Innan Internet fanns anslöt tekniknördar till varandras datorer med modem till vad som kallades BBS:er. Det var som ett forum, typ, fast bara en person i taget kunde vara ansluten till en BBS och hastigheterna var förstås med moderna mått mätt ångestframkallande låga.

Men precis som det funnits radionördar som pratat med människor från hela världen på sin kammare med kortvågsradio fanns det datornördar som gjorde samma sak med sina datorer.

En naturlig del av social interaktion är att dela med sig av upplevelser. Upplevelser som i digital form delas som video, ljud, bild och text.

Dokumentationen av upplevelser i form av video, ljud, bild och text skyddas av lagstiftning. Det kallas “intellektuell äganderätt” (intellectual property) och man menar att det är fundametalt för kulturutveckling, industri och ja.. världen as we know it, pretty much.

Det är förstås bullshit och har man läst lite historia så vet man att de perioder när länder utvecklats som mest är när de just inte respekterat andra länders upphovsrätt. USA respekterade inte upphovsrätten i Europa vilket gjorde att böcker spreds snabbare och billigare där. Japan respekterade inte USAs upphovsrätt efter WW2 vilket gjorde att de blev det teknikland som vi idag känner. Exemplen är otaliga på detta, men det ligger förstås inte i etablerade storföretags intresse att hålla sig till fakta.

De vill försvara sina affärsidéer och de är beredda att lobba för att alla lagbrytare ska straffas hårt för att dela med sig av upphovsrättsskyddat material.

Det är därför vi sett sådan hetsk jakt på fildelare det senaste decenniet.

Men det räcker inte för upphovslobbyn. Fortfarande sprids material på YouTube, Facebook och andra sajter. Det tas visserligen ofta ner om det är rena kränkningar (t.ex. kopierade filmer o dyl) medan gränsfallen är mindre snabba (t.ex. en upphovsrättsskyddad låt spelas på radio i bakgrunden av någons webcam-video).

Lagstiftning ska skydda samhället och medborgarna. Särlagstiftning som skyddar enstaka företags affärsidéer på bekostnad av övriga befolkningen har inget i ett modernt eller liberalt samhälle att göra.

En lagstiftning som inte har folklig förankring undergräver förtroendet för lagstiftningen i sin helhet. Därför är det ett problem när 2 miljoner svenskar fildelar varje vecka, medan lagstiftarna tycker det är okej att sätta ungdomar i fängelse för att ha sin Ipod full med olagliga mp3:or.

Tekniken har sprungit ifrån lagstiftningen och det har etablerats en modern kultur där delning av upphovsrättsskyddat material är en självklarhet. Saker som Facebook, YouTube och liknande hade inte existerat utan just användarnas möjlighet att själva skapa innehållet.

I ett Internet där lagstiftningen gör den som håller i plattformen ansvarig för allt innehåll (ungefär som om posten var ansvarig för all narkotika som färdas med post, eller vägverket ansvariga för brottslingars färd på vägar) kommer företag vara tvugna att ta det säkra före det osäkra och förhandsgranska varje sak som ska delas.

Det är förstås praktiskt omöjligt med sajter som YouTube där miljoner filmklipp laddas upp hela tiden. Dessa är dömda att dö.

Det tycker inte upphovsrättsmaffian är något problem. Inte heller politikerna som uppenbarligen är föråldrade och lever kvar i 80-talets tekniknivå.

Jag tror inte ungdomar och unga vuxna kommer acceptera detta. Det kommer polarisera Internet ännu mer och eftersom efterfrågan är stor kommer lösningarna gå under jorden. Som alltid när man försöker förbjuda något som folk vill ha så blir alternativen en totalt oreglerad version tillhandahållen av organiserad brottslighet.

Vad vi kommer se är ett digitalt prohibition och Internets Al Capone kommer äga nästa YouTube där folk kan göra vad dom vill och där inkomsterna går till maffianätverk.

Så går det när man försöker lagstifta bort saker som folk vill ha.

Liknande poster:

Sedan BBS:en första dagar* har upphovsrättsindustrin kämpat för att döda det som kommit att utvecklas till Internet som vi känner det. Många enskilda liv har förstörts i den kampen och Piraternas farhågor har avfärdats som paranoida konspirationsteorier. Den nya lag som klubbats igenom i USA visar dock med all (o)önskvärd tydlighet att varenda uttryckt rädsla för Internets framtid varit mer än befogad. Innan Internet fanns anslöt tekniknördar till varandras datorer med modem till vad som kallades BBS:er. Det var som ett forum, typ, fast bara en person i taget kunde vara ansluten till en BBS och hastigheterna var förstås med moderna mått mätt ångestframkallande låga. Men precis som det funnits radionördar som pratat med människor från hela världen på sin kammare med kortvågsradio fanns det datornördar som gjorde samma sak med sina datorer. En naturlig del av social interaktion är att dela med sig av upplevelser. Upplevelser som i digital form delas som video, ljud, bild och text. Dokumentationen av upplevelser i form av video, ljud, bild och text skyddas av lagstiftning. Det kallas "intellektuell äganderätt" (intellectual property) och man menar att det är fundametalt för kulturutveckling, industri och ja.. världen as we know it, pretty much. Det är förstås bullshit och har man läst lite historia så vet man att de perioder när länder utvecklats som mest är när de just inte respekterat andra länders upphovsrätt. USA respekterade inte upphovsrätten i Europa vilket gjorde att böcker spreds snabbare och billigare där. Japan respekterade inte USAs upphovsrätt efter WW2 vilket gjorde att de blev det teknikland som vi idag känner. Exemplen är otaliga på detta, men det ligger förstås inte i etablerade storföretags intresse att hålla sig till fakta. De vill försvara sina affärsidéer och de är beredda att lobba för att alla lagbrytare ska straffas hårt för att dela med sig av upphovsrättsskyddat material. Det är därför vi sett sådan hetsk jakt på fildelare det senaste decenniet. Men det räcker inte för upphovslobbyn. Fortfarande sprids material på YouTube, Facebook och andra sajter. Det tas visserligen ofta ner om det är rena kränkningar (t.ex. kopierade filmer o dyl) medan gränsfallen är mindre snabba (t.ex. en upphovsrättsskyddad låt spelas på radio i bakgrunden av någons webcam-video). Lagstiftning ska skydda samhället och medborgarna. Särlagstiftning som skyddar enstaka företags affärsidéer på bekostnad av övriga befolkningen har inget i ett modernt eller liberalt samhälle att göra. En lagstiftning som inte har folklig förankring undergräver förtroendet för lagstiftningen i sin helhet. Därför är det ett problem när 2 miljoner svenskar fildelar varje vecka, medan lagstiftarna tycker det är okej att sätta ungdomar i fängelse för att ha sin Ipod full med olagliga mp3:or. Tekniken har sprungit ifrån lagstiftningen och det har etablerats en modern kultur där delning av upphovsrättsskyddat material är en självklarhet. Saker som Facebook, YouTube och liknande hade inte existerat utan just användarnas möjlighet att själva skapa innehållet. I ett Internet där lagstiftningen gör den som håller i plattformen ansvarig för allt innehåll (ungefär som om posten var ansvarig för all narkotika som färdas med post, eller vägverket ansvariga för brottslingars färd på vägar) kommer företag vara tvugna att ta det säkra före det osäkra och förhandsgranska varje sak som ska delas. Det är förstås praktiskt omöjligt med sajter som YouTube där miljoner filmklipp laddas upp hela tiden. Dessa är dömda att dö. Det tycker inte upphovsrättsmaffian är något problem. Inte heller politikerna som uppenbarligen är föråldrade och lever kvar i 80-talets tekniknivå. Jag tror inte ungdomar och unga vuxna kommer acceptera detta. Det kommer polarisera Internet ännu mer och eftersom efterfrågan är stor kommer lösningarna gå under jorden. Som alltid när man försöker förbjuda något som folk vill ha så blir alternativen en totalt oreglerad version tillhandahållen av organiserad brottslighet. Vad vi kommer se är ett digitalt prohibition och Internets Al Capone kommer äga nästa YouTube där folk kan göra vad dom vill och där inkomsterna går till maffianätverk. Så går det när man försöker lagstifta bort saker som folk vill ha.