Reinfelds son stödjer TPB

Det tar emot lite, att skriva det här och jag har tänkt fram och tillbaka och bestämt mig för att poängen ändå är viktig och att det finns en så pass seriös grund att det är värt ev. obehag för inblandade personer att ta upp det här.

Reinfeldt lovade – lite panikartat i valet 2006 – att; ‘inte jaga en hel generation fildelare’. Han och många andra politiker fick bråttom att intyga att de inte var emot fildelning. Fildelning kunde inte få lov att bli en valfråga. Det snabbaste sättet att desarmera det hotet var att intyga att man minsann stod på ungdomarnas sida.

Nu har det gått tre år. FRA, IPRED häromdagen och värre saker är på gång, så som det hemliga ACTA-avtalet och teledatalagringen. Vi har inte en allians som bryr sig om integritet för landets medborgare. Det mest aktuella spektaklet är väl rättegången mot The Pirate Bay.

Men Reinfeldt är inte bara politiker, partiledare och statsminister – han är också pappa.

Med tre barn, varav den äldste Gustaf Reinfeldt (15, födelseåret på Facebook stämmer inte) uppenbarligen inte helt sympatiserar med sin far kring fildelningsfrågan – får man förmoda:

reinfeldt02 Reinfelds son stödjer TPB

"Free The Pirate Bay" - Skärmdump av Facebookpiraten

Han har nämligen, den 22 februari 2009 gått med i protestgruppen “Free The Pirate Bay” på Facebook.

garmed01 Reinfelds son stödjer TPB

Gustaf går med, den 22 Februari - Skärmdump av Facebookpiraten

Att Gustaf som är 15 förstår att lagstiftningen som hans pappa står bakom och som nu ska fälla TPB är totalt vansinnig, ter sig därmed uppenbar. Det är inte något konstigt. Gustaf är med i MUF som är uttalat fildelningspositiva. Att pappa Reinfeldt inte förstår detta, beror sannolikt på att han själv inte är uppvuxen med den digitala kulturen som en daglig självklarhet.

Reinfeldt borde konsultera sin äldste son mer i den här frågan. Om Gustaf lider brist på argument får han gärna kika in på Piratpartiets forum, där jag är absolut övertygad om att han är varmt välkommen! Han kan också hänvisa till den enastående Roger Wallis som vi igår hörde totalt massakrera åklagarsidans tidigare påståenden om ekonomisk skada till följd av fildelning i rättegången mot The Pirate Bay.

Bild: Fredrik med sina sönerKommer upphovsmän i o m IPRED göra husrannsakan i Sagerska palatset?

Blomberget i media

Media skriver om blomberget som växer hemma hos makarna Wallis.

Och fler kommer säkert dyka upp!

Live: TPB | Dag 8 #8 – Sunde demonstrerar .torrent

- Kompletterande förhör med Peter Sunde

Sunde: Jag vill gärna tydliggöra hur bittorrenttekniken fungerar, så vi sammanställde denna film under gårdagen.

*Filmen spelas

Sunde: Det första vi gör är att installera en bittorrentklient. Vi använder Google för att hitta Azureus som numer heter Vuze. En vanlig klient. Vi installerar den på vår egen dator. Sedan vill vi dela ut ett verk, då måste man skapa torrentfilen. För att göra en torrentfil bör man lägga till trackers. Då behöver vi en lista, så för att hitta det och vara säkra på att den kommer fungera så väljer vi ett flertal trackers som vi hittar när vi letar efter en lista. Det finns hundratals, det är lätt hitta via Google. Vi väljer ut några vi tycker verkar va bra och lägger till dem i torrentprogrammet.

Klipp och klistra. Så har vi en lista över trackers, det går använda vilka som helst som man googlar efter. Vi måste också välja verket. Vi väljer en bok som precis kommit ut som heter mAkt, broccoli and kopimi. Att sprida torrentfilen är det som är intressant, vi gör det via t.ex. epost. Man loggar in och lägger till torrentfilen vi skapat och skickar till familjen, någon på jobbet och klassen och skriver “det här är vår nya bok”, sen skickar vi iväg eposten.

Fungerande länk: http://thepiratebay.org/torrent/4738747/mackt.broccoli-kopimi

Sunde: Man kan också skicka chatprogram. MSN Messenger är ett av de största med ett par hundra miljoner användare. Man drar torrentfilen till kontakten man vill skicka till, sedan ett liknande program som heter Skype som man kan använda för att prata med. Man väljer fil, och skickar till sin kontakt.

Här använder vi WordPress, ett av de vanligaste bloggeverktygen på Internet. Titeln och även torrentfilen. Såhär ser det ut när den är postad.

Man kan också ladda upp den t.ex. på Pirate bay. Vi är redan inloggade, det har vi sett så många gånger. Vi går in på upload, väljer torrentfilen. Skriver in namn och en beskrivning. Vi har skojat och skrivit något helt annat, bara för att visa att det är helt upp till den som laddar upp att skriva en beskrivning.

Sen går man in på en annan dator, eller samma dator om man vill, och laddar hem torrentfilen. Vi öppnar den i en klient. Men verket är inte tillgängligt, det kommer ingenting. Det är en viktig poäng. För att göra detta måste man låta den som har orginalverket, starta sin bittorrentklient och välja torrentifilen och trycka på ‘starta’, så den ska bli tillgänglig för allmänheten. Det kan ske när som helst, det behöver inte ligga en fil på TPB. Det kan ske tre månader innan torrentfilen finns på internet och tre månader efter.

- Åklagare Roswall har ingen fråga.

Live: TPB | Dag 8 #7 – Kompletterande förhör Neij

- Diskussion huruvida filmen Sunde vill visa ska räknas som bevismaterial eller något annat

Sunde vill visa att om en torrentfil finns tillgänglig, så innebär det inte att verket är tillgängligt.

Althin förklarar: “Namnet kan va fel, länken kanske inte stämmer längre.”

Danowsky: “Därför åtalet innehåller 34 konkreta verk.”

Lundströms advokat förklarar: “Filmen illustrerar på ett tydligt sätt, att den som laddar upp en torrentfil kan sprida den på många platser på Internet, exakt samma kopia. Därför gör vi invändningen att inget a de 34 påstådda huvudbrotten i form av överföring till allmänheten genom uppladdning till TPB utgör huvudbrott. Brotten kan va slutförda före uppladdningen på TPB. Tillgängliggörandet kan ha skett innan åklagarens påstådda tidpunkt. Då har inte åklagaren styrkt något huvudbrott.”

Althin: Den tilltalade måste få chansen att försvara sig.

*Åklagaren tycker filmen ska visas.

*Sunde ska kommentera filmen.

- Fredrik Neij, kompletterande förhör om att det är TPBs tracker som använts.

Fredrik: “På sid 923 står att det finns 13 torrents utan trackers annat än prq.to, eller thepiratebay.org, enligt screenshots från polisen finns en hel lista med trackers som inte är specificerade hos SKL. Det betyder att SKLs rapport är felaktig, den har inte tagit med alla trackers, bara primära trackers. Det finns här bevis på sekundära trackers, som inte finns med i rapporten.”

Åklagaren: “Så kan det mycket väl va.”

*Fem min pause när Sunde kopplar in projektorn.

Live: TPB | Dag 8 #6 – Roger Wallis avslut

Forts förhör med Roger Wallis

- Pontén förhör

Pontén: Vi fick inte fram ett komplett CV på dig, på institutionen svarar man att du är gästprofessor.

Wallis: Vet du hur man använder Google? Där får man fram ett CV till mig.

Pontén: Fanns det fler sökande?

Wallis: Jag gick igenom samma urvalsmetod som alla professorer på KTH. Tre professorer, två internationella experter som tyckte jag skulle ha det här. Fanns det fler? Jag vet inte.

Pontén: Vilka undersökningar finns som är relevanta för svenska förhållanden?

Wallis: Om vad? Vilken fråga?

Pontén: Hur det drabbar industrin?

Wallis: Hur det påverkar industrin; det finns många, vår egen ‘Music Lessons’, SOM-undersökningen, Lunds universitet – de hade studerat IPRED och skivindustrin. De viktigaste gällande film är universitetet i Gbg.

Det blir en mer upprörd diskussion och Wallis säger: “Vill du ha [svar] om Spoofing, där du och dina kollegor stoppat falska filer på nätet? Det har jag-…”

Wallis svarar också att han tycker undersökningen är trovärdig. Det mesta kan ses som trovärdigt så länge man inte påstår att det finns klara korrelationer. “..det har varit problemet med många av dem som jag förstår ni nämnde igår.”

Pontén: Jag har tittat på din undersökning Music Lessons?

Wallis: Vi var ett helt lag som jobbade.

Pontén: Du ansvarar för policyavdelningen?

Wallis: Jag har svarat på den redan, jag tycker inte jag behöver svara igen. Nej, vi var ett lag.

Pontén: Konsumentbeteendet är utrett av nån annan?

Wallis: Vi jobbade tillsammans, det var ett teamwork.

Henrik Pontén tar därpå fram en bild med statistik och visar att 4% säger att de efter fildelning köper mer, 4% säger att de köper mycket mer, medan 6% säger att de köper mindre och 13% att de köper ‘mycket mindre’. Wallis bemöter det med att siffrorna är från 2006-2007 och att han sätter större tillförlitlighet till de nyare studierna från SOM-institutet.

Pontén: Det är 18% som köper mindre, 8% som köper mer?

Wallis: Detta var tidigare, då insåg man inte det var olika grupper.

*Förvirring råder kring vilka papper som tas fram som hör till vad. Pontén vill att Wallis kommenterar slutsatser ifrån en powerpointpresentation.

Pontén: Du måste känna igen de slutsatser du dragit?

Wallis: Får jag titta igenom hela powerpointen?

Pontén: ‘Music lessons, results from report’ står det?

Wallis: Det är från när vi jobbade, de motsvarar inte våra slutsatser, jag anser att det har ingen relevans.

Pontén: Så inga slutsatser du drog här har nån relevans?

Wallis: Jag står för slutsatsen i den färdiga rapporten – vi har ändrat under arbetets gång. Rapporten blev klar 2007-2008, efter utvärdering i Bryssel.

*Pontén tar fram en ny rapport

‘Olof lindal, okt 2006, filesharing in an indignant world’, läser Pontén ur. 56% svarar att de köper lika mycket, 10% svarar ‘mer’, 13% svarar ‘mindre’. Wallis svarar att det är möjligt men att den ev. sagda minskningen inte kan kopplas till minskad försäljning i industrin. Pontén undrar varför och åter igen får Wallis förklara sig:

Wallis: Dom laddar ner, köper konsertbiljetter ist.. Det är där man har den enorma överföringen av pengar. Det här är en tidig studie, frågorna blir lätt feltydda.

Pontén: Om folk laddar ner och går på konsert, vad hjälper det?

Wallis: Fildelning funkar som marknadsföring; skivbolag lägger ut och det får fler att gå på konserter och skivbolaget får royalties från konserter.

Pontén: Hur hjälper det rättighetshavaren?

Wallis: Jag gjorde den uträkningen i morse; stimpengar och konsertpengar ger mer pengar till rättighetshavaren. Vi kreativa människor – jag antar det är det upphovsrätten ska stödja främst – visar en enorm ökning. CD-fabriker kan gå sämre, men det är teknisk förändring. Små skivbolag lever väl med Internet, de som från början har en fungerande affärsmodell. De stora börjar äntligen anamma dem, det syns i deras bokslut.

Wallis förlarar att han läst studier från SOM-institutet, inte allt som givits ut, men det som handlat om relationen mellan fildelning och biobesök. Pontén undrar om studien han hänvisar till gör skillnad på legal och illegal fildelning, det svarar Wallis att den inte gör;

Wallis: Nej, men ni påstår att största felen är illegal, då är det väl en ointressant fråga.

*tjafs om vem som ska fråga vem

Det blir också en diskussion vad man menar med ‘film’ i undersökningen. Pontén undrar om det kan vara klipp från YouTube, Wallis menar att det kan handla om vad som helst, korta klipp, filmer, men inte biobesök.

Wallis menar också att nedladdning är ett resultat av industrins försök att kontrollera distributionen och fördröja i vissa regioner, det skapar frustration. Pontén avbryter Wallis utläggning.

Pontén: Du va inne på folks beteende – om fildelare går på bio, svarar SOM-undersökningen på hur mycket de skulle gått om de inte laddat ner?

Wallis: Ja, jag visade ju i morse att de som inte laddar ner köper färre..

Pontén: Hur ofta skulle de gått om de inte laddat ner?

Wallis: Vi har en jämförelse.. De visar 2006-2007, bland de som inte laddar ner var det 10% som aldrig går på bio. Förra året var det 7% som gick på bio. De som går ofta och laddar ner, de har ökat från 10-35%. Jag kan inte se nån annan slutsats och det stöds av intervjuer som mina studenter gjort – att man testar via Internet. Det kan va lite krångligt, inte bra kvalité. Deras undersökning visar att en förkrossande majoritet tycker att film är bäst på bio.

Pontén: Märkligt att biobesöken sjunker…

Wallis: Det gör de inte, förra året var bästa någonsin!

Pontén: Den som laddar ner, köper han samma film?

Wallis: Det beror på kvalitén, om han vill ha extramaterial… Det gäller öka värdet av det man säljer om man ska lyckas anpassa sin affärsmodell till den nya världen.

Pontén: Är det inte en avgörande fråga, om folk köper det dom laddar ner?

Wallis: Jag förstår inte frågan?

Pontén: Hur vanligt?

Wallis: Jag vet inte, med skivor är det mycket troligt, med film… Det är helt möjligt att dom gör det, beroende på kvalité, hur intresserad, status av att ha den, med extra material, bilder.. t-shirt…

Pontén: Jag är lite nyfiken, du som följer undersökningar, har du läst “Rörliga bilder – Mediamätning i Skandinavien”?

Wallis: Jag har fått den nämnd av mina studenter, jag har inte läst den i detalj.

Pontén: Enligt dem är det extremt ovanligt folk köper det dom laddar ner.

Wallis: När gjordes den?

Pontén: 2007

Wallis: Om 16% köper och 35% går ofta på bio och de andra inte skulle gjort det iaf – det är en rimlig antagelse som forskare. Tack så mycket.

Pontén: …Det är inte du som avgör när vi är klara, men nu råkar det sammanfalla…

- Monique Wadsted

Wadsted: I SOM-rapporten, finns det nåt som säger att den som laddar ner också kommer köpa den?

Wallis: Det var den fråga jag fick?

Wadsted: Jag frågar vad som står i rapporten?

Wallis: Jag vet inte.

Wadsted: Framgår det av SOM-rapporten om den som laddar ner en film också går och köper samma film?

Wallis: Den rapporten fick jag för två dagar sen, jag har utgått ifrån det uppdaterade, om biobesök från 2006 och 2007.

Wadsted: Finns det nånting av det du läst, som visar att den som laddar ner en film också ser den på bio?

Wallis: Det här är övergripande rapporter – jag vet inte om dom gjort den undersökningen här – eftersom det är övergripande är det troligt.

Wadsted: Så de som laddar ner ser film..?

Wallis: Ja, om det är samma film.. Man använder Internet för att testa, sen går man på bio. Det är det vi sett i undersökningar mina studenter gjort.

Wadsted: Om en regissör får procent på filmens försäljning, hur påverkar fildelning positivt för honom?

Wallis: Fler hittar den på Internet och ser den sen på bio.

Wadsted: Du sa också att det är klart det finns de som är förlorare, vilka är det?

Wallis: CD-fabriker. Som fabrikerna för självspelande pianon när grammofonskivan kom, för ..125 år sen eller nåt.

Wadsted: Nu pratar jag om filmindustrin?

Wallis: Jag kan musikindustrin bäst. Det jag kan om filmindustrin är det jag läst från SOM. Jag har läst att det blir mindre producenter. Man lägger ut på Internet för att få uppmärksamhet och jag antar de får en del – jag vet inte hur kontraktet ser ut. Det är en lång radda som får dela, av de 50% av intäkterna som går till filmbolagen.

- Danowsky

Danowsky försöker reda ut förvirringen kring SOM-rapporter och frågar om Wallis har kunskap enbart om de sidor han fått för två dagar sedan. Wallis förklarar att han läst de tidigare SOM-rapporterna, från 2006-2007, men den uppdaterade från 2008 “Film, pirater och sjunkande skepp”, den har han satt sig in i. Den nya är dock inte klar, men tidigare jämförelser melan 2006-2007 har han plockat ut de delar som handlade om biobesök.

Danowsky: De årliga, har du följt dem löpande?

Wallis: Ja, delvis, de bygger på tidigare.. Du menar det finns nåt annat 2001? Jag väntar med spänning på 2008 års rapport…

- Wadsted

Wadsted: Det står som slutsats i 2007 års rapport [SOM], “frågan som i detta skede är obesvarad är om de som laddar ner hade varit mer frekventa biobesökare om de inte kunnat ladda ner film?”

Wallis: Det jag sagt från 2006 är att samtliga av de som laddar ner, i varje åldersgrupp går oftare på bio. Det mesta är olagligt får vi utgå ifrån.

*Ordföranden pustar ut.

Ordföranden undrar om Wallis begär ersättning och han svarar “Ni får gärna skicka lite blommor till min hustru.”.

*Peter Sunde påkallar nytt förhör, vill visa film hur nedladdning och tillgängliggörande för att kompletera polisens tidigare film på ca 8min.

Live: TPB | Dag 8 #5 – Roger Wallis forts.

- Danowsky fortsätter förhör

Danowsky: Jo jag hänför till en artikel publicerat i ditt och andras namn i Svd, med rubriken “Olyckligt fildelningskrig”. Det finns en mening; “vad vi nu bevittnar är unikt, att de förbisprungna företagen skickar advokater efter dem som borde varit deras kunder”.

Wallis anser meningen taget ur sitt sammanhang och vill läsa nästa mening i artikeln. Sedan nämns också vilka fler som stod bakom artikeln, ett flertal tunga namn och titlar. Wallis deklarerar att han inte alls ångrar artikeln.

Danowsky fortsätter med att berätta att nästa stycke säger att “…ni inte är emot upphovsrätten, att upphovsrätten skall försvaras, men att samhället bara accepterar den om det uppnår en rimlig balans, mellan allmänheten och upphovsmännens intressen”?

Wallis: Hela grunden av upphovsrätten, från Queen Annes tid, handlar om att balansera. Du kan inte ge absolut protection för hur det används i alla sammanhang. Stim ger rätt till radio att spela vilka verk som helst, så fungerar upphovsrätten. Den balansen mellan e-handelsdirektivet, nya affärsmodeller, och TPB(?), vi forskar på den här balansen. Om man uppfattar att lagstiftningen kommit för långt ifrån teknologin-

Danowsky: Nästa fråga rör det; du tycker bredbandsavgift som Stim lanserat är bra. Är din syn en kollektivistisk upphovsrätt?

Wallis: Det ska återspegla den verksamhet Stim utvecklat i 70 år, med radio och kabeltv.. Det har klarat tidigare tekniskskiften.. Jag är villig satsa en stark öl, en flaska whisky t o m.

Sedan tröttnar Wallis på insinuationerna och förtydligar: “Det här är forskning, jag säger ‘det här har hänt tidigare’, ‘det här tror jag kommer hända’, jag lägger inte in nån politisk grund.”

Danowsky: Medverkade du när Karl Sigfrid kallade till en hearing?

Wallis: Jag har medverkat i flera sammanhang.

Danowsky: “Om vi inte gör nåt snart kommer samhällets syn och stöd för upphovsrätten försvinna”?

Wallis: Jag tror det är en stor risk. Jag beklagar stort att det drivs fram en bild här som gör att allmänheten inte tycker upphovsrätten kan försvaras.

*Willis vill veta vem Pontén pratat med på hans jobb

*Neijs advokat vill höja blodsockerhalten

*det avbryts för lunch, åter kl 13

Live: TPB | Dag 8 #4 – Roger Wallis

*vittnesed hålls

- Altin, Sundes advokat inleder

vem är du? – jag har forskat i teknolgoi, jag känner ingen av pojkarna som är här, jag har forskat på hur det påvverkat media och framförallt musikindustrin i 40 år, jag har arbetat i industrin, har statartat ett skivbolag, jag sände radio, jag är kompositör och upphovsrätten hjläpte mig köpa mitt första hus, jag stödjer upphovsrätten som jag stödde slagerfestivalen en gång i tiden för länge sen . jag började i cambridge där jag läste teknologi och business management, och sedan i gbg där jag doktorerade i effekterna av teknologiska och ekonomiska och soclaia och kulturella utveckling. jag blev ordförande i skap, även i stims styrelse och i grafisk konst vid tekniska högskolan. jag försöker va en brygga mellan det tekniska området och verkligeten utanför. hur teknologin kommer ut i samhället, hur det påverkar samhället.

du är preofessor i meritus (?) – ja, det får man va hur länge som helst så länge man har forskningspengar som kommer in, så länge man kank göra rätt för sig

du är en riktig professor, inte nån låtsasprofessor – ja, du har sagt jag måste hålla mig lugn, jag kännerm ig ganska upprörd, en av de som företräder skivindustrin, var på radion för några veckor sen, diskuterade att effekter av fildelning, han kallade mig för ‘yes professor’, för två dagar sen fick jag höra att ponten ringt runt och frågat om jag är en riktig professor och vilken kvalité min forsking har. all annan forskning kom till andra resultat, jag skulle kalla det indirect witness.. påverkan. detär ett väldigt otrevligt sätt.

jag vet du kände behov av att säga det, men om vi sammanfattar, du har doktorerat och är professor i meritus, du doktorerade på effekter av tekn. bla bla på musinindustrin. – ja jag har inte studerat film i detalj, men jag har nära kontakt med som-institutet och använder deras siffror, jag sitter i regeringens it-råd, vi diskuterar bredband i samhället, hur medborgarna kan använda det

är du medlem i stims styrelse? – nej, jag kom in 92, slutade mitt ordförandeskap våren 2007

ny teknologi, lagring, distribuering har jag arbetat medo ch ett projekt, music lessons, ett eu projekt, om respons på digital teknologi, beställdes av diktorat samhäll och media.. kth fick sina pengar, det är publicerat på webben

det handlade om musikindustrins respons på digital teknologi? – ja, musikindusrin är ett heterogent begrepp, skivbolag är delade i olika gruper, vissa ä rpositiva till fildelningsteknologin andra gör allt för att stoppa det

ditt intrese för fildelning hur har det uppstått? – jag är praktiker och skriver låtar, mest för mina barnbarn nu iförsje, men jag är också forskare och har alltid varit fascinerad av ny teknologi.. främst kasetten på 80talet.. det va samma debatt då, man skulle stoppa den – skivindustrin, fick nej.. i betamaxmålet, man var i HD i england. jag har fascinerats av hur det skapar en revolution, billigare att delta.. man behövde inte spela in i studio, man kunde göra det i sin källare.. det påverkade utbudet. Fildelningen, jag undrade vad hadea det för fördelar – renthistoriskt, varje teknikskifte har gett samma reaktioner hos de etablerade.. smutskasta det som håller på med det.. interaktion med radio på 1920talet i usa, då var musikförläggarna de stora, de ville förbjuda musik iradion “om vi får höra musik i radion kolappsar uphovsrätten”, man startade organisationer typ stim.

man kan skilja på lega l och illegal fildelning, har du nån allmn synpunkt på det? – det är en svår fråga, vad är legalt och vadär illegalt, om man serp å internets utveckling, redan 2004 var det en forskare som gjorde sudie hos kazaa, långt ifrån allt var musik, det var dokument, allt, allmänheten använde det.. om vi är intresserade av tomatodling kan vi använda kazaa, nui är det samma sak, med edonky eller vad detär.. det är en stor mängd material.. en del har lagt ut till marknadsföringssyfte, men timbukto ville träffa sin publik via det.. så vad som är lagligt och olagligt.. jag inser tingsrätten måste följa gällande lagen, men skivbolagens rätt att bestämma, man skulle aldrig använda för att hålla ifrån allmänheten stora verk, med upphovsrätten.. tidigare har staten tagit ifrån dem licenser. vad vi tittat på är finns det inkomster som kompenserar för det [fildelning]..

har du kännedom om frågeställningen, finns det samband mellan nedladdat material och utebliven försäljningpå skivor eller film? – det beror på vad du menar för försäljning, det finns tydligt samband mellan nedladdning och försäljning av konsertbiljetter. det är säkert skivförsäljning sjunkit, men..

finns det kausalitet mellan skivförsäljning som sjunkit och fildelning? – cdn är inte en praktisk bärare längre när alla vill ha på datorn elle rmp3, det finns konkurrens från andra saker om plånboken, mobil, telefon, tvspel, många rapporter jag hört, en hel radda, kommer fram till olika resultat, de flesta gjorde 2002-2006. den forskning vi gjorde i music lessons, 2005-2008, man utgick ifrån att fildelare var en homogen grupp, gratis och inte betala för det’, vår forskning med studier över hela europa visade att fildelare är en väldigt homogen grupp  [menar heterogen?] de köper fler biobiljetter, fler stycken låtar från itunes, dom är kärnan i fansen de bygger upp en marknad.. en annan grupp vi kallar det free riders, det är som de som spelade in på kasett från radio och aldrig köper nåt, om man inte ärs äker på vilken grupp man ser på kan man få väldigt olika resultat.

så man får olika resultat eroende på vilken grupp man tttar på? – ja, det kom en studie 2006, det är dags sluta kalla filderlare kriminella, bland dem finns en stor grupp av de som konsumerar laglig kultur

vad är din ståndpunkt bland dessa rapporter som pekar från 0-100. vad finns det för samband? – nä, de kom till olika resultat, beroende på hur populationen såg ut.. vad som är intressant för branschen – jag vill att branschen expanderar – det är att man inser var entusiasterna är, inte genom banala argument kriminaliserar dem, då kan branschen växa.

nån påstod cdförsäljingen sjunkit med 50%, att 75% av detta berodde på nedladdning, nån sa 100%, det fanns en direkt koppling mellan minskad försäljning och nedladdad, jag vill gärna du ska svara på det, kan man göra det så enkelt? – nej, jag tittar på sammanfattning av rapporter, det har diskuterat priser på skivor, konsumentverket visar att de följt konsumentindex, andra produkter hade sjunkit.. cd är inte heller lika praktiskt, man har kommit till slutet på cykeln.. försäljningen sjönk innan napster kom, alla hade bytt från lp till cd, det kan spela in.

det finns många faktorer som spelar in – ja, en väldigt enkel.. jag som upphovsman, detär gulligt att man påstår att det är stöld från dig som upphovsman.. fenmenet har lett till den största överföring av medel från medieindustrin till upphovsmän någonsin.. det är enkelt att räkna ut, 50-60%,.. men vi säger vad jag kan se från siffror, skivindustrin har sjunkit med 1 miljard de senaste åren, det innebär under 100, kanske 70-80 miljoner för artisten.. men om konsertindustrin ökat med 500 miljoner, det ökade med 20% i usa förra året, det är mellan 5-600 miljoner, det är minst hälften till aritsterna, det är minst 300 miljoner.. om man lägger till kassettavgiften,  det har ökat från 30 milj 2003 till nästan 70 miljoner förra året. för mig som kompositör och upphovsrätt, det är väldigt positivt.

*Ordföranden ifrågasätter relevansen i frågorna

*Ahthin förklarar

- de som sysslar emd cdfabriker, det kan gått sämre för dem, det är som när det självspelande pianot finns, detk an också finnas artister som inte vill träffa sina kunder, men generellt går det bra för dem. om man går på just film, det är baserat på siffror från som-institutet, visst laddar folk hem film ,mest olagligt, men siffrorna 2006-2007 visar att bland dem som aldrig går på bio har nedladdning minskat, av de som går sporadiskt har den ökat, av de som går ofta ha den ökat från 31-35%. om man begär lagstiftning, ipred, skulle skrämma bort entusiasterna, då skulle det va katastrof för biobranschen.

du säger att de som fildelar filmer är de som i större utsträckning går påbio? – ja, 2006 visade det sig i varje åldersgrupp, de som laddar ner, och de som inte gör det, det är fler som går på bio regelbundet.. de som laddar ner går oftare på bio. det är därför jag som forskare menar att den enkla retoriken att fildelning leder tillkolaps

du menar att de som fildelar går mer på bio? – ja, det har studerats i många år.. kan jag få ett glas vatten?

de stora skivbolagens omsättning har ar inte ändrats så mycket, man får en konstig uppfattning av retoriken

men det är bra man kan stödja retoriken på forskningen som finns – ja det menar jag att man kan göra, jag har inte gjort forskningen i gbg, men jag har fullt förtroende för dem

du säger det är inte lätt ha en fullkomligt klar ståndpunkt, det baserar du också på rapporter som finns? hur många finns det? – jag vet inte, et kommer nya hela tiden

nån sa igår att det fanns sex rapporter, en visade att det finns, fem visade inte – nämde de vem? libevitz, oberholtzer.. det är bara två, de har helt olika resultat, även libovitz säger at tman ska va försiktig hur man tolkar resultatet.. de va nån grupp där han inte kunde hitta nåt samband alls

men han säger inte heller 1:1 – nej

det du säger har grund i forskningsrapporter som gjorts på området – ja, senare rapporter från canada, sverige, holland, det visar att de som avänder det illegalt användr för att få reda på det, sen köper de.. de som är studenter betraktar det inte som illegalt, de betalar lika mycket nu.

så fildelning snarare skjuter på försäljningen? – ja,på andra delar av branshen.. branschen har ändrat sig, det är inte så att skivan går till radio och sen konsert, nu är det låt på itnernet och sen konsert..

du har sagt det finns forskning som visar att de som laddar ner oftare går ppå bio, har du uppfattningom hur filmbranshen går+ – de har i år varit det bästa året sen 2002 i år, än sen någonsin.. nån sa ‘men vi har bra filmer’ ,men det är inte ett seriöst svar.

bittorrent är vanligt bland företag och andra internetanvändare – jag kan nämna att de största euprojekt är att ta fram ett nätverk för distrbution liknande tpb men bättre.. den här typen av nätverk kommer man använda.. eu satsar 20 miljoner på det

svaret var ja? – ja absolut

tpb baseras på användargenererat material – ja, det står tydligt, du ska inte lägga upp nåt olagligt, jag kan inte se hur de skiljer sig från nån annan isp

och torrenten behöver inte peka på verket – ja, det har ni redan gått igenom

jag sammanfattar va du sagt, du kan inte konstatera adekvat samband mellan nedladdnignar och minskad försäljning – nej, främst det stora teknikskiftet från cd tillmp3

du kan inte se att fildelning orsakat ekonomisk förlust för upphovsmännen – nej, tvärtom.. det ger en otrolig överföring, men vissa cd-fabriker, det är klart det finns folk som förlorar..

och slutligen tt fildelning är ekonomiskt gynnsam för musik och filmindustrin – ja, som alltid det är nya affärsmodeller på gång, det ser man på deras bokslut

på detta grundar du på den forskning du tagit del av – ja och jag själv gjort med mina kolleor

har du något intresse i det här målet? – som forskare och upphovsman har jag ett intresse av att sanningen styr beslut, att lagstiftningen som kommer i otakt med teknologin inte tillämpas på ett oklokt sätt.. upphovsrätt är en balans mellan sociala behov i samhället och det upphovsmännen har intresse av. man har alltid sagt i policydokument bakom införandet av upphovsrätten att man ska stödja upphovsrättnen men inte hindra skapande av ny ifnormation som kan komma tilld el för folk i samhället.. därför lägger man nite ansvar på isp, när upphovsrätten används av skivbolag för tillgång på en laglig site, för en beatelsplatta, då får man inte stöd i samhället..  man har köpt på lp, på cd och vill överföra till mp3, det finns inget lagligt sätt, det är vansinnigt

du säger det baseras på forskningsrapporter, är du ensam om dessa synpunkter? – det finns en otrolig örelse i världen av olika forskare och intressen där man diskuterar hur man löser fildelningen, hur man gör det lagligt.. stim tog ett initativ som va fantastiskt, låt folk betala  isin bredbandsavgift, tre universitet har förhandlat i usa som lägger det i medlemsavgift och gör det lagligt..

men det sades igår att det inte fanns någon med åsikter som dig? – hela tiden, titta på den hollänska rapporten som kom nu, nettovinst för samhället, canadensisk studie som visar de största nedladdarna är största konsumenterna, överallt hittar man samma resultat

- fredrik neijs advokat

den som laddar ner illegalt kan köpa det legalt? – ja, ibland köper man, det kan va problem med kvalité, en studie i england visade..

finns det studier som visar på det ? – the leading question publicerade 2005, de som laddar ner illegalt betalar mer från legala musiksiter [spenderar dubbelt så mycket]

nedladdning av illegalt verk, leder till förlorad försäljningsintäkt på det verket? – nej, inte totalt på upphovsmännen

vi håller oss till ett konkret fall – nej, nej nej, det finns absolut ingen forskning, inte ens libovitz skulle säga att alla som laddat ner skulle sprungit och köpa en cd.. ursäkta – det är inget seriöst påstående..

- Danowsky

när blev du professor vid kth? – 1999 tror jag.. jag har blivit förordnad två gånger..

jag tror det var senare i början på 2000-talet, vilken professur? – i media, en agiungerad (?), eller visiting professor

hur stor del av din tid? – 40% först, sen gick jag ner till 30%

vem betalade? – en fond på kth från gamla löntagarfonderna om jag minns rätt, sedan forskningsinkomster, det vet pontén han ringde runt på hela kth och frågade

du åberopas som professor, vi vet inget om dig, annat än du uppger du är professor – det finner jag lika otrevligt som när min chef ringer och ponten insinuerar saker, många kollegor menar jag borde gjrot en polisanmälan – har ni inget bättre komma med? det här är ju otroligt.. I’m sorry – är det dom som ska genomföra ipredlagen i sverige?

vid vilken institution? – media technology and electronic arts,

vad hände sedan? – vadå sedan?

har du gått upp i tid? – nej, jag hade andra jobb samtidigt, på 60%, jag kunde inte jobba 140%.

du har aldrig hft mer än 30% annat än i början som angunjerad professur på kth? – ja, detä r riktigt och jag har haft 100% på en forskningsgrupp i england

vad är titeln på din avhandel? – engelsk titel är internationalization and localization.. technical and sociologic effects on development of music industri, tror jag

*missade en fråga

vilket år kom avhandlingen? vad hade den med det här att göra? – 90 tror jag, det hade med kasetten att göra, det hade många paraleller med fildelningen

men det var kasetten du forskade på då? – ja i london studerade vi internet

du var researsh fellow på city university – correct, 95-99

vad innebär researsh fellow+ – man drev en forskningsgrupp som undersökte multimedia hur det påverkar distribution i internetmiljön

vi har försökt hitta åt vetenskapligt verk från dess, med ditt namn, finns det? – jag har skrivit böcker och paper referenser sedan 83.. det är standard som citeras över hela världen.. får jag ta fram meritlista? om de inte har nåt bättre att komma med än att slå på akademiker, då kan jag försöka hitta listan..

music lesson, vad hanlade den om – the music industrins respons in the broadband build up in europe

handlade din del om.. – bland annat, vi var en grupp, det handlade om sociologisk kunskap, mätning av beteenden, jag var mycekt kring affärsmodeller förändras, teknologi..

ditt bidrag i det här projektet, vilket var det? industrins afffärsmodeller? – bland annat, vi var en grupp som diskuterade, rapporten gick igenom grundligt, först då fick kth pengar och vi ficktillstånd publicera det.. det finns på www.musiclessons.se, du har säkert tittat på det

din egen del handlade om affärsmodeller? – jag vill inte säga att jag hade en egen del, vi var fyra-fem st som hade vårt namn på det

althin ställde frågor om, du sa att utgångspunkten var va det kan finnas för fördelar med fildelning mot bakgrund av tidigare erfarenheter, t.ex. kasett – ja industrin hade som alltid försökt få den olagligförklarad, sen gjorde man miljarder på att acceptera hyra ut dvd-filmer, det var intressant se hur det skulle bli.. man kan ha en rimlig teori och det har jag fortfarande..

- att se hur den utvecklar industrin och förändrar den ekonomiska strömen, utan att ha åsiter om hur det skulle bli,

men du skrev fördelar? – ja eller nackdelar, vad det blir för resultat

är du kritisk mot skivindustrins beteende+ – jag håller med skivindustrins företrädare, vi har varit alldeles för sena och jagat fildelare ist för att ge lagliga alternativ, framförallt små skivbbolag har den snpunkten

ar du publicerat en artikel i svD 28 okt 2005 – det kan hända, jag minns inte

“olyckligt fildelningskrig”, va

*databasen pajjar (av överbelastning förmodar jag).. resten av inlägget inte sparat. *morr*

Live: TPB | Dag 8 #3 – Kristoffer Scholin

- Danowsky

vad gjorde dig intresserad av tpb? – det pratades om dem på itnernet

vad sades? – att bittorrent gick via tpb, folk sa att TPB funkar och att det skulle jag kolla in. jag åste va tydlig med att så mycket tid har jag inte ägnat mig åt fildelarnätverk att jag kan komma iåg exakt vad de sa, men TPB hade bra rykte, för att va pålitliga och ha bra material

vilket slag – all sorts, men naturligtvis även filmer och musik

du är upphovsrättsjurist, var det i den egenskapen du intresserade dig av tpb? – ajg intresserade mig av effekten, hur det fungerar, vad som finns, vad som förädnrats från den tidigare teknik jag var van vid, bittorrent va nytt för mig

varför var et en immaterialrättsligfråga att intressera sig för tpb? – jo för all fildelningsteknikkan användas för att sprida upphosrättsskyddade verk, det här var en ny teknik

tpb stod för en ny effektivitetsnivå? – bittorrent har den potentialen, tpb var en mötesplats

du sa tpb var ideologiskt motiverad – jag vet inte om den var, men den blev det, från när den blev känd blev det på diskussionsforum folk som pratade om tpb, de hade ofta den ideologiska vinkeln att man var höga, för fri information, för vissa bara trendiga ord, för andra informationsfrihetskämpar

s du var ofta inne på tpb? – inte så ofta, jag höll koll, de va mycket studenter, det är en jättebra källa

följde du kommentarfunktioner på tpb? – jag har citerat i min bok från tpb, de ohövliga breven,

vilka brev? – svarsbrev på sin.. vad heter den? jag tog iaf med ett av breven för att dokumentera den fräna attityden

vad var det svar på? – amerikanska byråer som skickat intrångs, varningsbrev om intrång

vad var attityden från tpb? – man förkastade detta

är det det du menar med ideologiskt driven att man struntade i upphovsrätten – nej det tycker jag inte

vad för ideolgoi kom till uttryck genom breven ? – nej, det var mer påhej från ung moderat håll och på diskussionsforum

tpb har ett utlåtande från dig att det var den trejd estörsta i världen, så många ung-moderater finns det väl inte? – nej du missförståd

var det inte för att det fanns upphovsrättsskyddat material? – jag pratar om de som aktivt propagerade för tpb, de flesta användarna är politiskt ointresserade

vad fanns det för skäl för användare att gå dit, förrutom upphovsrättsskyddat material – massa torrents, massa material,

avsett upphovsrättsskyddat material – oavsett, men självklart mycket upphovsrättsskyddat material

du har pratat mycket om hur användarbeteenden ändrats över tiden, med vilken sakkunskap uttalar du dig då – jag har följt det så pass länge

men du är jurist? – ja

är det dina egna iaktagelser från att va på siten, som ger dig stöd för att tala om deras beteende – nej det är meidabruset, det skrivs mycket om detta, jag läser mycket och hänger med i vad som driver utvecklinen

vad är mediabruset? – det är allt fgrån papperspublikationer till diskussionsforum

men några undersökningar rörande användarbeteende de hänvisar du inte till? – nej, jag har förstås läst klassiska, från oberholsters (?) och ifpi.

när var det? – 2005 ordnade vi en diskussion och tog emot en amerikansk matematiker som hette oberholster

när har du gjort googlesökningar ang de verk som finns i åtalet? – förra veckan

du veti nte hur det var 2006? – nej

- fråga från Monique Wadsted

om du och ajg fildelar ett verk med varann och vi använder en tracker som inte är tpb-tracker, kommer tpbs tracker att få information om fildelningen? – jag kan tänka mig att om trackern går ner, så kan den.. du menar om den finns med i torrentsens header?

du svarade på frågan lite konstigt som samuelsson ställde (Neijs advokat), om du och jag fildelar, oc vi kommit i kontakt via annan tracker än tpb, kommer tpbs tracker få information om fildelningen vi ägnar oss åt? – inte om våra torrents inte innehåller hänvisning till tpbs tracker

kommer tpbs tracker automatiskt få info om den finns angiven om extratracker? – nej, inte med nödvändighet

hur menar du då? – det går att vi möts på andra sätt, sen behövs inte kontakt med trackern

för att trackern ska få information om att vi laddat ner, så måste vi ha kontakt med tpbs tracker – ja nån av oss måste va närvarande där

den andra frågan var, harry potter and the goblet of fire, alla torrentfiler som har det namnet, kommer dom att vara identiska med varann? – nej

tpb tillhandahåller de kabel för användarna att kommunicera mellan sig med? – nej

vad är det dom tillhandahåller? – en mötestjänst, lämpligast

en mötesplats? – ja

och utöve det? – en sökfunktion på mötesplatsen

och mer än det? – en anslagstavla för torrentanvändare som är aktiva

det har gått rykten att om tpb stängs ner så går 40% av världens internettrafik ner, verkar det rimligt? – nej

vad tror du händer? – de 40% är vad internettrafik baserad på bittorrentteknologi

är det nåt du känner till? – jag fick den siffran från min mor, hon hade läst den i tidningen

raynard vind(vine?)heart säger att 50% av alla torrents finns på tpbs servrar, känner du igen det? – nej, men tpb är väldigt stor

i ditt utlåtande på sid 5, ‘har tpb en tracker’ ‘ja, dess adress är http://tracker.thepiratebay.org:80/announce’ – ja, det är lätt döpa om den, detä r den trackern de hade då

det var den u fick kontakt med? – det var den som angavs va den officiella

enligt SKL finns det en förskräcklig massa trackers, det är konstigt du sagt att det bara finns en? – ja, det är den jag känner till, vad jag förstår fungerar den också

- advokat nilsson

du vill likna tpb med en söktjäst? – nja vill inte likna det vill något men det är en så lämplig liknelsesom möjlig

skulle du säga att tpb överför information i kommunikationsnätet? – ja det är klart dom gör

skulle du säga att tpb är att betrakta som en tjänsteleverantör enligt ehandelslagen? – det är en rättslig fråga som ä upp till domstolen att besvara, man talar om söktjänster på nätet som avsågs komma in, men det skrevs tidigt, innan man hunnit se hur internet utvecklas

har du funderat till tillämplighheten i fallet tpb? – ja, jag drog mig till minnes den gamla formuleringen om söktjänster

att den var en tjänsteleverantör  – ja jag funderade på det..

var det en tjänsteleverantör? – jag vet inte, det finns igna bra fall.. de är en tjänst, i gängse mening, en söktjänst javisst, men ska det in under den definitionen, det kan jag inte svara på

- salomonson, för gottfrid svartholm warg

skulle du kunna i tekniskt hänseende jämföra tpb med altavista eller yahoo – yahoo, google, altavista, msn är alla aktivt sammanställande av material, tpb är passiva

om du och wadsted delar fil, så går det via en annan tracker än tpb, på hemsidan (tpb.org) finns ‘downloads’ om det sker delnnig med en annantracker, påverkar TPBs räkneverk då? – om jag har en torrent.. jag möter monique, hon har en torrent, vi möter varann via en annan tracker.. vi upprättar kontakt så, det aktuella verket delas mellan oss nu. om min torrent innehåller tpbs tracker, så närvaras min närvaro på flera trackers

det kan va ett antal trackers – ja det kan det. om min status uppdateras att jag har hela filen, så uppdateras det på flera trackers, att nu finns ett helt nytt verk.

- wadsted

vid slutnedladdningen, vi har kontakt med samma trackers, har vi kontakt med andra trackers samtidigt? – inte om nån av oss inte angivit den trackersen i våra torrents.. det finns i torrentsen var vi ska rapportera vår torrent, vi kan också separat ange det

vad har du för kännedom om detta? – det är så dom fungerar

vilka då? – torrentteknologin

så det rapporteras på flera ställen samtidigt, det är inte så vi hört tidigare – okej

- fredrik neij vill ställa fråga

monique va lite förvirrad om den hette prq2, kan vem som helst med domännamn peka den till tpbs tracker – ja, om du lägger in en relä, varför man vill göra det

man kan ha vilket namn som helst på trackern – du måste bara peka till ip-numret helt enkelt

*Förhöret slut

Live: TPB | Dag 8 #2 – Kristoffer Scholin

*Vittnesed hålls

- Fredrik Neijs advokat inleder förhör

Han ber scholin berätta om sig själv. Scholin berättar att han är lektor i it-rätt och materialrätt, han skrev en avhandling om DRM och säger att han forskat många år i ITs påverkan på immaterialrätten. Han utbildar i intellectual property för ekonomer, jurister & tekniker.

du har gansksa god kunskap i juridik och teknik, informationsöverföring och internet? – ja, jag försöker, jag började 92 med att hålla våra första enkla databaser för kommunikation med andra universitet. då hade jag inte immaterialrättsvinklingen, den kom för kanske 8 år sen (2001) då jag insåg hur mycket det ena påverkar det andra. Jagsåg en föreläsning om DRM på en mässa i Indien.

du har skrivit ett utlåtande och ska höras om the pirate bay, hur kom du i kontakt med dem och hur? – det var på avstånd, en av många olika mötestjänster som dök upp. Just då hade jag hållt på med andra fildelningstekniker, napster o dyl. Bittorrent va lite nytt, jag var tvungen sätta mig in i det i efterhand. TPB växte och man kan säga att jag sett dess utveckling gått från 2004 och framåt. Jag har försökt ha dem på radar hela tiden, eftersom de är en intressant företeelse.

Vad är TPB och hur fungerar det enligt dig? – jag har inget speciellt synsätt, men tpb är en slags torgföreteelse som är beroende av sina användare. ju mer aktiva användare, som lägger upp torrents, desto framgångsrikare är de. TPB skiljer sig från en del andra, “lite ryska siterna” med reklam och.. TPB är mycket mer ideologisk driven. Sen finns en politisk rörelse kring TPB.

hur är TPB uppbyggd tekniskt och funktionellt? – det är inte som vilken databas som helst, du skapar dig ett användarnamn, det är en öppen databas där folk kan lägga upp torrents. Ni har gått igenom torrents hoppas jag? -

ja, men berätta vad är bittorrents? – en torrent är en avancerad internetlänk, den letar upp andra användare som har samma torrent och skapar en svärm. Om nån användare har ett verk som torrenten pekar på – alla länkar pekar ju på något – då kan fildelnig ske mellan användarna. Torrentarna är bärbara, du kan använda dem senare, skicka över email. Du behöver inte va på en hemsida för att klicka på dem, du gör det när du har din dator igång och är uppkopplad.

vi kommer strax tillbaka till vad som gäller för tpb och torrentfiler, kan du beskriva vad bittorrent är? – det är en teknologi för att dela information, den är uppbyggd på att alla som har torrent kan finna andra, med bittorrentprogram och internet. Tjusningen är att den är stöttålig, materialet kan skickas i små små paket. Användarna dyyker upp och försvinner, det gör inget, så länge några är där, eller de kommer tillbaka senare. Det är väldigt anpassat för en rörlig kaotisk miljö som internet.

Finns det nåt att säga om åldern på tekniken och utvecklingen av den? – den har… 2001 tror jag den sjösattes, men testades säkert innan. Den är utvecklad som en standard. Den görs inte av ett företag, standarden görs och program görs av olika företag. Det som tillkommit är påläggsprotokoll för att hitta torrents. Från början var det för dem som hade torrents att hitta varann. Men för användare som inte har  torrents har man lagt till möjlighet att hitta torrents. Utan att behöva ha en tracker. Det rör man sig ifrån.

är det vanligt med bittorrent som distributionsteknik, samt 2005-2006? – den är mer vanlig idag, mer anpassad, streamlinead, enklare.. det används av många i stora uppdateringar av programvara, fort. det behövs inte betalas för bandbredd, utan man använder användarnas bandbredd.

var svaret att det är en vanlig teknik? – ja

vilka använder den? – den används av hobbynätverk, alla som använder en bittorrentklient kan använda sig av det, och vem som helst kan ladda ner en sån. det används av stora onlinenätverk.

är det svårt få tag på programvaran`- nej, du söker på bittorrent så får du ut gratis och kommersiella bittorrentklienter. Du får upp över 500.

du har berättat att tpb är byggd på bittorrenttekniken, vad är TPBs roller i stort? – TPB är eg. nte uppbyggd av bittorrenttekniken, det är en öppen anslagstavla där folk lägger upp torrents, ett sätt att hitta och sprida torrents. Andar funktionen är att hitta personer för dem som har torrents. En anslagstavla, en sk tracker. Det har blivit ett forum för politisk debatt, ideologi, kritik av upphovsrätten. Det är de tre funktioner jag ser hos TPB.

när du tittat på tekniken, är nåt av tekniken otillåtet? – det är det domstolen ska besluta om.. det är en fråga om medverkansbegreppet, det är ett öppet torg där folk lägger upp saker och möts via TPB. Är det medverkan?

jag tänkte mer på tekniken som sådan, trackers och programvara? – nej, tekniken är naturligtvis varken olovlig eller olaglig.

lite kort, vi vet det finns en tracker i processen, hur fungerar TPBs tracker och trackers i allmänhet? – jag vet inte vad som skiljer TPB, men trackerteknologin har funnits i alla former av informationsflöden på Internet. de fungerar så att användaren som delar eller sprider filer, anmäler sig på sin adress, då kan andra användare se det. man ska se den som en anslagstavla.

vad är det, du har skrivit i ditt utlåtande, en enkel dator, är de det? – ja, en dator och mjukvara som erbjuder den funktionaliteten, en anslagstavla

vi vet att det finns en site kopplad och en databas, en tracker, hur beskriver du sambandet mellan dem? – utan att ha mött administratörerna, de har inte så mycket med varann att göra.

kan du utveckla det? – användarna som skapar eller lägger ut torrents, kan lägga till trackrs, gärna så många som möjligt för att det ska bli robust.  Man måste nite lägga till TPBs tracker, du kan lägga upp vilken torrent som helst. Nån har fått tag via en torrent och har ingen aning vilken tracker som är orginal. Det kan va TPB eller nån annan tracker.

menar du att man kan hitta en torrentifl nånannanstans på Internet och lägga upp den på TPB utan att själv ha verket den pekar på? – ja visst, oh ja

du vet det förekommer? – ja, jag är dock ingen sociolog, så jag vet inte vad som driver användarna, jag tittar på tekniken och jämför den med juridik

det finns ett antal torrentfiler som målet handlar om, ett antal verk, de torrentfilerna som målet behandlar, kan du säga nåt om de funnits på internet innan de fanns på tpb? – jag har tittat på stämningsansökan, vad jag förstår är det tillgängliggörande som är huvudbrottet? om de förekommit nånannanstans, det kan jag inte svära på jag skulle finna det högst sannolikt i ett antal fall.

vad baserar du det på? – detär så folk beter sig, folk lägger ut torrent på alla kända siter. Varför TPB skulle va först varje gång, det verkar osannolikt.

så torrentfilerna på TPB kan man sannolikt hitta på nån annan site – ja, med största sannolikhet, ja ja ja..

Hur skulle du vilja beskriva samband mellan uppladdning av torrentfil och sen tillgängliggörandet av filen torrenten pekar på? – kan du ta om det?

är det nödvändigtvis så att torrenten som läggs upp, och verket tillgängliggörs samtidigt? – nej det behöver inte va så, du kan lägga upp torrenten, du behöver inte nödvändigtvis fildela för att du delar torrenten

vi har hört TPB är den största, vad säger du om deT ? – inte den största, men den mest kända, den är ett kraftigt känt varumärke, särskilt senaste månaderna. I usa var det mer okänt förrut

pga rättegången? – media har pratat mycket om TPB, det är delvis pga rättegången

så delvis pg av media? – ja, men det gör det ju

hur många trackers uppskattar du att det finns? – det går upp och ner, en kan försvinna så tillkommer en annan.. det är bara en fråga om att få dit användare. En del blir framgångsrika vid en given tidpunkt, kanske ett tiotal stora åt gången.

hur många finns det i stort på internet? – nja, trackers kan vem som helst sätta upp.. det finns inte behov av så många vid en given tidpunkt.. tusentals. Det är extremt rörligt.

du sa det är ett tiotal stora trackers – pratar du om trackers, eller sidor med databas? det är sidan som är det kända.. trackers är inget användaren ser eller känner till

jag pratar om torrentsiter, ett tiotal stora från tid till annan? – ja så är det

hur har det varit med TPB har de skilt sig från andra siter? – först vill jag säga att bittorrentsiter är lite över, allmän sökteknologi har blivit så bra, de mer amatörmässiga användarna ser inte siter, även om de får information från dem.. deras torrentklient söker av hela internet, även de stora siterna.. utvecklingen av azureus, heter vuze eller nåt numera, det fungerar lite som iTunes, det finns trailers osv.. skriver man in ‘james bond’ eller nåt, så söker det av nätet och de stora torrentsiterna och du får träffar, via tpb, torrentreactor, mininova.. det ser inte användarna. De dedikerade torrentsiterna är lite över. Metasökmotorerna tar över helt enkelt, de har blivit så bra.

hur är det med torrentfiler som finns på TPB, vad är det för typ av material de pekar på? – typ? det är verkligen allting. jag har precis fått igång resurser till ett forskningsprocess för att kartlägga det, men det är allting.. f ilmer, musik, nyttoprogram, grafik, 3d, hd, olika typer av littertur, självproducerat, religion..

är det upphovsrättsskyddat material, till största del, eller icke upphovsrättsskyddat? – ja, jag kan säga att jag får ofta den frågan. det finns kopiöst många som länkar till lovligt och kopiöst många som länkar till olovligt. Det är det bästa jag kan säga. Att uppskatta, det beror på användarpopulationen och vad siten får för rykte.

så problematiken du beskriver gällde även 2005-2006? – ja det var kopiöst mycket av båda då.

- Carl Lundströms advokat

har du stämningsansökan framför dig? – på mitt skrivbord, en bit bort, men ja

sökning via google – när du söker får du fler , du får tpb och mer

google är inte begränsat till egen databas? – det söker av hela internet, alla är imponerade av hur kraftfullt de indexerar internet. Det är enklare hitta om jag söker på eg-rätt via google , även msn har kommit ikapp lite grann

så om man söker torrent och harry potter får man fler träffar på google än tpb? – javisst

detär fullt möjligt via de torrentfilerna fildela? – ja, torrenten plus bittorrentklien

och bittorrentklient är az-az… azureus? – ja, det har bytt namn och heter vuze..

men då? – ja då var de azureus och andra torrentprogram

om man tar träffarna på harry potter på tpb, de träffarna kan man va säker de träffarna hänvisar till tpbs tracker? – nej nej

varför? – bara för dom är uppladdade där behöver de inte ha skrivit in tpbs tracker, de skriver in de trackers som är kända som dom vet fungerar

så man kan hitta en torrentfil på tpb och man kan få kopian från annat håll än tpb? – man möter användarna via en annan tracker än tpb, det är korrekt

så räkneverket på tpb behöver inte va exemplar som framställts via tpbs tracker – inte nödvändigtvis

och om man skapar en torrentfil, med harry potter, hur går man tillväga? – torrentiflen är en länk, man skapar den via sitt torrentprogram.. man har exemplaret, verket tillgängligt

t.ex. en dvdkopia? vad gör an med den? – typiskt sätt lägger man den på hårddisken,

om man vill skapa en torrentfil? – man väljer ‘make torrent’, man pekar på verket, man anger val.. hu rmånga segment den ska beskrivas i.

i vilket program? – t.ex. azureus, det är inte det vanligaste programmet

men ett av många hundra? – ja

det har inget med tpb att göra? – nej det är en lokal process

det gör man hemma i sin egen dator – ja

när man då har torrentfilen klar, och den med sin matematiska kod pekar på kopian, när man delar ut kopian på nätet, hur går det till? – du sprider torrentfilen på något sätt, du kan lägga den på din hemsida

då är den tillgänglig? – ja, torrentfilen. om det är en nishad torrentfil sprider man det på diskussionsforum o dyl, man kan också lägga upp den på allmänna mötesplatser på tpb?

eller google? – man kan nite lägga upp den på google, det är en aktiv söktjänst, tpb är en passiv

men man kan hitta den via google – ja, om man lägger den på en hemsida t.ex.

så torrentfilen och koden som pekar på filen, det görs av användaren på datonr? – ja

och kan göras på en mängd olika sätt – ja

i det här målet ser du att åklagaren angivit en tidpunkt, 11 feb 2006, den är uppladdad på TPB, harry potter and the goblet of fire, av en användare som kallar sig ThePamKingKong. Kan man dra slutsatsen de ä första gången torrentfilen tillgängliggörs av användaren? – vi kan kalla det publicera, torrenten är ju inte upphovsrättsskyddad, det kan vi inte veta

han kan ha publicerat den tidigare – ja det kan nån annan också gjort, som inte heter kingkong

på sin hemsida, på andra annonsplatser – ja

jag som inte är tekniskt lagd, bara använder sunt förnuft, det är lite som att sätta in en annons i en stor tidning ‘jag har den här torrentfilen’ – det är inte en alls för dålig liknelse, men man ska va försiktig med liknelser i den här världen.. men de ä inte en dålig liknelse, den ä ganska bra

*rätten diskuterar pause, men Danowsky tar vid bestämmer nan

- Danowsky/Roswall?

har du lyssnat på radio på näte t- nej har haft en stressig vecka

har du läst förundersökningsprotokollet? – nej jag har stämningsansökan som jag fick av tingsrätten

så du har inte sett innehållet i sig, några allmänna frågor: du har studerat fildelningsnätverk sen början av 2000talet? – ja informationsteknik iaf

men fildelningstjänster när började du med det? – ..runt ..2003 fick jag fullt upp ögonen för dem. I samband med att jag börjar studera DRM-konsrtuktionen.

sen har du följt utvecklingen kontinuerligt – ja försökt följa, det är en kaotisk värld där..

har det ökat i popularitet sedan 2003 och framåt? – ja de ä riktigt

vad har gjort dem populära? – jag är ingen sociolog, jag har läst mycket och jag har lite uppfattningar; det verkar finnas en extrem stor förtjustning i att nå användare över hela världen.. det verkar också va kopplat till förtjusning över själva tekniken, ett egenvärde i tekniken. Sen har det blivit mer allmänt och varit lätttillgängligt. Djupet i katalogen som uppstår i nätverken, det är väldigt mycket man kan få tillgång till.

kvalitén på användarna har förändrats, från tekniker till vanliga användare? – de första va definitivt teknologstudenter, sen blev det allmäna studenter och sen spred det sig, ner och upp i åldrar, till folk som inte har kunskap om datorer alls (hanna blir rörd och börjar gråta)

tillgänglighet till material? – inte bara mterial utan andra användare, man blir eggad av att man är duktig på att sprida.. man får en slags peer-uppmuntran, man känner sig viktig att man hittar.. mitt namn eller mitt nickname blir känt liksom

spelar det nån roll för statusen vad det är för material man sprider? – om det är svårtillgängligt och kvalitativt material så blir man känd, precis som vem som helst.. det är ingen skapargrej, man skapar inget, men man sprider.. om det är orginellt, då får det större värde.. Det är som immaterialrätt i allmänhet, samma fenomen, de tä lustigt

så jag får större status om j ag lägger ut en torrent till en skiva som ännu inte ä spridd? – ja, inom den lilla subkultur som nätverket är,de flesta bryr sig inte alls, men de som är i det bryr sig väldigt mycket

så det är en drivkraft i sig att komma över helt unikt material – ja

det förekommer ofantliga mängder upphvosrättsskyddade verk? – ja

kan det bidragit till populariteten – är det svårtillgängligt så bidrar det, oavsett upphovsrättsskyddat eller ej

det finns rätt många bt-fildelningstjänster, du skrev att 2007 va TPB tredje största, har du nån förklaring till att de blev så populära – jag tror det; jag är själv lite förvånad att de kunnat hålla sig så populära så länge. Det finns andra tekniker, redan då. Jag tror TPB tog till sig mycket energiska folk som deltog inte bara i administrationen utan också hypen runt.

jag är 57 år, vad betyder hypen – alltså myten, allmäna trenden kring det hela. …-attraherar mer. Det attraherar mer frihetligt folk, gamla frihetsfrontar, och folkpartiet, folk som har en libertariansk syn som skrev mycket och skapade mycket uppmärksamhet kring det. Som va fräcka och som folk ville synas i den kretsen. då fick man gratis media via internet och blev väldigt uppmärksammade.

fräcka; manutmanade etablissemanget? – nej, inte den typen. nej fräckheten ledde till att de ansågs coola. Fräck, som ‘inne’, att synas ihop med.

är det riktigt att TPBs varumärke är väldigt starkt? – ja, det känns igen av människor över hela planeten

har det skillnad över tid ang varumärket? – nu är det väl time high, om man följer media är det omtalat i kanaler som inte visste om det tidigare

jag är medveten vi stärker det genom rättegången – ja det kan ni inte undvika

du talar om fildelning utan tracker, vad sa du om det? – delvis kan du få tag i torrents utan siter som TPB, många sökmotorer automatiskt söker av det. När du har en torrent behöver du hitta andra användare för att bygga ett fildelningsnätverk, att hitta andra går vanligtvis via tracker, men teknoologin h ar gått ifrån det. gneom DHT, mer än så kan jag inte förklara om DHT.

vad är fördelen med DHT? – det är ickecentraliserat

finns det nackdelar? – ja, nätverkstekniker säger att det spammar internet, det skickar ekosignaler som stör

så det är inneffektivare? – ja internet är centraliserat bitvis, men på sikt kommer de här punkterna avvecklas också

så de flesta torrents innehåller trackers – ja.. en användre anger alltid en eller flera trackers

hur vet du det? – jag har tittat på massa torrents och de innehåller trackers

vilka torrents har du tittat på? – slumpvis, från stora tjänster, och öppnat dem, det står i början

jag vet hur en torrentfil ser ut, du har alltså tittat, kan du ange hur stor del som har trackers angiven – ja.. jag tror inte jag ittat nån som saknar tracker.

det är fortf. så att det inte skett nån förändring över tiden? – nödvändigheten har minskat, men en god användare får dåligt rykte om han inte anger tracker, det är dålig stil

varför det? – det visar att man är amatör, som inte vet vilka trackers som finns, eller att man inte ens förstår tekniken

du vet att folk lägger ut torrents utan verket, hur vet du det? – det är en statistisk bedömning, alla kan inte sitta på verket, man kan bara ta ner torrent från en site och sen producera den på en annan site.. du får inte tag på verket på den tiden med dagens uppkopplingar.

du har sett att det beteendet finns? – ja, jag har läst om det, jag ärinte sociolog och har inte gjort massa intervjuer med fildelare

kan du ange var? – jag kan återkomma med källa

vad händer om det inte finns nån svärm? – den väntar, om det inte finns nu betyde rinte att det inte finns om en kvart

när det dyker upp en svärm med hela eller delar av verket, då kommer min torrent göra det möjligt att hitta svärmen? – ja

då börjar fildelningen – när torrenten aktiveras, ja, det förutsätter jag att du menar..

ja precis, säg nu att jag lägger ut den, och det finns ingen svärm och kommer ingen svärm, vad hände då? – den uppnår inte sitt syfte

det händer inget mer? – den kan laddas ner en mängd gånger, men om det eg. verket inte är tillgängliggjord så är det en död länk

då försvinner den från ex. tpb? – det vet jag inte, om dom tar bort när den inte laddas ner, eller hur det nu är.

det har sagts i förhör med gottfrid att det finns en automatiserad funktion so tar bort de som inte används – ja de låter sannolikt, många tjänster tar bort länkar so inte används

du är inte inläst på förundersökningen, men när de gälle de konkreta verken finns det räknare kopplade till varje torernt – tillv arje torrent

ja en siffra som räknar antal nedladdningar – inte att den va kopplade till nedladdning, jag trodde den va kopplad till antal nedladdade torrenter

fndera inte på det, det finns en siffra som har rubriken downloads – i torrentklienten?

nej på tpbs hemsida, om jag tar fram t.ex. torrenten för harry potthead the goblet of fire, vet du hur den uppdateras? – jag har läst, om det

vet du hur tpbs räkneverk uppdateras? – jag tror det uppdateras när man slår på och av en torrentklient och när en ny seeder rapporteras in och varje gång en ny seeder rapporterar in, du är en ny seeder när du drar igång ditt program, då uppdateras den

vet du hur det skedde på tpb, du gissar nu, eller hur? – det var ett tag sen, men jag tror det fungrar så.. en ganska kvalificerad, men jag har inte studerat det nu på ett tag

enligt statens tekniska labratoriun uppdateras de när en klient som fått ner hela signalerar till trackern att det är så, är det orimligt att det kan ha fungerat så? – kan du upprepa det senare? jag hörde bara halva

SKL har sagt att räknaren som kopplas till torrenten, när klienten signalerar att den fått ner hela verket, skickas en signal tillt rackern och trackern uppdaterar räkneverket – ja och även när en person som redan har den slår på sin klient igen, eller om han tappar internetuppkoppling igen, då sker samma effekt

en seeder, en som redan har hela verket, inte uppdaterar verket – jo, det tror jag de kan göra, om de tappar kopplingen och kommer tillbaka

under en pågående session, samma dag? – det kan skilja flera dagar

har du stöd för den uppfattningen? – vad jag förstår fungerar teknologin så, när jag tittade på det senast

men seedern laddar ju inte ner nåt verk, han har det redan? – ja han har det och säger han har hela verket, då säger räknaren “ja, nu har vi ett nytt verk här”

du säger tror, vet du nåt om det+ – jag vet ganska mycket, jag har inte skrivit det här

har du granskat källkoden till räknaren? – nej jag kan inte läsa källkod

det har SKL gjort – okej

du är jurist också – ja

försvaret har talat om möjlighet att lägga ut en torrent på olika platser, så kan det mycket väl va – ja

men om jag lägger ut den på tpb så kan den länken ge kontakt till andra i svärmen, oavsett de kommer från nån annan site? – ja, de har fått sin torrent från nån annan site och torrenten är identisk eller är samma torrent, ja

då kan jag komma från tpb och få kontakt med de andra? – ja när du aktiverar torrenten

sker inte tillgänglighet via tpb också? – av torrenten? ja.. man publicerar en torrent på en databas, den görs tillgänglig på databasen.. att hålla databasen tillgänglig är att se till att torrenten kan tillgängliggöras

vi har noterat att torrento ch länk är synonyma begrepp? – ja

det finns ingen anledning göra skillnad? – ‘en torrentlänk’ tycker jag man ska använda

är det skillnad funktionellt? – en html-länk på en vanlig hemsida, ja

hurdå? – torrentlänken är portabel, den bärdu med dig, du kan ha den p hd, usb, eller skicka på andra sätt, du kan lägga på diskett om du är så lagd

om jag använder en html-länk får jag en h änvisning där jag t.ex. kan komma åt ett verk? – den länkar till andra html-sidor

torrentlänken länkar till andra användare som har samma verk? – den länkar till andra torrents, som länkar till användare som har samma verk

de går igenom tekniskt grejs om hash, och segmentering av ett verk

vet du vilken algoritm som används för att producera hashsummor? – nej inte i huvudet

jag läste det var SHA1 – det är en krypteringsalgoritm, jag antar man kan använda andra

du vet inte vilka? – nej

om andra användare sitter med samma fil, får de samma hashsummor? – om de ger exakt samma input så är det möjligt, jag vet inte det

om det skiljer ett enda tecken då blir det inte samma – nej då kommer de inte va matematiskt identiska

du verkar va lit tekniskt bevandrad också, om jag rippar en musikfil, tillför jag information då från min egen dator? – det skapas ju en ny fil

innhåller mp3filen info som kopplas bara till min dator, var den ligger eller sånt`- inte nödvändigtvis eller vanligtvis, vi har ett fall där folk gjort det.. nån som spårades pga att han lämnade sitt eget namn i filen han skapat.

bittorrent program, kräver de specialkunskap för att använda? – nej

tpbs roll har du skrivit om, huvudfunktionalitet och sekundärfunktionalitet, den viktigaste funktionen är eg. möjligheten att skaffa sig tillgång till torrentfiler? – ja, att användarna delar torrentfiler

tpb är först och främst ett sätt att skaffa sig tillgång till torrentfiler – ja användarna är också utdelare av torrentfiler

har jag uppfattat att trackern är sekundär? – ja, kanske vissa tekniker inte håller med, men den är inte så..

du beskriver mer ifrån ett allmänt perspektiv – ja ifrån ett användarperspektiv

via hemsidan oc sökmotorn kan man hitta torrenter, sa du nåt om anslagstavla? – det är en öppen databas där man anslår torrentr

som en anslagstavla? – ja, i en annan värld, men ja

på en anslagstavla har vi små lapapr, jag sätter upp min lapp som säger ‘ här är min torrent’ – ja, i stor stor uppfattning

kan man jämföra huvudfunktionalitet, som en gammal BBS? – ja

är tpb en lagringstjänst – de lagrar bara torrents, vanligtvis menar man hotell där man laddar upp säkerhetskopior osv, men de skulle inte hålla med oma tt det är en lagringstjänst

sysslar tpb med vidarebefrodran av elektroniska meddelanden – vidare befrodran av elektroniska meddelanden?

som en ISP, de signaler som kunden skickas  kommer fram? – det är mer som en söktjänst, om man ska likna dem vid en annan operatör på marknaden

inget md kommunikation från punkt a till b  – nej, tekniskt sett sker det inte via dem, men torrenten har ju förmedlats

rent tekniskt sett, all kommunikation sker utanför tpb – …

det finns ingen garanti att torrenten leder till en faktisk nedladdning av film, eller att kvaliten på den är god – de är riktigt

finns det sätt ta reda på hur det förhåller sig om länken funkar? – man får klicka på länken

man får använda den helt enkelt – ladda ner den, klicka på den, men man ska ge det lite tid.. det finns en försvarlig uppstartsperiod, klienten letar efter andra användare, det kan ta timmar.. man får inte veta om det är en dålig torrent direkt

om man använder en torrent och lyckas få ner ett verk, då kan man va säker att torrenten leder tillv erket – ja då fungerar länken

tpb kördes på ett system har du haft tillgång till datasystemet? – nej

så det du skriver har ingen bäring på datasystemet? – nej

så det handlar om hur det fungerar idag? – det var på samma sätt, de holländska användarna skrev ofta in den holländska trackern.. man redigerar ofta inte torrents i efterhand, redan då var amatörmässigheten stor

man har gjort fritextsökning mot torrents i det beslagtagna systemet, det var över 196 000 torrents, bara i 13 fall var det torrents som inte innehöll en domän som kunde kopplas till tpb. – jaha

hur stämmer det med det du säger? – det stämmer så att det rent tekniskt sett finns en relation, men det finns en kulturell större relation mellan användarna

över 99% av torrenterna innehöll trackern som kopplas till tpb? – om det är så, så är det så, då har jag missuppfattat användarnas beteende

- Fredrik Neij har synpunkter på den punkten

- Men nu håller jag korsförhör, säger Roswall

det borde va ytterst osannolikt att adrministratörerna känner till konkreta fall av fildelning av de huvudvärk som används, syftar du på exemplarframställning? – jag syftar på, det här var när jag gjorde en miniutrdning, då hade jag ett förhållande till dåvrande gärningsbeskrivning, där fanns exemplarframställning och tillgängliggörande, nu är det begränsat till tillgängliggörande.. så står fildelning för tillgängliggörande?

avsåg du exemplarframställning? – ja och tillgängliggörandet

som jurist känner du till begreppet uppsåt, anser du att det du skriver täcker alla varianter av uppsåt`- det täcker kännedom om det konkreta brottet, det handlar om det subjektiva uppsåtet

det finns direkt, indirektoch likgiltighets uppsåt, menar du inget är tillämpbart vad gäller tillgänglighet? – jag menar kännedom om tillgängliggörandet som sker, i de här 34 fallen

direkt uppsåt saknas, är det det du säger? – det saknas kännedom om handlingen är vad jag menar

*10 Min pause