Det här inlägget finns också publicerat på Svensk sexualpolitik idag.

Åsiktshygienisterna i gammelmedia

För oss som på olika sätt är aktiva inom sexualpolitiksdebatten – på ”fel” sida vill säga – är det ett faktum att ”gammelmedia” ständigt censurerar ”fel” åsikter, och istället aktivt kämpar för att stötta samhällets politiska korrekthet och moralparadigm. Det är nu inte ett fenomen som uteslutande gäller för vårt land, som t ex framgår av den amerikanske professorn i politisk vetenskap, Harris Mirkins artikel ”The Pattern of Sexual Politics: Feminism, Homosexuality and Pedophilia” i ”The Journal of Homosexuality” 1999: ”Massmedia producerar en uppsjö av artiklar som antar det riktiga i det förhärskande paradigmet, demoniserande och förlöjligande dessa som ifrågasätter det och trivialiserandes deras argument”. Men det är särskilt påtagligt i den lilla ankdamm som Sverige utgör, då det faktiskt i större länder ibland slinker igenom artiklar och sypunkter som är kritiska mot den vedertagna ”sanningen”. Det finns där redaktörer som fattat att mediernas roll ska vara att kritiskt skärskåda och att debatten ska vara fri. En typ av redaktörer som helt tycks saknas i vårt kommunitaristiska land.

För att ta några exempel på svenska mediers aktiva ”åsiktshygieniserande” kan nämnas GP:s vägran att ta in replik på Ecpats ovederhäftiga artikel om ”barnprostituerade” i Phuket i februari 2008 och DN:s vägran att släppa in Isabella Lund. Själv kan jag också vittna om denna vägran att släppa in ”fel” åsikter, inte minst då samtliga kulturredaktioner (utom SVT) har förtigit min bok, ”Samlag eller Salighet”, vilken inte bara är kritisk till vår nuvarande sexualpolitik utan också unik på svensk botten i sitt ämne och omfång (och dessutom kurslitteratur på två universitet – hade den sagt ”rätt” saker så hade den förmodligen behandlats annorlunda av de i allmänhet vänsterorienterade kulturredaktörerna). Samma sak gällde för Liw Enqvists bok om sitt liv som strippa. Ingen kulturredaktion tog upp den, eftersom den förmedlade ”fel” bild. För att inte tala om att kulturredaktionen på DN så ”objektivt” låter en ideologisk motståndare recensera Susanne Dodilliets avhandling.

I somras var det inte heller någon enda debattredaktion som släppte fram kritiken jag ville framföra mot regeringens aviserade slöseri med 210 miljoner kronor för bekämpning av sexköp och trafficking. Inte någon svensk tidning (eller nyhetsredaktion på TV) rapporterade heller om den nyzeeländska rapporten om ”Prostitution act”, trots att jag tipsade t ex DN, vilken rapport borde ha haft stort nyhetsvärde kontra den svenska sexköpslagen. Mot bakgrund av detta direkta journalistiska ”hygieniserande” av åsikter och fakta tillsände jag samtliga ”stora” debattredaktioner en text med titeln: ”Den svenska journalistkåren är en skam för demokratin” (finns att läsa här: http://www.oeisspeis.se/pdf/skam.pdf). Den enda tidning som svarade var SvD, med kommentaren: ”SvD Brännpunkt tackar nej. Och tar smäleken”.

Självklart kan en redaktör raljera på detta vis, eftersom ”gammelmedia” fortfarande lever i föreställningen om att ingen ska bli varse att de sorterar bort ”fel” åsikter och alls inte bekänner sig till åsiktsfrihet – som man annars låter påskina att man gör. Det är också därför som jag menar att bloggvärlden och internet är mycket viktigare för nyhetsförmedling och det fria ordet än de ”riktiga” medierna (som Jan Guillou på allvar nämnde dem i TV för ett tag sedan). Det är ett obestridligt faktum, att journalisterna på de ”riktiga” medierna tar sig rätten att utöva ”åsiktshygien” och sålla bort sådant som de själva inte anser är lämpligt för ”vanliga” människor att få veta. Särskilt när det gäller sexualitet! Uppenbarligen anser större delen av journalistkåren att de, precis som t ex förespråkare för sexköpslagen eller de som anklagar män för att vara de våldsamma i förhållanden, är ”bättre vetande” som måste skydda de ”sanna” värdena mot kritisk granskning. Särskilt då det gäller relevant granskning, eftersom sådan skulle kunna få folk att fundera över om våra ”sanningar” verkligen är sanningar. Tänk om folk faktiskt skulle få klart för sig t ex hur överdrivna siffrorna kring trafficking eller den skadade horan är? Det kunde ju vara katastrofalt för dem som profiterar på att vara ”goda” i dessa frågor – och inte minst de journalister som enkelt kunnat framstå som ”det rättas” förkämpar utan att behöva anstränga sig för att ta reda på fakta, men bara rakt av köpa det som de ”goda” påstått.

Hur djupt detta ”åsiktshygieniserande” går syns nu senast av den av tidningarna drivna webbsajten ”Newsmill”. Ett kort tag trodde jag naivt nog att man där hade en annan policy, eftersom de tog in min text om att moralisterna är farligare än porren, plus att jag faktiskt tilläts att bemöta Ecpats ovederhäftiga påhopp på mig. Men med anledning av debatten om bloggosfären kontra ”gammelmedia”, som man hade som ämne på Newsmill, skrev jag en text som kritiserade journalistkåren för dess ”åsiktshygieniserande” (finns här: http://www.oeisspeis.se/pdf/asiktshygienister.pdf) och menade att bloggosfären är ett mycket sundare medium än ”riktiga” media, just därför att moraliserande och normbevarande åsiktscensurerande inte är möjligt där – alla kan komma till tals. Men uppenbarligen får man inte kritisera journalistkåren, för den texten accepterades inte av redaktör Lagercrantz. Så djupt går alltså talet om ”objektivitet” och ”åsiktsfrihet”, att kritik mot journalistkåren inte får förekomma. Man undrar verkligen vad det är studenterna lär sig på journalisthögskolan. Tror någon att det är att värna det fria ordet? Och tror någon att en yrkeskår som mörkar kritik mot den själv klarar av att vara objektivt kritisk i andra frågor?

Sannolikt kommer nu kommentarerna – om nu ens någon ”bättre vetande” eller ”högre stående” journalist nedlåter sig till att kommentera denna text av en enkel orecenserad historiker – bli att jag enbart är ute i eget syfte, för att jag skulle känna mig kränkt av att jag inte fick in min text. Det sättet att trivialisera och marginalisera dem som kritiserar företeelser är förvisso legio bland ”sanningens” och ”rättfärdighetens” förespråkare, istället för att bemöta vad som sägs. Men det kommer ändå inte att sudda ut det faktum att de ”riktiga” medierna, och den sig där försörjandes journalistkåren, är simpla åsiktshygienister. Den som bekänner sig till demokrati och åsiktsfrihet kan faktiskt idag inte respektera något enda svenskt ”riktigt” media – eller dess redaktörer.

Det här inlägget finns också publicerat på Svensk sexualpolitik idag. Åsiktshygienisterna i gammelmedia För oss som på olika sätt är aktiva inom sexualpolitiksdebatten – på ”fel” sida vill säga – är det ett faktum att ”gammelmedia” ständigt censurerar ”fel” åsikter, och istället aktivt kämpar för att stötta samhällets politiska korrekthet och moralparadigm. Det är nu inte ett fenomen som uteslutande gäller för vårt land, som t ex framgår av den amerikanske professorn i politisk vetenskap, Harris Mirkins artikel ”The Pattern of Sexual Politics: Feminism, Homosexuality and Pedophilia” i ”The Journal of Homosexuality” 1999: ”Massmedia producerar en uppsjö av artiklar som antar det riktiga i det förhärskande paradigmet, demoniserande och förlöjligande dessa som ifrågasätter det och trivialiserandes deras argument”. Men det är särskilt påtagligt i den lilla ankdamm som Sverige utgör, då det faktiskt i större länder ibland slinker igenom artiklar och sypunkter som är kritiska mot den vedertagna ”sanningen”. Det finns där redaktörer som fattat att mediernas roll ska vara att kritiskt skärskåda och att debatten ska vara fri. En typ av redaktörer som helt tycks saknas i vårt kommunitaristiska land. För att ta några exempel på svenska mediers aktiva ”åsiktshygieniserande” kan nämnas GP:s vägran att ta in replik på Ecpats ovederhäftiga artikel om ”barnprostituerade” i Phuket i februari 2008 och DN:s vägran att släppa in Isabella Lund. Själv kan jag också vittna om denna vägran att släppa in ”fel” åsikter, inte minst då samtliga kulturredaktioner (utom SVT) har förtigit min bok, ”Samlag eller Salighet”, vilken inte bara är kritisk till vår nuvarande sexualpolitik utan också unik på svensk botten i sitt ämne och omfång (och dessutom kurslitteratur på två universitet – hade den sagt ”rätt” saker så hade den förmodligen behandlats annorlunda av de i allmänhet vänsterorienterade kulturredaktörerna). Samma sak gällde för Liw Enqvists bok om sitt liv som strippa. Ingen kulturredaktion tog upp den, eftersom den förmedlade ”fel” bild. För att inte tala om att kulturredaktionen på DN så ”objektivt” låter en ideologisk motståndare recensera Susanne Dodilliets avhandling. I somras var det inte heller någon enda debattredaktion som släppte fram kritiken jag ville framföra mot regeringens aviserade slöseri med 210 miljoner kronor för bekämpning av sexköp och trafficking. Inte någon svensk tidning (eller nyhetsredaktion på TV) rapporterade heller om den nyzeeländska rapporten om ”Prostitution act”, trots att jag tipsade t ex DN, vilken rapport borde ha haft stort nyhetsvärde kontra den svenska sexköpslagen. Mot bakgrund av detta direkta journalistiska ”hygieniserande” av åsikter och fakta tillsände jag samtliga ”stora” debattredaktioner en text med titeln: ”Den svenska journalistkåren är en skam för demokratin” (finns att läsa här: http://www.oeisspeis.se/pdf/skam.pdf). Den enda tidning som svarade var SvD, med kommentaren: ”SvD Brännpunkt tackar nej. Och tar smäleken”. Självklart kan en redaktör raljera på detta vis, eftersom ”gammelmedia” fortfarande lever i föreställningen om att ingen ska bli varse att de sorterar bort ”fel” åsikter och alls inte bekänner sig till åsiktsfrihet – som man annars låter påskina att man gör. Det är också därför som jag menar att bloggvärlden och internet är mycket viktigare för nyhetsförmedling och det fria ordet än de ”riktiga” medierna (som Jan Guillou på allvar nämnde dem i TV för ett tag sedan). Det är ett obestridligt faktum, att journalisterna på de ”riktiga” medierna tar sig rätten att utöva ”åsiktshygien” och sålla bort sådant som de själva inte anser är lämpligt för ”vanliga” människor att få veta. Särskilt när det gäller sexualitet! Uppenbarligen anser större delen av journalistkåren att de, precis som t ex förespråkare för sexköpslagen eller de som anklagar män för att vara de våldsamma i förhållanden, är ”bättre vetande” som måste skydda de ”sanna” värdena mot kritisk granskning. Särskilt då det gäller relevant granskning, eftersom sådan skulle kunna få folk att fundera över om våra ”sanningar” verkligen är sanningar. Tänk om folk faktiskt skulle få klart för sig t ex hur överdrivna siffrorna kring trafficking eller den skadade horan är? Det kunde ju vara katastrofalt för dem som profiterar på att vara ”goda” i dessa frågor – och inte minst de journalister som enkelt kunnat framstå som ”det rättas” förkämpar utan att behöva anstränga sig för att ta reda på fakta, men bara rakt av köpa det som de ”goda” påstått. Hur djupt detta ”åsiktshygieniserande” går syns nu senast av den av tidningarna drivna webbsajten ”Newsmill”. Ett kort tag trodde jag naivt nog att man där hade en annan policy, eftersom de tog in min text om att moralisterna är farligare än porren, plus att jag faktiskt tilläts att bemöta Ecpats ovederhäftiga påhopp på mig. Men med anledning av debatten om bloggosfären kontra ”gammelmedia”, som man hade som ämne på Newsmill, skrev jag en text som kritiserade journalistkåren för dess ”åsiktshygieniserande” (finns här: http://www.oeisspeis.se/pdf/asiktshygienister.pdf) och menade att bloggosfären är ett mycket sundare medium än ”riktiga” media, just därför att moraliserande och normbevarande åsiktscensurerande inte är möjligt där – alla kan komma till tals. Men uppenbarligen får man inte kritisera journalistkåren, för den texten accepterades inte av redaktör Lagercrantz. Så djupt går alltså talet om ”objektivitet” och ”åsiktsfrihet”, att kritik mot journalistkåren inte får förekomma. Man undrar verkligen vad det är studenterna lär sig på journalisthögskolan. Tror någon att det är att värna det fria ordet? Och tror någon att en yrkeskår som mörkar kritik mot den själv klarar av att vara objektivt kritisk i andra frågor? Sannolikt kommer nu kommentarerna – om nu ens någon ”bättre vetande” eller ”högre stående” journalist nedlåter sig till att kommentera denna text av en enkel orecenserad historiker – bli att jag enbart är ute i eget syfte, för att jag skulle känna mig kränkt av att jag inte fick in min text. Det sättet att trivialisera och marginalisera dem som kritiserar företeelser är förvisso legio bland ”sanningens” och ”rättfärdighetens” förespråkare, istället för att bemöta vad som sägs. Men det kommer ändå inte att sudda ut det faktum att de ”riktiga” medierna, och den sig där försörjandes journalistkåren, är simpla åsiktshygienister. Den som bekänner sig till demokrati och åsiktsfrihet kan faktiskt idag inte respektera något enda svenskt ”riktigt” media – eller dess redaktörer.

En namninsamling, eller upprop, har startat för en allemansrätt på Internet. Initativtagaren är bloggaren Mårtensson.

Det här är ett initativ jag står helt bakom och är jätteglad att se. Så, vad innefattar eg. begreppet ‘allemansrätt på Internet‘?

Allemansrätten är en omistlig och viktig del av Svenskens rättigheter. Den ger möjlighet till att fritt röra sig i skog och mark så länge man inte skadar.

Nu är det hög tid att införa en intellektuell allemansrätt
Grundstenarna i den är:

• Att fritt kunna ta del av material och förfoga över det för privat bruk på Internet. Det är också allas rätt till information, kunskap, bildning och interaktivitet.
• Att fritt kunna röra sig i det virtuella rummet, Internet. Intellektuell och interaktiv rörelsefrihet
• Att fritt kunna vara och verka i det virtuella rummet, ha rätt till att inte ge sig tillkänna och att inte bli registrerad där av myndigheter är när man vistas där.
• Rätten till att få brevhemligheten respekterad oberoende av om den utnyttjas elektroniskt eller på papper.

Vi kräver att Sveriges Riksdag tar initiativ till att stifta en lag som ger Sveriges medborgare dessa rättigheter.

Namninsamling

Skriv på och sprid!

En namninsamling, eller upprop, har startat för en allemansrätt på Internet. Initativtagaren är bloggaren Mårtensson. Det här är ett initativ jag står helt bakom och är jätteglad att se. Så, vad innefattar eg. begreppet 'allemansrätt på Internet'? Allemansrätten är en omistlig och viktig del av Svenskens rättigheter. Den ger möjlighet till att fritt röra sig i skog och mark så länge man inte skadar. Nu är det hög tid att införa en intellektuell allemansrätt Grundstenarna i den är: Att fritt kunna ta del av material och förfoga över det för privat bruk på Internet. Det är också allas rätt till information, kunskap, bildning och interaktivitet. Att fritt kunna röra sig i det virtuella rummet, Internet. Intellektuell och interaktiv rörelsefrihet Att fritt kunna vara och verka i det virtuella rummet, ha rätt till att inte ge sig tillkänna och att inte bli registrerad där av myndigheter är när man vistas där. Rätten till att få brevhemligheten respekterad oberoende av om den utnyttjas elektroniskt eller på papper. Vi kräver att Sveriges Riksdag tar initiativ till att stifta en lag som ger Sveriges medborgare dessa rättigheter. Namninsamling Skriv på och sprid!

Att byxmyndighetsåldern är en förlegad kvarleva från 1800-talet, som för länge sedan borde ha reviderats och sänkts, är för mig en självklarhet. När den på 1800talet instiftades var det för att “skydda flickor från otukt”, vid 15 års ålder blev de flesta könsmogna och därför var det en logisk gräns.

Idag är den utvecklingen igång redan vid 11 års ålder för de flesta. Det beror på att vi helt enkelt inte längre lever med så usla förhållanden att kroppens utveckling försenas (om man inte pga självsvält el dyl fördröjer puberteten). Vid 13 års ålder är man alltså fullständigt kapabel att både ha sex, bli gravid och föda barn. Åtminstone vad naturen anbelangar. Vår kulturs förmanande är en helt annan femma, grundat på kristen sexualfientlig moralism och en feminism som gått totalt överstyr där den som väljer att leva på annat sätt en det feministiska prästerskapet predikar, effektivt stigmatiseras och motarbetas av samhället.

Tro nu inte att jag förordar att 13åringar ska skaffa barn. Faktum är att med tanke på hur de folk i allmänhet är begåvade borde de flesta aldrig skaffa barn. Men att lagstifta tvärtemot biologiska fakta är inte bara dumdristigt, det är lönlöst och för den enskilde individen mycket möjligt också destruktivt.

USA har bevisligen en kultur där lärarinnor frekvent knullar med sina omyndiga elever. Jag vet inte hur många gånger det rapporterats i media de senaste åren om diverse olika lärare som haft sex med sina yngre manliga studenter. Nu har en ny sådan nyhet rapporterats, men den här gången rör det sig om två (!) lärarinnor och en manlig elev som  haft sex. Pojken ifråga är 13 år.

Det är inte eleverna som klagar och som polisanmäler. Såvitt jag vet har det inte skett i något av fallen. Visst kan en 13åring av praktiska skäl ha svårt att genomföra en anmälan, men det jag syftar på är givetvis huruvida eleven själv uppfattar att han blivit utsatt för ett övergrepp.

Om inte eleven känner sig utnyttjad eller utsatt för övergrepp så kan det rimligen inte finnas något offer och då ska inte heller något brott anses begånget. Det torde vara en given självklarhet att inte straffa människor för beteenden som inte orsakat skada utan t o m varit positiva för de inblandade. Att därtill kalla det för våldtäkt, är ett hån och ett slag i ansiktet mot verkliga offer för våldtäkter.

Varför man ska anses behöva vara femton (eller 18 som på vissa håll i USA) för att ha självbestämmanderätt över sin egen kropp sexuellt är för mig ett mysterium.  Sexdriften är då igång sedan länge, många ungdomar har sex långt innan sin 15årsdag! Att försöka stävja detta genom lagstiftning måste vara mer döfött än till och med förbudet mot fildelning. Ålder är inte på något sätt en hint om huruvida sexet var bra, utan utnyttjande eller på alla sätt positivt, vilket många verkar besatta att tro. Handlar det måhända mer om personligt äckel än förnuft och logik?

Jag skulle tvärtom argumentera att yngre personer är sämre på att agera rationellt, med eftertanke och med hänsyn till andra människors behov och önskemål, generellt. Så, det bästa, om man bortser från äckelfaktorn, rent sakligt torde vara att ha sex med en äldre person som ansvarsfullt ser till att kompensera för den yngre individens bristande förmågor på samma områden.

Men det viktigaste måste ändå vara att lagstiftningen straffar människor som inte skadat någon och inte gjort något fel rent objektivt eller subjektivt, därför att en närmast religiös princip finns instiftad i lag. “Du skall icke idka sex före femton års ålder!”. Det är en idiotlag och den borde reformeras (det har jag tyckt sen jag själv var femton).

Att byxmyndighetsåldern är en förlegad kvarleva från 1800-talet, som för länge sedan borde ha reviderats och sänkts, är för mig en självklarhet. När den på 1800talet instiftades var det för att "skydda flickor från otukt", vid 15 års ålder blev de flesta könsmogna och därför var det en logisk gräns. Idag är den utvecklingen igång redan vid 11 års ålder för de flesta. Det beror på att vi helt enkelt inte längre lever med så usla förhållanden att kroppens utveckling försenas (om man inte pga självsvält el dyl fördröjer puberteten). Vid 13 års ålder är man alltså fullständigt kapabel att både ha sex, bli gravid och föda barn. Åtminstone vad naturen anbelangar. Vår kulturs förmanande är en helt annan femma, grundat på kristen sexualfientlig moralism och en feminism som gått totalt överstyr där den som väljer att leva på annat sätt en det feministiska prästerskapet predikar, effektivt stigmatiseras och motarbetas av samhället. Tro nu inte att jag förordar att 13åringar ska skaffa barn. Faktum är att med tanke på hur de folk i allmänhet är begåvade borde de flesta aldrig skaffa barn. Men att lagstifta tvärtemot biologiska fakta är inte bara dumdristigt, det är lönlöst och för den enskilde individen mycket möjligt också destruktivt. USA har bevisligen en kultur där lärarinnor frekvent knullar med sina omyndiga elever. Jag vet inte hur många gånger det rapporterats i media de senaste åren om diverse olika lärare som haft sex med sina yngre manliga studenter. Nu har en ny sådan nyhet rapporterats, men den här gången rör det sig om två (!) lärarinnor och en manlig elev som  haft sex. Pojken ifråga är 13 år. Det är inte eleverna som klagar och som polisanmäler. Såvitt jag vet har det inte skett i något av fallen. Visst kan en 13åring av praktiska skäl ha svårt att genomföra en anmälan, men det jag syftar på är givetvis huruvida eleven själv uppfattar att han blivit utsatt för ett övergrepp. Om inte eleven känner sig utnyttjad eller utsatt för övergrepp så kan det rimligen inte finnas något offer och då ska inte heller något brott anses begånget. Det torde vara en given självklarhet att inte straffa människor för beteenden som inte orsakat skada utan t o m varit positiva för de inblandade. Att därtill kalla det för våldtäkt, är ett hån och ett slag i ansiktet mot verkliga offer för våldtäkter. Varför man ska anses behöva vara femton (eller 18 som på vissa håll i USA) för att ha självbestämmanderätt över sin egen kropp sexuellt är för mig ett mysterium.  Sexdriften är då igång sedan länge, många ungdomar har sex långt innan sin 15årsdag! Att försöka stävja detta genom lagstiftning måste vara mer döfött än till och med förbudet mot fildelning. Ålder är inte på något sätt en hint om huruvida sexet var bra, utan utnyttjande eller på alla sätt positivt, vilket många verkar besatta att tro. Handlar det måhända mer om personligt äckel än förnuft och logik? Jag skulle tvärtom argumentera att yngre personer är sämre på att agera rationellt, med eftertanke och med hänsyn till andra människors behov och önskemål, generellt. Så, det bästa, om man bortser från äckelfaktorn, rent sakligt torde vara att ha sex med en äldre person som ansvarsfullt ser till att kompensera för den yngre individens bristande förmågor på samma områden. Men det viktigaste måste ändå vara att lagstiftningen straffar människor som inte skadat någon och inte gjort något fel rent objektivt eller subjektivt, därför att en närmast religiös princip finns instiftad i lag. "Du skall icke idka sex före femton års ålder!". Det är en idiotlag och den borde reformeras (det har jag tyckt sen jag själv var femton).

En nioårig flicka i Brazilien våldtogs av sin styvfar. Det föll sig så oturligt att flickan blev gravid, med tvillingar. Eftersom läkarna ansåg att hon inte skulle överleva en graviditet och födsel av tvillingarna, aborterade man dem, efter att mamman godkänt ingreppet.

- Guds lag står över alla mänskliga lagar. Så när en mänsklig lag… strider mot Guds lag, saknar den mänskliga lagen värde, förklarade biskop José Cardoso Sobrinho.
Styvfadern, som våldtog flickan, har däremot fått kyrkans förlåtelse och riskerar inte bannlysning.

Expressen

Det sägs att det krävs religion för att få goda människor att begå onda handlingar och jag tycker ovanstående är ett utmärkt exempel på detta och på varför vidskeplighet som ideal är ett hot mot såväl individen som samhället.

Bibeln säger uttryckligen att Guds lag står över människans.

Men detta handlar inte bara om vidskeplighet, utan också om kollektivism. När kollektivets principer står över individen, då kan individen offras för det som är “rätt”. Vi ser exempel på det i alla former av kollektivistisk ideologi och religion.

Här är principen i kollektivet att ‘det är fel att döda’. Därför ska naturen ha sin gång, eller ‘Guds vilja’ om man så vill och den våldtagna flickan [individen] ska offras och dö, medan mannen som våldtog henne får förlåtelse när han ber om den. Det sista sker, eftersom kollektivets princip om förlåtelse för synd måste gälla oavsett omständigheter.

Man får vara tacksam att inte ‘Guds lag’ är människans lag i Brasilien. Förhoppningsvis döms styvfadern för det avskyvärda brott han begått, för våldtäkt av barn och för vållande till annans död om inte flickan får abort och livet räddas på henne.

Ändå finns det gott om religiösa dumhuvuden som vill se Guds lag instiftad som mänsklig lag. Faktiskt lovar Bibeln att Jesus ska komma tillbaka, förena världen i ett stort rike med säte i Jerusalem, där Guds lag är människans lag. Låter detta som något att se fram emot, om man köper det absurda resonemanget som sant?

I väntan på Jesus återkomst engagerar sig kristna politiskt för att driva igenom sin vidskepliga, kollektivistiska moral redan idag. De vill förbjuda abort, med ovanstående exempel som rimlig följd – deras svar är “Må Guds vilja ske!”. Kollektivet före individen.

Vidskeplighet kan bara överleva i frånvaro av kunskap, eller pga sinnessjukdom och en oförmåga att ta till sig rationella resonemang, själva definitionen av vaneföreställning.

Därför ska organiserad religion aldrig accepteras. Aldrig ses som gott eller som fint och trevligt. Idealen som förespråkas av dessa organisationer är värre än kommunismen, värre än nazismen, ja sannolikt det värsta av idéer som drabbat mänskligheten. Det hyllar ett ideal av blind tro på en överhet som inte bryr sig om konsekvenserna. Det spelar ingen roll om vansinnet stavas kristendom eller islam – det är ett hot mot det fria samhället i alla former.

En nioårig flicka i Brazilien våldtogs av sin styvfar. Det föll sig så oturligt att flickan blev gravid, med tvillingar. Eftersom läkarna ansåg att hon inte skulle överleva en graviditet och födsel av tvillingarna, aborterade man dem, efter att mamman godkänt ingreppet. - Guds lag står över alla mänskliga lagar. Så när en mänsklig lag... strider mot Guds lag, saknar den mänskliga lagen värde, förklarade biskop José Cardoso Sobrinho. Styvfadern, som våldtog flickan, har däremot fått kyrkans förlåtelse och riskerar inte bannlysning. Expressen Det sägs att det krävs religion för att få goda människor att begå onda handlingar och jag tycker ovanstående är ett utmärkt exempel på detta och på varför vidskeplighet som ideal är ett hot mot såväl individen som samhället. Bibeln säger uttryckligen att Guds lag står över människans. Men detta handlar inte bara om vidskeplighet, utan också om kollektivism. När kollektivets principer står över individen, då kan individen offras för det som är "rätt". Vi ser exempel på det i alla former av kollektivistisk ideologi och religion. Här är principen i kollektivet att 'det är fel att döda'. Därför ska naturen ha sin gång, eller 'Guds vilja' om man så vill och den våldtagna flickan [individen] ska offras och dö, medan mannen som våldtog henne får förlåtelse när han ber om den. Det sista sker, eftersom kollektivets princip om förlåtelse för synd måste gälla oavsett omständigheter. Man får vara tacksam att inte 'Guds lag' är människans lag i Brasilien. Förhoppningsvis döms styvfadern för det avskyvärda brott han begått, för våldtäkt av barn och för vållande till annans död om inte flickan får abort och livet räddas på henne. Ändå finns det gott om religiösa dumhuvuden som vill se Guds lag instiftad som mänsklig lag. Faktiskt lovar Bibeln att Jesus ska komma tillbaka, förena världen i ett stort rike med säte i Jerusalem, där Guds lag är människans lag. Låter detta som något att se fram emot, om man köper det absurda resonemanget som sant? I väntan på Jesus återkomst engagerar sig kristna politiskt för att driva igenom sin vidskepliga, kollektivistiska moral redan idag. De vill förbjuda abort, med ovanstående exempel som rimlig följd - deras svar är "Må Guds vilja ske!". Kollektivet före individen. Vidskeplighet kan bara överleva i frånvaro av kunskap, eller pga sinnessjukdom och en oförmåga att ta till sig rationella resonemang, själva definitionen av vaneföreställning. Därför ska organiserad religion aldrig accepteras. Aldrig ses som gott eller som fint och trevligt. Idealen som förespråkas av dessa organisationer är värre än kommunismen, värre än nazismen, ja sannolikt det värsta av idéer som drabbat mänskligheten. Det hyllar ett ideal av blind tro på en överhet som inte bryr sig om konsekvenserna. Det spelar ingen roll om vansinnet stavas kristendom eller islam - det är ett hot mot det fria samhället i alla former.

Kvinnor som använder sitt utseende för att tjäna pengar ska skämmas. Det är något få män kan göra (de säljer inte lika bra som snygga tjejer), därför ska inte heller kvinnor göra det. Vi måste bli som männen för att få respekt! De som ändå försöker ska horstämplas och stigmatiseras så de rättar in sig i ledet. Ha inte mage att vara stolt för hur du ser ut kvinna! Du är nämligen ett offer, även när du tjänar på ditt utseende. Sådana kvinnliga yrken ska helst förbjudas, eftersom alla kvinnor som är för fula för att försörja sig på det sättet – liksom de flesta män – annars blir kränkta. Det ‘sexualiserar’ samhället och det vill vi ju inte. Sex hör hemma i sängkammaren!

Ja, ungefär så måste feministerna resonera. Feministerna och de som anställde Kija Habibzadeh i Malmö. Hon var nämligen modell och liksom modeller gjort i alla tider poserade hon ibland naken. Det var oanständigt och omoraliskt, menade vissa föräldrar som klagade och fick henne uppsagd. Sexualfobin och förtryckandet av kvinnans sexualitet segrar igen! Vet din plats som offer kvinna!

– Vi är noga när vi väljer våra fritidsledare, tar utdrag ur polisregistret och sådant. Våra anställda ska vara ett gott föredöme. Vi har ett ansvar inför föräldrarna att skydda barnen. Men hennes agerande rimmade inte in med det, därför går vi inte vidare med anställningen.

Fritidsgårdens föreståndare, Lena Ericson

- Metro

Så hur är man som kvinna och modell inte ett gott föredöme? Genom att visa upp sin vackra kropp naken? Genom att göra pengar på sitt utseende? Exakt vad är det som inte är ett föredöme i att vara modell eg.? Det skulle jag vilja att Lena Ericson svarade på.

Och vilka signaler sänder eg. föräldrarna och föreståndaren för fritidsgården till barnen? Att man ska skämmas för att man gör pengar på sitt yttre? Att det är fel att vara vacker och utnyttja det till sin fördel? Att man som kvinna aldrig ska spela på sin sexualitet för att få fördelar i livet?

Kan det vara så att föreståndaren Lena Ericson tillhör samlingen av kvinnor som förtrycker andra kvinnor som inte formar sig efter den kristna sexmoralen?

Jag har en transsexuell vän. Hon blev en gång misshandlad av ett gäng nazister. Hon slog tillbaka och bröt fingret av en av skinnskallarna. För det åtalades hon för misshandel. Åklagaren menade att våldet var framprovocerat och därför var det inte fråga om självförsvar, detta eftersom hon hållt hand med sin flickvän. Åklagaren var kvinna.

Kvinnans jämställdhet hotas inte av män. Den hotas av kvinnor som vill ta ifrån henne hennes valfrihet. Sveriges feminism handlar inte om fria val, utan om att de maktkåta feministerna vill tvinga igenom sina val på befolkningen. Den kvinna som inte håller med dem förstår helt enkelt inte sitt eget bästa. På så vis omyndigförklarar man alla de kvinnor som inte delar t.ex. deras kristna moral i frågor om sexualitet.

Det är därför sexköpslagen ser ut som den gör. Det är därför ingen prostituerad i Sverige får någon som helst hjälp, om de inte först lovar att ta avstånd från sexsäljandet. Svär trohet till statsfeminismen! Det är därför kvinnor som gör pengar på sitt utseende ses som om de går fiendens ärenden och är opassande förebilder. Kvinnans sexualitet ska hämmas. Den som använder sin sexuella makt ska bespottas och stigmatiseras.

En man som är modell skulle ingen drömma om att anklaga på samma sätt. Han är inget offer. En man som säljer sex skulle ingen drömma om att anklaga på samma sätt. Han är inget offer. Kvinnan är alltid ett offer. Alltid omyndig. Alltid beroende av staten och feminister för hon förmår inte ta hand om sig själv och ta ansvar för sina egna val. Hon väljer inte ens, enligt somliga. Hon förstår inte sitt eget bästa.

Är du trött på att ses som omyndig av feminister? Jag är.

Svensk feminism är vidrig.

Mer: Kijas upprörande website

*och liberaler som vill ha jämnställdhet också mellan könen men envisas med att kalla sig feminister behöver förstås inte ta åt sig alls av ovanstående text som helt riktar sig mot statskramande “radikalfeminister”

Kvinnor som använder sitt utseende för att tjäna pengar ska skämmas. Det är något få män kan göra (de säljer inte lika bra som snygga tjejer), därför ska inte heller kvinnor göra det. Vi måste bli som männen för att få respekt! De som ändå försöker ska horstämplas och stigmatiseras så de rättar in sig i ledet. Ha inte mage att vara stolt för hur du ser ut kvinna! Du är nämligen ett offer, även när du tjänar på ditt utseende. Sådana kvinnliga yrken ska helst förbjudas, eftersom alla kvinnor som är för fula för att försörja sig på det sättet - liksom de flesta män - annars blir kränkta. Det 'sexualiserar' samhället och det vill vi ju inte. Sex hör hemma i sängkammaren! Ja, ungefär så måste feministerna resonera. Feministerna och de som anställde Kija Habibzadeh i Malmö. Hon var nämligen modell och liksom modeller gjort i alla tider poserade hon ibland naken. Det var oanständigt och omoraliskt, menade vissa föräldrar som klagade och fick henne uppsagd. Sexualfobin och förtryckandet av kvinnans sexualitet segrar igen! Vet din plats som offer kvinna! – Vi är noga när vi väljer våra fritidsledare, tar utdrag ur polisregistret och sådant. Våra anställda ska vara ett gott föredöme. Vi har ett ansvar inför föräldrarna att skydda barnen. Men hennes agerande rimmade inte in med det, därför går vi inte vidare med anställningen. Fritidsgårdens föreståndare, Lena Ericson - Metro Så hur är man som kvinna och modell inte ett gott föredöme? Genom att visa upp sin vackra kropp naken? Genom att göra pengar på sitt utseende? Exakt vad är det som inte är ett föredöme i att vara modell eg.? Det skulle jag vilja att Lena Ericson svarade på. Och vilka signaler sänder eg. föräldrarna och föreståndaren för fritidsgården till barnen? Att man ska skämmas för att man gör pengar på sitt yttre? Att det är fel att vara vacker och utnyttja det till sin fördel? Att man som kvinna aldrig ska spela på sin sexualitet för att få fördelar i livet? Kan det vara så att föreståndaren Lena Ericson tillhör samlingen av kvinnor som förtrycker andra kvinnor som inte formar sig efter den kristna sexmoralen? Jag har en transsexuell vän. Hon blev en gång misshandlad av ett gäng nazister. Hon slog tillbaka och bröt fingret av en av skinnskallarna. För det åtalades hon för misshandel. Åklagaren menade att våldet var framprovocerat och därför var det inte fråga om självförsvar, detta eftersom hon hållt hand med sin flickvän. Åklagaren var kvinna. Kvinnans jämställdhet hotas inte av män. Den hotas av kvinnor som vill ta ifrån henne hennes valfrihet. Sveriges feminism handlar inte om fria val, utan om att de maktkåta feministerna vill tvinga igenom sina val på befolkningen. Den kvinna som inte håller med dem förstår helt enkelt inte sitt eget bästa. På så vis omyndigförklarar man alla de kvinnor som inte delar t.ex. deras kristna moral i frågor om sexualitet. Det är därför sexköpslagen ser ut som den gör. Det är därför ingen prostituerad i Sverige får någon som helst hjälp, om de inte först lovar att ta avstånd från sexsäljandet. Svär trohet till statsfeminismen! Det är därför kvinnor som gör pengar på sitt utseende ses som om de går fiendens ärenden och är opassande förebilder. Kvinnans sexualitet ska hämmas. Den som använder sin sexuella makt ska bespottas och stigmatiseras. En man som är modell skulle ingen drömma om att anklaga på samma sätt. Han är inget offer. En man som säljer sex skulle ingen drömma om att anklaga på samma sätt. Han är inget offer. Kvinnan är alltid ett offer. Alltid omyndig. Alltid beroende av staten och feminister för hon förmår inte ta hand om sig själv och ta ansvar för sina egna val. Hon väljer inte ens, enligt somliga. Hon förstår inte sitt eget bästa. Är du trött på att ses som omyndig av feminister? Jag är. Svensk feminism är vidrig. Mer: Kijas upprörande website *och liberaler som vill ha jämnställdhet också mellan könen men envisas med att kalla sig feminister behöver förstås inte ta åt sig alls av ovanstående text som helt riktar sig mot statskramande "radikalfeminister"

Det har dykt upp många vansinniga, integritetskränkande lagförslag på sista tiden. Ja, utvecklingen går inte alls i rätt riktning. Jag läste att i Storbritannien ville nån vansinnig politiker ha en lag av den sortens gummi-natur att vilken sparad information som helst skulle få användas i vilket syfte som helst! Praktiskt va? Staten gör hur fan den vill helt enkelt. Ja, fanns det lag så vore det ju iaf övertydligt och ingen kan förneka att staten missbrukar sin makt över medborgarna.

“In a free society the state fears its citizens, in a totalitarian society the citizens fear the state.”

Visste du t.ex. att anledningen till att andra tillägget i grundlagen i USA, allas rätt att bära vapen, ursprungligen kommer ifrån idéen om att medborgarna med väpnat våld skulle kunna göra uppror och avsätta en korrupt regering?

I Sverige har vi inte den möjligheten. Eftersom jag inte hör till dem som tror på våld, så får jag väl vara delvis tacksam. Vi har en ordning där det är “demokratiska” val som gäller. Jag skriver det inom citationstecken, eftersom det vi har inte är demokrati. Demokrati betyder folkstyre. Vi har “representativ” demokrati. Du väljer din despot.

Politikerklassen är korrupt. De känner sig hotade av Internet som ger mer makt och inflytande till medborgarna och mindre makt och inflytande till etablissemanget. Det går inte längre lika enkelt att hålla varann om ryggen. Internet är ett hot som måste desarmeras, känner allt för många politiker. Och när dörren väl är på glänt för informationsinskränkningar, ja då finns inte längre någon principiell gräns för vad som kan inskränkas.

Jag är emot all form av Internetcensur. Även om det finns mycket obehagligt som jag gärna skulle se att ingen lade ut på nätet, så skrämmer mig censuren hundra gånger mer än någon barnporr, bombrecept, politisk och fundamentalistisk propaganda.

Den nya välfärden, har kommit ut med en video om Internetcensur, eller ‘filtrering’ som det så fint kallas. Censur är vad det är.

Annat läsvärt: Opassande,

Det har dykt upp många vansinniga, integritetskränkande lagförslag på sista tiden. Ja, utvecklingen går inte alls i rätt riktning. Jag läste att i Storbritannien ville nån vansinnig politiker ha en lag av den sortens gummi-natur att vilken sparad information som helst skulle få användas i vilket syfte som helst! Praktiskt va? Staten gör hur fan den vill helt enkelt. Ja, fanns det lag så vore det ju iaf övertydligt och ingen kan förneka att staten missbrukar sin makt över medborgarna. "In a free society the state fears its citizens, in a totalitarian society the citizens fear the state." Visste du t.ex. att anledningen till att andra tillägget i grundlagen i USA, allas rätt att bära vapen, ursprungligen kommer ifrån idéen om att medborgarna med väpnat våld skulle kunna göra uppror och avsätta en korrupt regering? I Sverige har vi inte den möjligheten. Eftersom jag inte hör till dem som tror på våld, så får jag väl vara delvis tacksam. Vi har en ordning där det är "demokratiska" val som gäller. Jag skriver det inom citationstecken, eftersom det vi har inte är demokrati. Demokrati betyder folkstyre. Vi har "representativ" demokrati. Du väljer din despot. Politikerklassen är korrupt. De känner sig hotade av Internet som ger mer makt och inflytande till medborgarna och mindre makt och inflytande till etablissemanget. Det går inte längre lika enkelt att hålla varann om ryggen. Internet är ett hot som måste desarmeras, känner allt för många politiker. Och när dörren väl är på glänt för informationsinskränkningar, ja då finns inte längre någon principiell gräns för vad som kan inskränkas. Jag är emot all form av Internetcensur. Även om det finns mycket obehagligt som jag gärna skulle se att ingen lade ut på nätet, så skrämmer mig censuren hundra gånger mer än någon barnporr, bombrecept, politisk och fundamentalistisk propaganda. Den nya välfärden, har kommit ut med en video om Internetcensur, eller 'filtrering' som det så fint kallas. Censur är vad det är. Annat läsvärt: Opassande,