En betydande andel av människorna på jordklotet säger: Gud finns – njut av livet.
Marlene Wullt
överläkare, infektionskliniken Universitetssjukhuset, Malmö, och ordförande i Stiftelsen S:t Thomas Skola i Lund
SvD Opinion
Fast nu är ju inte frågan om Guds existens en demokratisk fråga. Lika lite som frågan om bakteriers existens är det. Precis som inga påståendens sanningsgrad valideras av hur många som tror på dem. Jorden var inte platt ens när alla människor trodde det. Och för existentiella frågor behövs inte religion, utan filosofi. Att uttala sig säkert utan att ha något som helst på fötterna, är inte en dygd som ska främjas i ett demokratiskt samhälle. Att en utbildad överläkare kan va så vidskeplig med sin naturvetenskapliga utbildning är inte för mig särskilt förtroendeingivande.
Detta är vad religion gör; tar anspråk på sanningen utan att ha något som helst på fötterna för att backa upp detta med. Att det ‘känns bra’ är inget argument som avgör om något är sant eller inte. Och givetvis får man tro på saker som ‘känns bra’ att tro på, men det kan omöjligen göras till ett kriterium för vad som är sant och inte.
Jag är inte alls emot religionsundervisning i skolan. Så fort man läser om dessa befängda historier kan man som religiöst neutral, tänkande människa omöjligen ta dem på större allvar än tron på tomtar och troll, för vilken samma vidskeplighet och okunskap ligger till grund. Åtminstone inte om man är intellektuellt hederlig och styrs av förnuftet och inte vad som känns ‘bra’ att tro på. Problemet är att konfessionella friskolor inte är religiöst neutrala!
Det är ingen svensk som tror Ganesha existerar i verkligheten t.ex. En hinduisk gud (lätt den sötaste) vars far av misstag högg huvudet av sin son och istället gav honom ett elefanthuvud att ha som substitut. Men när vi läser om en man vid namn Jesus som föddes av en oskuld, befruktad av en ande, som gjorde mirakel, dog och sen återuppstod, då tänker folk pg av kulturell indoktrinering att “jamen, så kan man ju tro om man vill”.
Nej, det kan man inte! Det är en precis lika befängd tro, som helt saknar förankring i verkligheten eftersom det strider mot allt vi kan om naturens lagar. Om inte Ganesha kan leva med ett elefanthuvud så kan inte Jesus göra mirakel och återuppstå från de döda. Att sedan hela historien om Jesus är en ripp-off av tidigare religioner stärker ju inte direkt trovärdigheten.
Horus (solguden) föddes 25 december åtföljd av en stjärna i öster. Han föddes av Isis som befruktats av en gud, utan sex. Hans födelse hyllades av tre kungar. Vid 12 års ålder var Horus en läromästare. Han döptes vid 30 års ålder och hade 12 lärjungar som följde honom när han reste runt och gjorde mirakel. Han gick under smeknamn som “Ljuset”, “Lammet”, “Guds utvalde”, “Den gode herden”. Han blev förråd och korsfästes, låg död i tre dagar innan han återuppstod. Hm, känns berättelsen igen?
Senare (bara 1200 år före kristus) har vi Attis, en grekisk gud, som också blev till under suspekta omständigheter (det är visst ett viktig kriterium), den 25 december, som också korsfästes och låg död i tre dagar innan han återuppstod.
Krishna (900 bc) föddes av en oskuld, med en stjärna i öster som tecken, utförde också mirakel för sina lärjungar och när han dött återuppstod han.
Dionysus (500 bc), blev till under suspekta omständigheter (mamman var i en version människa och blev våldtagen av en osynlig gud, Zeus), han föddes den 25 december, utförde mirakel som att göra vatten till vin, återupptod när han dog, för vilket han dyrkades av diverse kulter.
Mithra (1200 bc), en persisk gud, som föddes i en grotta den 25 december. Han hade 12 lärjungar och utförde mirakel. Han dog och återupptod efter 3 dagar. Han hyllades på söndagar. Börjar nån se ett mönster?
Vi vill uppmuntra våra barn att hantera existentiella svårigheter genom intellektuell, praktisk och emotionell bildning, genom de verktyg som den kristna tron skänker, men självfallet utan något tvång.
Så barn ska själva välja skola, med troende föräldrar som vill ha in dem i en konfessionell skola är inte tvingade? Hur går det ihop? Vilken sjuåring sätter sig upp emot sina föräldrar och deklarerar “jag vill gå i en icke-konfessionell skola!”?
Varje barn ska ha rätt till en religiöst neutral utbildning. Om religiösa friskolor inte får uppfostra barnen i enlighet med sin religiösa tro, så är dess grundsyfte eliminerat. Barn är av lag tvungna att gå i skola för att få en grundskoleutbildning. Denna utbildning ska vara neutral och inte predika varken religiös tro eller politisk riktning. De värderingar som ska läras ut är Upplysningens ideal. Att ifrågasätta tro, kunskap och auktoriteter. Religionens ideal är de motsatta. Att lyssna utan att ifrågasätta och lita till auktoriteters blinda påståenden och ta dem för absolut sanning. Att lita till det som ‘känns bra’, inte det som förnuft och erfarenhet säger är sant.
Därför är jag emot religiösa friskolor. Dessa bör förbjudas.
En betydande andel av människorna på jordklotet säger: Gud finns – njut av livet.
Marlene Wullt
överläkare, infektionskliniken Universitetssjukhuset, Malmö, och ordförande i Stiftelsen S:t Thomas Skola i Lund
SvD Opinion
Fast nu är ju inte frågan om Guds existens en demokratisk fråga. Lika lite som frågan om bakteriers existens är det. Precis som inga påståendens sanningsgrad valideras av hur många som tror på dem. Jorden var inte platt ens när alla människor trodde det. Och för existentiella frågor behövs inte religion, utan filosofi. Att uttala sig säkert utan att ha något som helst på fötterna, är inte en dygd som ska främjas i ett demokratiskt samhälle. Att en utbildad överläkare kan va så vidskeplig med sin naturvetenskapliga utbildning är inte för mig särskilt förtroendeingivande.
Detta är vad religion gör; tar anspråk på sanningen utan att ha något som helst på fötterna för att backa upp detta med. Att det 'känns bra' är inget argument som avgör om något är sant eller inte. Och givetvis får man tro på saker som 'känns bra' att tro på, men det kan omöjligen göras till ett kriterium för vad som är sant och inte.
Jag är inte alls emot religionsundervisning i skolan. Så fort man läser om dessa befängda historier kan man som religiöst neutral, tänkande människa omöjligen ta dem på större allvar än tron på tomtar och troll, för vilken samma vidskeplighet och okunskap ligger till grund. Åtminstone inte om man är intellektuellt hederlig och styrs av förnuftet och inte vad som känns 'bra' att tro på. Problemet är att konfessionella friskolor inte är religiöst neutrala!
Det är ingen svensk som tror Ganesha existerar i verkligheten t.ex. En hinduisk gud (lätt den sötaste) vars far av misstag högg huvudet av sin son och istället gav honom ett elefanthuvud att ha som substitut. Men när vi läser om en man vid namn Jesus som föddes av en oskuld, befruktad av en ande, som gjorde mirakel, dog och sen återuppstod, då tänker folk pg av kulturell indoktrinering att "jamen, så kan man ju tro om man vill".
Nej, det kan man inte! Det är en precis lika befängd tro, som helt saknar förankring i verkligheten eftersom det strider mot allt vi kan om naturens lagar. Om inte Ganesha kan leva med ett elefanthuvud så kan inte Jesus göra mirakel och återuppstå från de döda. Att sedan hela historien om Jesus är en ripp-off av tidigare religioner stärker ju inte direkt trovärdigheten.
Horus (solguden) föddes 25 december åtföljd av en stjärna i öster. Han föddes av Isis som befruktats av en gud, utan sex. Hans födelse hyllades av tre kungar. Vid 12 års ålder var Horus en läromästare. Han döptes vid 30 års ålder och hade 12 lärjungar som följde honom när han reste runt och gjorde mirakel. Han gick under smeknamn som "Ljuset", "Lammet", "Guds utvalde", "Den gode herden". Han blev förråd och korsfästes, låg död i tre dagar innan han återuppstod. Hm, känns berättelsen igen?
Senare (bara 1200 år före kristus) har vi Attis, en grekisk gud, som också blev till under suspekta omständigheter (det är visst ett viktig kriterium), den 25 december, som också korsfästes och låg död i tre dagar innan han återuppstod.
Krishna (900 bc) föddes av en oskuld, med en stjärna i öster som tecken, utförde också mirakel för sina lärjungar och när han dött återuppstod han.
Dionysus (500 bc), blev till under suspekta omständigheter (mamman var i en version människa och blev våldtagen av en osynlig gud, Zeus), han föddes den 25 december, utförde mirakel som att göra vatten till vin, återupptod när han dog, för vilket han dyrkades av diverse kulter.
Mithra (1200 bc), en persisk gud, som föddes i en grotta den 25 december. Han hade 12 lärjungar och utförde mirakel. Han dog och återupptod efter 3 dagar. Han hyllades på söndagar. Börjar nån se ett mönster?
Vi vill uppmuntra våra barn att hantera existentiella svårigheter genom intellektuell, praktisk och emotionell bildning, genom de verktyg som den kristna tron skänker, men självfallet utan något tvång.
Så barn ska själva välja skola, med troende föräldrar som vill ha in dem i en konfessionell skola är inte tvingade? Hur går det ihop? Vilken sjuåring sätter sig upp emot sina föräldrar och deklarerar "jag vill gå i en icke-konfessionell skola!"?
Varje barn ska ha rätt till en religiöst neutral utbildning. Om religiösa friskolor inte får uppfostra barnen i enlighet med sin religiösa tro, så är dess grundsyfte eliminerat. Barn är av lag tvungna att gå i skola för att få en grundskoleutbildning. Denna utbildning ska vara neutral och inte predika varken religiös tro eller politisk riktning. De värderingar som ska läras ut är Upplysningens ideal. Att ifrågasätta tro, kunskap och auktoriteter. Religionens ideal är de motsatta. Att lyssna utan att ifrågasätta och lita till auktoriteters blinda påståenden och ta dem för absolut sanning. Att lita till det som 'känns bra', inte det som förnuft och erfarenhet säger är sant.
Därför är jag emot religiösa friskolor. Dessa bör förbjudas.
