Vi använder alla vår kropp för att tjäna vårt uppehälle. Vissa av oss har rena jobb, kanske i kontorsmiljö, mer intellektuellt krävande, medan andra jobbar med mer smutsig verksamhet, som att hjälpa gamlingar som gör ner sig att duscha av sig själva. Alla jobb som går att ta betalt för “behövs” i samhället, det behöver egentligen inte sägas. Någon är beredd att betala för något, då finns en efterfrågan och ett “behov”.
Att säga att den som säljer sexuell njutning säljer sin kropp, eller “sin själ” är att vädja till ett irrationellt och rakt igenom emotionellt resonemang, som inte hör hemma i lagstiftning. Vidare är det irrelevant vad du själv har för föreställningar om andra yrken och huruvida du kan tänka dig att syssla med dessa.
Personligen har jag väldigt svårt för strikta rutiner t.ex. Jag jobbar helst hemma och i egen regi. Andra föredrar strikta rutiner och att slippa behöva ta allt ansvar själva och istället söka anställning hos någon annan. En del föredrar mer intellektuellt arbete medan andra föredrar det mer praktiska. En del äcklas av tanken på att jobba med utvecklingsstörda, handikappade, eller äldre, medan andra ser det som något ädelt och fint, ingenting alls att skämmas för.
Den här toleransen gäller dock inte när det kommer till sex, av någon anledning. Då spelar det inte längre någon roll vad du själv säger dig ha för syn på ditt yrke. Du omyndigförklaras, eftersom [somliga av] medelklassens kvinnor har bestämt sig för att deras sexmoral är den enda vettiga. Den enda tänkbara och den enda som förtjänar att respekteras.
De problem man ser hos yrkesgruppen sexsäljare har inte med det faktum att göra att man säljer sex att göra. Det är samhällets stigmatiserande syn på kvinnor som väljer detta yrke som är det som skadar mer än något annat. Att den som avviker från den allmänt accepterade sexuella normen ses som ‘smutsig’ och som ett ‘offer’. Och anser hon inte det själv, ja då ser man det som en bekräftelse på att hon är ännu värre däran. Det är lite som bevisningen mot häxor på medeltiden. Kvinnan som inte ansåg sig vara en häxa måste ha varit så djupt försjunken i satans våld att hon inte ens själv insåg det längre. Och det säkraste sättet att ta reda på om hon verkligen sålt sin själ till djävulen var genom att sänka ner henne i vattnet. Man visste nämligen att en kvinna som tillhör satan inte skulle drunkna. Drunknade hon, ja då hade man i af frälst hennes själ.
En liknande retorik förs idag av somliga feminister. Du kan som sexsäljare inte föra din egen talan, ty du är förtappad och vet per definition inte längre ditt eget bästa. Bara genom att göra total avbön kan du hoppas på feministernas frälsning. Den sexsäljare som har en annan historia vägras utrymme i den offentliga debatten. Något annat vore ju att “främja prostitution”, som man redan bestämt är fel fel fel.
Istället för att se nyktert på problemen som kan omgärda sexsäljandet, och behandla det som vilken annan profession som helst, där sociala försäkringar, möjlighet till att bilda fackliga förbund osv har säkrat situationen för de verksamma och utsatta, förvägrar man dem detta och tillämpar samma dysfunktionella metoder som man en gång i tiden gjorde mot alkohol, med samma katastrofala följder.
Det finns annan information. Exempel på hur man genom en liberal grundsyn har kunnat minimera problemen inom prostitutionen. Senast förra året kom en analys av konsekvenserna efter 2005 års avkriminalisering av sexsäljare i Nya Zeeland. Denna ignorerades totalt i svensk media. Fel sida får aldrig komma till tals!
Detta samtidigt som man konsekvent vägrar att analysera konsekvenserna av den svenska sexköpslagen! Vissa politiker har till och med rakt ut sagt att man vägrar göra en analys, eftersom det är otänkbart att en lag som är moraliskt rätt skulle få ifrågasättas.
Åter till artikeln:
Privat har Maria ett helt vanligt niotill-fem-jobb och en pojkvän. Men varje torsdag mellan klockan 16 och 23 säljer hon sina tjänster på massagekliniken och det har hon gjort de senaste 14 åren. Men varför kan hon inte bara syssla med s/m utan betalning, om hon nu tycker det är kul?
–Det är ett roligt jobb, men jag gör det för pengarna. Jag har talang för detta och då tycker jag att jag har rätt att tjäna på det, säger hon när vi sitter i fikarummets mjuka skinnsoffor.
Till vilken annan yrkesmänniska skulle man ställa den frågan? Om man kan både ha roligt och tjäna pengar på något, är det då inte det bästa? Varför skulle det vara sämre att gilla sitt jobb än att inte gilla det? Varför kan inte sex precis som matlagning t.ex. ske under olika omständigheter och ändå ha ett värde? Varför är det din angelägenhet hur någon annan har sex t.ex.? Hur förtar det värdet av ditt sex? Finns ‘sex’ i nån slags gemensam pott som alla måste kämpa för att bevara i enlighet med vissa normer, för att din personliga upplevelse inte ska bli mindre värd? Nej, givetvis inte. Det är ett helt absurt resonemang av religiösa proportioner.
–Prostitution i ett samhälle påverkar alla kvinnor. En isländsk forskare sade en gång att det finns ett direkt samband mellan andelen prostituerade och graden av jämställdhet. Det stämmer i Danmark, vi har störst andel prostituerade i Norden och vi är sämst på jämställdhet.
Jämställdhet definierad hur? Det måste vara utifrån ett hemskt begränsat urval. Ser man till historien inser man snabbt att ju mer sexuellt liberalt ett samhälle är, desto mindre sexuell brottslighet finns det. Och vad gäller svensk jämställdhet så verkar den ju mest handla om att förneka biologiska skillnader och att få 50/50 i all statistisk fördelning. Det är en radikalfeminism av religiösa proportioner som inte hör hemma i ett sekulärt, modernt och civiliserat samhälle. Det finns ingen korrelation mellan existensen av sexsäljande och jämställdhet i ett samhälle. Det är ett löst påstående helt taget ur luften.
Lagstiftning bör baseras på forskning, inte på ensidigt upprepande av lögner, halvsanningar och känslomässigt vädjande beskrivningar som inte hör hemma i nyhetsartiklar som ska föreställa sakliga och objektiva. Vad är det för slags parodi på seriös journalistik egentligen?
Andra om detta: Hanna Wagenius, HAX,
Läsvärt om ämnet: Porr, Horor och Feminister av Petra Östgren, Samlag eller salighet av Dick Wase
Vi använder alla vår kropp för att tjäna vårt uppehälle. Vissa av oss har rena jobb, kanske i kontorsmiljö, mer intellektuellt krävande, medan andra jobbar med mer smutsig verksamhet, som att hjälpa gamlingar som gör ner sig att duscha av sig själva. Alla jobb som går att ta betalt för "behövs" i samhället, det behöver egentligen inte sägas. Någon är beredd att betala för något, då finns en efterfrågan och ett "behov".
Att säga att den som säljer sexuell njutning säljer sin kropp, eller "sin själ" är att vädja till ett irrationellt och rakt igenom emotionellt resonemang, som inte hör hemma i lagstiftning. Vidare är det irrelevant vad du själv har för föreställningar om andra yrken och huruvida du kan tänka dig att syssla med dessa.
Personligen har jag väldigt svårt för strikta rutiner t.ex. Jag jobbar helst hemma och i egen regi. Andra föredrar strikta rutiner och att slippa behöva ta allt ansvar själva och istället söka anställning hos någon annan. En del föredrar mer intellektuellt arbete medan andra föredrar det mer praktiska. En del äcklas av tanken på att jobba med utvecklingsstörda, handikappade, eller äldre, medan andra ser det som något ädelt och fint, ingenting alls att skämmas för.
Den här toleransen gäller dock inte när det kommer till sex, av någon anledning. Då spelar det inte längre någon roll vad du själv säger dig ha för syn på ditt yrke. Du omyndigförklaras, eftersom [somliga av] medelklassens kvinnor har bestämt sig för att deras sexmoral är den enda vettiga. Den enda tänkbara och den enda som förtjänar att respekteras.
De problem man ser hos yrkesgruppen sexsäljare har inte med det faktum att göra att man säljer sex att göra. Det är samhällets stigmatiserande syn på kvinnor som väljer detta yrke som är det som skadar mer än något annat. Att den som avviker från den allmänt accepterade sexuella normen ses som 'smutsig' och som ett 'offer'. Och anser hon inte det själv, ja då ser man det som en bekräftelse på att hon är ännu värre däran. Det är lite som bevisningen mot häxor på medeltiden. Kvinnan som inte ansåg sig vara en häxa måste ha varit så djupt försjunken i satans våld att hon inte ens själv insåg det längre. Och det säkraste sättet att ta reda på om hon verkligen sålt sin själ till djävulen var genom att sänka ner henne i vattnet. Man visste nämligen att en kvinna som tillhör satan inte skulle drunkna. Drunknade hon, ja då hade man i af frälst hennes själ.
En liknande retorik förs idag av somliga feminister. Du kan som sexsäljare inte föra din egen talan, ty du är förtappad och vet per definition inte längre ditt eget bästa. Bara genom att göra total avbön kan du hoppas på feministernas frälsning. Den sexsäljare som har en annan historia vägras utrymme i den offentliga debatten. Något annat vore ju att "främja prostitution", som man redan bestämt är fel fel fel.
Istället för att se nyktert på problemen som kan omgärda sexsäljandet, och behandla det som vilken annan profession som helst, där sociala försäkringar, möjlighet till att bilda fackliga förbund osv har säkrat situationen för de verksamma och utsatta, förvägrar man dem detta och tillämpar samma dysfunktionella metoder som man en gång i tiden gjorde mot alkohol, med samma katastrofala följder.
Det finns annan information. Exempel på hur man genom en liberal grundsyn har kunnat minimera problemen inom prostitutionen. Senast förra året kom en analys av konsekvenserna efter 2005 års avkriminalisering av sexsäljare i Nya Zeeland. Denna ignorerades totalt i svensk media. Fel sida får aldrig komma till tals!
Detta samtidigt som man konsekvent vägrar att analysera konsekvenserna av den svenska sexköpslagen! Vissa politiker har till och med rakt ut sagt att man vägrar göra en analys, eftersom det är otänkbart att en lag som är moraliskt rätt skulle få ifrågasättas.
Åter till artikeln:
Privat har Maria ett helt vanligt niotill-fem-jobb och en pojkvän. Men varje torsdag mellan klockan 16 och 23 säljer hon sina tjänster på massagekliniken och det har hon gjort de senaste 14 åren. Men varför kan hon inte bara syssla med s/m utan betalning, om hon nu tycker det är kul?
–Det är ett roligt jobb, men jag gör det för pengarna. Jag har talang för detta och då tycker jag att jag har rätt att tjäna på det, säger hon när vi sitter i fikarummets mjuka skinnsoffor.
Till vilken annan yrkesmänniska skulle man ställa den frågan? Om man kan både ha roligt och tjäna pengar på något, är det då inte det bästa? Varför skulle det vara sämre att gilla sitt jobb än att inte gilla det? Varför kan inte sex precis som matlagning t.ex. ske under olika omständigheter och ändå ha ett värde? Varför är det din angelägenhet hur någon annan har sex t.ex.? Hur förtar det värdet av ditt sex? Finns 'sex' i nån slags gemensam pott som alla måste kämpa för att bevara i enlighet med vissa normer, för att din personliga upplevelse inte ska bli mindre värd? Nej, givetvis inte. Det är ett helt absurt resonemang av religiösa proportioner.
–Prostitution i ett samhälle påverkar alla kvinnor. En isländsk forskare sade en gång att det finns ett direkt samband mellan andelen prostituerade och graden av jämställdhet. Det stämmer i Danmark, vi har störst andel prostituerade i Norden och vi är sämst på jämställdhet.
Jämställdhet definierad hur? Det måste vara utifrån ett hemskt begränsat urval. Ser man till historien inser man snabbt att ju mer sexuellt liberalt ett samhälle är, desto mindre sexuell brottslighet finns det. Och vad gäller svensk jämställdhet så verkar den ju mest handla om att förneka biologiska skillnader och att få 50/50 i all statistisk fördelning. Det är en radikalfeminism av religiösa proportioner som inte hör hemma i ett sekulärt, modernt och civiliserat samhälle. Det finns ingen korrelation mellan existensen av sexsäljande och jämställdhet i ett samhälle. Det är ett löst påstående helt taget ur luften.
Lagstiftning bör baseras på forskning, inte på ensidigt upprepande av lögner, halvsanningar och känslomässigt vädjande beskrivningar som inte hör hemma i nyhetsartiklar som ska föreställa sakliga och objektiva. Vad är det för slags parodi på seriös journalistik egentligen?
Andra om detta: Hanna Wagenius, HAX,
Läsvärt om ämnet: Porr, Horor och Feminister av Petra Östgren, Samlag eller salighet av Dick Wase
