja. Någonstans så tycker man att vi borde ha kommit så långt att vi inte är mer humana emot våra husdjur, än våra sjuka och gamla. Men det är väl önsketänktande.

    Det är givet och upplagt för missbruk hur man än gör, för allt som man ålägger andra människor missbrukar dom uteslutande. Så frågan är ju hur många som skulle dö i onödan, för att folk vill vara humana och ta den stackarn ur sitt lidande. Vem ska bestämma och ha översyn för ett sådant här företag? Du och jag?

    Jag skulle definitivt inte vilja ha det som ansvar. Och vem är kompetent för det egentligen? Det är många som har nergångar där dom vill dö, som endast är temporära dep perioder. Vad ska man säga om man hittar botemedlet till en person man precis tog livet av, dagen efter?

    Jag tänker bita mig fast levande så länge jag kan iallafall, men det är min personliga åsikt.
    .-= Mikael´s last blog ..Eftersom massmedia faktiskt skiter i det så får man testa politiskt =-.

  • WysiWyg

    @Andreas: ”Likväl är den en extra utgift för att lösa en annan människas problem, […]”.

    Du menar till skillnad från resten av vården?
    .-= WysiWyg´s last blog ..Tvättstuge-äventyr. =-.